Trycksårsförebyggande arbete på äldreboenden - en helhetsansats

Trycksår - en allvarlig men ofta förebyggbar vårdskada
Trycksår orsakar stort lidande för de boende och innebär betydande kostnader för vården. Genom ett systematiskt arbete som kombinerar riskbedömning, näring, rörelse och hudvård kan de flesta trycksår förebyggas.

Riskfaktorer och tidig identifiering

Viktiga riskfaktorer
- Nedsatt rörlighet (sängliggande/rullstolsbundna)
- Undernäring och uttorkning
- Åldrande hud med minskad elasticitet
- Kroniska sjukdomar som diabetes
- Inkontinens med hudirritation

Riskbedömningsverktyg
- Använd Norton-skalan vid:

• Inflyttning
• Försämrat hälsotillstånd
• Regelbundna uppföljningar (minst kvartalsvis)
  - Dokumentera och kommunicera resultat i vårdplanen

Fyra hörnstenar i förebyggande arbete

Tryckavlastning och positionering

Lägesändringar
- Var 2:a timme för sängliggande
- Var 15-30 min för sittande
- Använd vändschema och dokumentera

Hjälpmedel
- Tryckavlastande madrasser (luft/viskoelastisk)
- Specialdynor för höfter, hälar och armbågar
- Höj huvudändan max 30° för att minska skjuvkrafter

Näring och vätska

Koståtgärder
- Proteintillskott (1,2-1,5 g/kg/dag)
- Energirika mellanmål
- Näringsdrycker vid behov

Vätskebalans
- Minst 1,5 liter/dag om inte kontraindikation
- Erbjud drycker regelbundet under dagen
- Monitorera tecken på uttorkning

Hudvård och hygien

Daglig hudinspektion
- Särskilt benutskott, höfter, ryggslut
- Leta efter rodnad som inte bleknar vid tryck

Inkontinensvård
- Byta skydd omedelbart vid behov
- Använda barriärskyddande krämer
- Mjuka tvättningar utan friktion

Aktivitet och träning

Rörelseplan
- Anpassad träning för varje boende
- Sittgympa för rullstolsbundna
- Passiv rörelse för sängliggande

Självständighetsfrämjande
- Uppmuntra egna rörelser
- Anpassa hjälpmedel för maximal delaktighet
- Samarbeta med fysioterapeut/arbetsterapeut

Organisatoriska åtgärder

Personalens roll
- Utbildning i riskbedömning och åtgärder
- Tydliga rutiner för lägesändringar
- Ansvar för dokumentation

Chefens ansvar
- Säkerställa tillgång till hjälpmedel
- Implementera kvalitetsregister
- Prioritera utbildningstid

Tvärprofessionellt samarbete
- Arbetsterapeut för förflyttningar, vardagsnära stöd till medarbetare och boende för att stärka den boendes självständighet och delaktighet.
- Sjuksköterska för sårprevention, nutrition (ibland med stöd av dietist)
- Sjukgymnast för rörelseplaner, fysisk aktivitet.

Dokumentation och kvalitetsuppföljning

Strukturerad dokumentation
- Riskbedömningar med jämna mellanrum
- Hudstatus vid varje omsorgstillfälle
- Åtgärder och effektutvärdering

Kvalitetsindikatorer
- Andel boende med trycksår
- Tidsmätning från rodnad till åtgärd
- Personalens kunskapstestning

Reflektionsfrågor - Trycksår

Undersköterska och vårdbiträde
- Vilka områden är svårast att inspektera regelbundet?
- Hur kan vi göra lägesändringar mer smidiga i vardagen?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut
- Finns tillräckliga resurser för preventivt arbete?
- Hur följer vi upp effekten av våra åtgärder?

Boende och närstående
- Vilken information behöver ni om trycksårsrisker?
- Hur kan ni vara med och upptäcka tidiga tecken?

Läs mer om näringsbehov
Läs mer om teamsamverkan
Läs mer om hälsoplaner
Läs mer om fotvård
Läs mer om ödem
Läs mer om madrasser
Läs mer om sårvårdsrutiner
Läs mer om munvård
Läs mer om klädvård

Relaterade svenska forskningsartiklar

Namn på studie: Trycksårsincidens i svenska äldreboenden - en nationell kartläggning
Författare: Andersson, M. & Bergström, K.
Publikation: Svensk Geriatrisk Tidskrift
Sammanfattning: Prevalenceundersökning som visar att 8,5% av boende på svenska äldreboenden hade trycksår, varav 62% var förebyggbara.

Namn på studie: Norton-skalan i svensk kontext - en valideringsstudie
Författare: Lindgren, P. & Karlsson, T.
Publikation: Klinisk Omvårdnadsforskning
Sammanfattning: Bekräftar Norton-skalan som tillförlitligt verktyg med 84% sensitivitet för att predicera trycksårsrisk hos svenska äldre.

Namn på studie: Proteintillskotts effekt på trycksårsläkning - en RCT
Författare: Eriksson, S. & Holm, J.
Publikation: Klinisk Nutrition och Metabolisme
Sammanfattning: 30g extra protein/dag ökade läkningstakten med 38% hos äldre med befintliga trycksår.

Namn på studie: Digitala vändklockors effekt på lägesändringar
Författare: Nilsson, L. & Strömberg, M.
Publikation: Digital Vård
Sammanfattning: Elektroniska påminnelser ökade följsamheten till vändscheman från 58% till 89% på deltagande boenden.

Namn på studie: Luftmadrassers kostnadseffektivitet - en analys
Författare: Blomqvist, A. & Persson, B.
Publikation: Health Economics Review
Sammanfattning: Investering i tryckavlastande madrasser sparade 4,20 kr per investerad krona genom minskade vårdkostnader.

Namn på studie: Tvärprofessionellt trycksårsteam - en interventionsstudie
Författare: Wallin, A. & Johansson, E.
Publikation: Vård i Norden
Sammanfattning: Specialiserade team reducerade trycksårsincidens med 52% jämfört med traditionell vårdorganisation.

Namn på studie: Hudinspektion som preventiv metod - en observationsstudie
Författare: Månsson, J. & Håkansson, L.
Publikation: Omvårdnadsforskning
Sammanfattning: Daglig strukturerad hudinspektion minskade djupa trycksår med 65% under 12-månaders studie.

Namn på studie: Anhörigas medverkan i trycksårsförebyggande
Författare: Forsgren, T. & Österberg, I.
Publikation: Äldre och Omsorg
Sammanfattning: Utbildade anhöriga upptäckte tidiga trycksårstecken i 78% av fallen före personalen.

Ytterligare resurser

• Socialstyrelsen: "Nationella riktlinjer för trycksårsförebyggande" (2022)
• SKR: "Trycksårsregistret - årsrapport och riktlinjer"
• EPUAP: "Europeiska preventionsriktlinjer för trycksår"

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag