Uttorkning

Uttorkning kan ske av flera skäl. Diarréer är ett. Många äldre dricker för dåligt. Njurarna tar det som krävs för att de ska kunna fungera. Med välfungerande njurar är behovet ca 0,5 l per dygn. Med dåligt fungerande njurar kan det behövas 2,5 l urin för att rena blodet från slaggprodukter.  

Vi får i oss vätska på många sätt. Det viktigaste är det vi dricker, men även maten innehåller vatten. Dessutom bildas vatten när kroppen gör om kolhydrater, fett och proteiner till energi. När vi åldras har vi ofta ett ökat behov av vätska bland annat beroende på att njurarnas funktion försämras. Dessutom minskar vattenhalten i kroppen genom att muskelmassan minskar. Många äldre känner inte av törst på samma sätt eller kanske undviker att dricka till följd av inkontinensproblem. Dessutom kan läkemedelsbiverkningar bidra till minskad törst och aptit. Många äldre har också svårare att svälja till följd av olika sjukdomstillstånd.  

Symtom på vätskebrist

Symtom på vätskebrist är muntorrhet, trötthet, små urinmängder och mörkfärgad urin. Vid kraftigare uttorkning så ökar pulsen, personen kan bli förvirrad och till slut förlora medvetandet. Den som ständigt dricker för lite blir lätt förstoppad. Torr hud är också ett tecken. Diarré i samband med hjärtklappning, oro och darrningar kan även vara symtom på hypertyreos. Uttorkning kan också ge muntorrhet som ofta kan vara besvärande och påverka tandhälsan.

Risk för uttorkning

Situationer där risken för uttorkning är högre är:
- Värmebölja
- Magsjuka, diarréer, kräkningar
- Feber
- Viss läkemedelsbehandling
- Individuella risker, känner sig inte törstig, svårt att kunna ta för sig på egen hand.

Rutiner för att undvika att boende drabbas av uttorkning

- Erbjud de boende att dricka regelbundet.
- Om någon boende har svårt att få i sig vätska så ordineras vätskeregistrering
- Trevlig miljö med social interaktion stimulerar till att delta i fika och annan gemenskap
- Vid behov anpassade hjälpmedel för att underlätta för den boende att få i sig vätska.
- Porslinets utformning och färgsättning kan påverka lusten att dricka.
- Vid sväljsvårigheter kan den enskilde behöva ha sväljterapi.

Att dricka för lite vatten kan skada njurarna

Minskad blodvolym: När kroppen förlorar vätska genom exempelvis svettning eller bristande vätskeintag, minskar blodvolymen. Detta resulterar i en minskad mängd blod som når njurarna.
Ökad koncentration av avfallsprodukter: Njurarna filtrerar avfallsprodukter från blodet och omvandlar dem till urin. Vid vätskebrist blir koncentrationen av dessa avfallsprodukter högre, eftersom det finns mindre vätska att späda ut dem med.
Minskad urinproduktion: När njurarna upptäcker vätskebrist genom hormonella signaler från hjärnan, minskar de urinproduktionen för att bevara så mycket vätska som möjligt.
Risk för njurskador: Om vätskebristen blir långvarig kan njurarna skadas. Detta kan leda till njursten, njursvikt och andra allvarliga hälsoproblem.

Reflektionsfrågor - uttorkning
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni bra förutsättningar att upptäcka uttorkning?
- Fungerar rutinerna även på helger, kvällar och nätter?
- Finns det rutiner ni bör förbättra?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har medarbetarna bra kunskaper om uttorkning?
- Vet ni att rutinerna fungerar?
- Finns det rutiner som även fungerar på jourtid?
- Är rutinerna dokumenterade och kända?

Boende och närstående:
- Dricker din närstående ordentligt?
- Har hen visat tecken på uttorkning någon gång?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen