Så kan äldreboendet arbeta med kost, aktivitet och funktionsbevarande insatser för att förebygga trycksår

Trycksår är en allvarlig vårdskada som kan orsaka stort lidande för de boende och kräver lång läkningstid. För att förebygga trycksår krävs en helhetssyn där kost, aktivitet och ett funktionsbevarande arbetssätt står i centrum. Genom att arbeta systematiskt med dessa faktorer kan äldreboendets medarbetare minska risken för trycksår och förbättra livskvaliteten för de boende.

Kostens betydelse för att förebygga trycksår

Näringsbrist är en av de största riskfaktorerna för trycksår eftersom undernäring leder till nedsatt sårläkning och minskad motståndskraft i huden. Därför är det viktigt att äldreboendet arbetar aktivt med att säkerställa att de boende får en näringsrik och balanserad kost.

Så kan vårdpersonalen arbeta med kosten:  
- Individuell nutritionsbedömning: Alla boende bör genomgå en nutritionsbedömning vid inflyttning och regelbundet därefter. Senior alert kan användas för att identifiera risk för undernäring.  
- Protein- och energirik kost: För boende med hög risk för trycksår kan extra protein och energi i kosten behövas. Proteinrika livsmedel såsom ägg, fisk, kött, baljväxter och mejeriprodukter kan minska risken för trycksår.  
- Näringsdrycker och kosttillägg: För de som har svårt att få i sig tillräckligt med mat kan näringsdrycker med högt proteininnehåll vara ett bra komplement.  
- Tillräckligt vätskeintag: Uttorkning gör huden skör och mer mottaglig för skador. Vårdpersonalen bör se till att de boende dricker tillräckligt med vätska under dagen och uppmuntra till regelbundet vätskeintag.  
- Anpassning av måltidsmiljön: En trivsam och lugn miljö vid måltider kan öka matlusten. Vårdpersonalen kan också hjälpa till med matningen vid behov för att säkerställa att den boende får i sig tillräckligt med näring.  

Aktivitet och rörelse för att minska risken för trycksår

Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att bibehålla blodcirkulationen och minska risken för trycksår. En boende som sitter eller ligger stilla under långa perioder har ökad risk för trycksår eftersom trycket på huden blir för högt.

Så kan vårdpersonalen arbeta med rörelse och aktivitet:  
- Dagliga rörelseaktiviteter: Uppmuntra de boende att vara fysiskt aktiva utifrån deras förmåga. Det kan handla om korta promenader, sittgympa eller enkla rörelser i sängen för de som är sängliggande.  
- Lägesändringar och tryckavlastning: Boende som har svårt att ändra läge själva bör få hjälp med att vända sig i sängen enligt ett vändschema. Även vid sittande kan små lägesändringar minska trycket på huden.  
- Stöd för att bibehålla självständighet: Vårdpersonalen kan uppmuntra och stödja de boende i att själva delta i sin omvårdnad, exempelvis genom att hjälpa dem att justera sitt läge eller byta position i rullstolen.  

Funktionsbevarande arbetssätt och trycksårsförebyggande åtgärder

Ett funktionsbevarande arbetssätt innebär att de boende får stöd att använda och behålla sin fysiska förmåga så länge som möjligt. Genom att arbeta aktivt med funktionsbevarande insatser minskas risken för trycksår.

Så kan vårdpersonalen arbeta funktionsbevarande:  
- Hjälpa de boende att röra sig själva: Uppmuntra boende att själva ändra sitt läge i sängen eller rullstolen så mycket de kan.  
- Använda anpassade hjälpmedel: Korrekt anpassade madrasser, sittdynor och hälavlastande hjälpmedel kan minska trycket på känsliga områden.  
- Träning och sjukgymnastik: En fysioterapeut kan hjälpa till att bedöma behovet av rörelseträning för att stärka muskulaturen och förbättra blodcirkulationen.  

Hur kan vårdpersonalen identifiera boende med ökad risk för trycksår?

Vissa boende har en högre risk att utveckla trycksår. Därför är det viktigt att vårdpersonalen är uppmärksam på tecken som tyder på ökad risk.

Tecken på att en boende löper ökad risk:  
- Personen är sängliggande eller har nedsatt rörlighet.  
- Boenden som har låg kroppsvikt eller minskat näringsintag.  
- Synlig rodnad på huden, särskilt vid benutskott eller tryckpunkter.  
- Torr och skör hud som lätt spricker.  
- Svullnad eller tecken på cirkulationsproblem.  

Hur bör dokumentation och rapportering göras?

Dokumentation av trycksårsförebyggande arbete är viktigt för att säkerställa att rätt insatser vidtas i tid.  

Så bör vårdpersonalen dokumentera och rapportera:  
- Riskbedömning vid inflyttning och regelbunden uppföljning.  
- Rapportera och dokumentera förändringar i hudens utseende. Om vårdpersonalen upptäcker rodnad, irritation eller små sår bör detta dokumenteras och rapporteras till sjuksköterskan.  
- Beskrivning av genomförda åtgärder. Exempelvis om en tryckavlastande madrass använts, vändschema följts eller om kost- och vätskebehov setts över.  
- Kommunikation med övriga teamet. Det är viktigt att information om trycksår och förebyggande åtgärder når hela personalgruppen, så att alla arbetar enhetligt för att minska risken.  

Läs mer

Reflektionsfrågor - Trycksår
Undersköterska och vårdbiträde:  
- Hur arbetar ni med att främja rörelse och aktivitet för att minska risken för trycksår?  
- Hur kan ni förbättra rutinerna för att uppmärksamma tidiga tecken på trycksår?  
- Är ni medvetna om hur kost och vätska påverkar risken för trycksår?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:  
- Finns det en tydlig rutin för att identifiera boende med hög risk för trycksår?  
- Hur ofta uppdateras riskbedömningar och vårdplaner för trycksår?  
- Har ni tillräckligt med tryckavlastande hjälpmedel tillgängliga?  

Boende och närstående:  
- Upplever du att din närstående får tillräckligt stöd för att vara aktiv?  
- Har din närstående tillgång till en kost som är anpassad efter behov?  
- Märker du några förändringar i vikt eller hudens tillstånd hos din närstående?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag