Vad skulle hända om alla över 90 år själva fick välja när de ville flytta in på äldreboende?
Det är svårt att veta om det är gårdagens eller morgondagens vårdboenden som byggs just nu. Mycket av arkitektur och planering verkar bygga på att regelverk och människors önskningar inte kommer att förändras. Om inflyttning på äldreboende var en fri nyttighet för alla som fyllt 90 år och inte byggde på ett biståndsbeslut skulle utformningen se helt annorlunda ut. De boendes makt att välja äldreboende skulle öka och kvaliteten på olika äldreboenden granskas mer ingående.
Att planera ett äldreboende
När ett nytt vårdboende ska byggas finns massor med krav. Det ska vara brandsäkert, ha utrymningsvägar och släckutrustning. Det finns krav på vårdhygienisk standard och lägenheternas storlek, att det ska vara tillgängligt för personer med funktionsvariationer, handikapptoalett, dörrbredd och mycket mer.
När det gäller balkonger och fönster verkar dock säkerhetstänkandet ta slut. Det har inträffat flera olyckor där äldre personer fallit från exempelvis en balkong med låga räcken. Likaså tänker nog sällan arkitekter och beställare på upplevelsen att komma till boende. Det förekommer att nybyggda hus har en tyst, grå och tom entré och att det finns tekniska lösningar som inte alls är anpassade för undersköterskorna som ska arbeta med dem.
Varje sommar kommer en period med värmebölja. Detta innebär ett lidande och vissa år även en överdödlighet bland äldre och sköra. Klimatanläggning borde vara ett naturligt inslag på ett boende där äldre och sköra människor ska bo och vårdas.
I Vellinge har Förenade Care fått uppdraget att utveckla ett befintligt boende till demensby. Tanken är att de som bor på äldreboendet ska kunna röra sig fritt inne och ute. I deras koncept finns motions- och wellnessanläggning, café och affär inom äldreboendet. Allt är anpassat för människor med demenssjukdom. Här har kommunen låtit anpassa ett befintligt äldreboende.
Tänk vad det går att göra om dessa tankar finns med från starten. Du kan ha små kluster med bostäder som ligger runt en snickeriverkstad, en musikstudio eller systuga. Att ha fina promenadvägar med oaser i trädgården där den som önskar kan sitta och höra porlet av rinnande vatten eller dricka en kopp kaffe i vänners lag. Säkerligen skulle användningen av läkemedel minska, liksom fallskador och andra vårdskador. Förebilder finns i Nederländerna och Danmark.
En medveten arkitektur med färgsättning och gemensamhetsutrymmen kan minska känslan av instängdhet och ge de boende rörelsefrihet. Samtidigt byggs fortfarande äldreboenden som bygger på äldre idéer om hur ett äldreboende ska se ut. Nattlampor på toaletten kan bidra till att bibehålla förmågan att självständigt sköta sina behov. Bilder i korridoren kan underlätta att orientera sig och hitta till den egna lägenheten. Kanske går det att skapa gemenskap utan långa korridorer.
Takterrasser, spa-avdelningar, gym, gemensam matsal och bibliotek är annat som kan bidra till trivsel och skapa samhörighet mellan de som bor på enheten. Med en stimulerande miljö kan de boende enklare bibehålla funktioner och medarbetare ägna mer
tid till social samvaro, när behovet av övriga omsorgsinsatser minskar. De flesta av oss får aldrig möjligheten att bygga nytt även om vi kan drömma. Men det finns säkert massor som går att göra inom ramen för ditt äldreboende.
Vad händer om de som fyllt 90 år får bestämma själva när de vill flytta till äldreboende?
Om personer som fyllt 90 år själva får bestämma när de ska flytta till ett äldreboende skulle det innebära flera potentiella konsekvenser och överväganden:
Ökad autonomi och självbestämmande En sådan modell skulle betona äldre vuxnas självbestämmande och autonomi. De skulle ha rätten att fatta beslut om när de känner att det är rätt tidpunkt att flytta till ett äldreboende, vilket skulle stärka deras känsla av kontroll över sina liv.
Krav på anpassning och flexibilitet Om äldre personer över 90 år själva får bestämma när de ska flytta, skulle äldreboenden behöva vara flexibla och kunna anpassa sig till de äldres önskemål och krav.
Resursplanering och finansiering Att möjliggöra sådana beslut skulle kräva att det finns tillräckligt med äldreboenden och vårdplatser för att kunna hantera variationen i när äldre väljer att flytta. Det skulle också kräva en ekonomisk planering för att täcka kostnaderna för vård och boende.
Det finns kommuner exempelvis Västerås stad som tillämpar detta.
Relektionsfrågor - utformning av äldreboenden
Undersköterska och vårdbiträde:
- Finns det saker ni enkelt skulle kunna göra på ert boende för att skapa trivsel och aktivitet?
- Hur vill du att äldreomsorgen ska fungera när du en dag i framtiden kanske behöver vård och omsorg?
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Vad kan ni göra för att öka trivsel, aktivitet och annat som bidrar till livsglädje på boendet?
- Finns det åtgärder ni kan göra för att öka stimulansen för de boende att bibehålla funktionsförmåga, minska fallrisk eller på annat sätt förbättra miljön?
Boende och närstående:
- Är ert äldreboende stimulerande?
- Finns det aktiviteter eller service du saknar?
- Ser du förbättringar som enkelt borde kunna genomföras på äldreboendet?
Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag
Aktuellt i media
- 2024-12-19 04:00 04 Bemötande
- 2024-12-16 04:00 01 Kvalitet
- 2024-12-12 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
- 2024-12-09 04:00 01 Kvalitet, 07 Riskhantering, 06 Dokumentation
- 2024-12-05 04:00 12 Personlig omvårdnad