Tystnadens Makt: När En Tystnadskultur Tar Plats på Äldreboendet

Det finns arbetsplatser där medarbetare undviker att skriva avvikelser för att inte utsättas för kritik eller repressalier. Detta är farligt speciellt när ledningen som sprider kulturen. Rapporter kommer ofta från skolvärlden och den akademiska världen.  Av och till förekommer ett repressivt ledarskap på vissa äldreboenden. Ett fungerande kvalitetsarbete utgår ifrån att leta efter systemfel. Ett ledarskap som letar syndabockar och arbetar med bestraffningar av olika slag motverkar detta.  

Det finns också arbetsplatser där det finns en kultur i arbetslaget där den som ifrågasätter arbetssätt och bemötande blir utfryst ur arbetslaget. Ofta försvinner nya medarbetare snabbt då de inte står ut med kulturen.  

Inte sällan går det att identifiera denna kultur genom ett besök på enheten. Följsamheten till rutiner brukar vara låg och  enheten är ofta otrivsam. Det finns ingen som gör det där lilla extra för att göra det hemtrevligt för de boende.  

Det har förekommit reportage i media där medarbetare i vården kränker de som är beroende av deras omsorg. Hot och repressalier förekommer mot de boende. Eftersom ingen slår larm så måste det finnas något som håller dem tillbaka.  

När media knackar på ser chefer och ledare ut som om bristerna kommit som en blixt från klar himmel. Genom att vara ute i verksamheten och ha samtal med medarbetare som slutar så kan man som chef få värdefull information om verksamheten. Lyssna också efter närståendes synpunkter. De ser ofta andra sidor av verksamheten än chefen. Alla intressenter i vården har en skyldighet att se till att det är högt i tak och att signaler om brister reds ut ordentligt.  

Ett sätt är att mäta säkerhetskulturen. SKR har en utmärkt enkät som på ett enkelt sätt mäter viljan att rapportera avvikelser och medarbetarnas upplevelse av hur ledningen hanterar säkerhetsfrågor.  

På ett äldreboende där lugn och ro ofta eftersträvas kan tystnaden ibland ta överhanden på ett sätt som inte är gynnsamt för de boende och deras närstående. En tystnadskultur kan sakta smyga sig in och ta rot, vilket kan ha negativa konsekvenser för både miljön och välbefinnandet på boendet.

Tystnad kan vara fridfullt, men när den blir normen kan den också signalera brist på kommunikation och delaktighet. När det inte finns ett öppet utbyte av tankar, känslor och idéer kan det skapa en känsla av isolering och ensamhet bland de boende. För de närstående kan en tystnadskultur skapa oro och osäkerhet kring deras älskades välbefinnande och vård.

Denna tystnadskultur kan uppstå av olika anledningar. Ibland beror det på personalbrist eller överbelastning, vilket gör att personalen inte har tid eller resurser att ägna sig åt social interaktion med de boende. Det kan också bero på bristande kunskap eller förståelse för vikten av kommunikation och delaktighet i vårdmiljön.

Oavsett orsaken är det viktigt att identifiera och adressera en tystnadskultur på äldreboendet. Genom att främja öppen kommunikation och social interaktion kan man skapa en mer livlig och stimulerande miljö för de boende. Det kan innebära att ordna regelbundna samtalsträffar, aktiviteter som främjar dialog och delaktighet samt att uppmuntra personalen att vara närvarande och lyhörd för de boendes behov och önskemål.

Undvikande av Härskartekniker: Nyckeln till Högre Kvalitet inom Äldreomsorgen

Inom äldreomsorgen, där empati och omsorg är centrala, kan användningen av härskartekniker få allvarliga konsekvenser för både personal och de äldre som vårdas. Dessa manipulativa metoder för kommunikation och maktutövning kan skapa en ohälsosam arbetsmiljö och leda till försämrad vårdkvalitet. Att vara medveten om och motverka användningen av härskartekniker är avgörande för att främja en trygg och respektfull miljö inom äldreomsorgen.

En vanlig härskarteknik inom äldreomsorgen är att ignorera eller nedvärdera de äldres synpunkter och önskemål. Detta kan leda till att de äldre känner sig nonchalerade och otillräckliga, vilket i sin tur kan påverka deras välbefinnande och självkänsla negativt. Dessutom kan användningen av härskartekniker skapa en atmosfär av rädsla och osäkerhet bland personalen, vilket kan leda till minskad trivsel och ökad personalomsättning.

En annan vanlig härskarteknik är att manipulera information eller kommunicera på ett sätt som är avsiktligt vilseledande. Detta kan leda till bristande tillit mellan personal och de äldre, vilket i sin tur kan påverka vårdkvaliteten negativt. När kommunikationen är otydlig eller opålitlig kan det vara svårt att upprätthålla en god vårdstandard och säkerställa att de äldre får den omsorg och behandling de behöver.

För att främja en sund arbetsmiljö och hög kvalitet inom äldreomsorgen är det viktigt att vara medveten om och aktivt motverka användningen av härskartekniker. Detta kan inkludera att erbjuda utbildning och stöd till personalen för att främja en respektfull och öppen kommunikationskultur, där varje individ känner sig sedd, hörd och respekterad. Genom att skapa en atmosfär av ömsesidig respekt och tillit kan man främja en hög vårdkvalitet och ett gott välbefinnande för både personal och de äldre.

Reflektionsfrågor - tystnadskultur
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni ett öppet klimat i din arbetsgrupp?
- Finns det någon som använder härskartekniker eller hotfullt beteende för att få sin vilja igenom?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Hur arbetar ni för att skapa ett öppet och förtroendefullt klimat?
- Har ni ett arbetssätt som uppmärksammar brister i värdegrund och bemötande?
- Hur uppmärksammar och synliggör ni om någon använder härskartekniker?  

Boende och närstående:
- Är omsorgspersonalen på din enhet trygga och engagerade?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag