Livslångt lärande

Politiker pratar ibland om det livslånga lärandet. Skolverket kom ut med en bok med samma tema under 1990-talet. Vad menas egentligen när vi pratar om livslångt lärande och gäller det även den som flyttat till äldreboende? För att kunna delta i ett livslångt lärande så behövs tillgång till böcker, datorer och tillträde till allsköns utbildningar. Det finns äldre som fortsätter att lära så länge de lever.

I samband med ett studiebesök i Danmark inför Ädelreformen 1992, när kommunerna skulle ta ett ökat medicinskt ansvar för äldre träffade jag en dam som flyttat till äldreboendet några år tidigare. Hon berättade att hon börjat läsa engelska på universitetsnivå i samband med inflyttningen. När vi kom dit hade hon precis doktorerat.

Idag är de som flyttar till äldreboende i mycket sämre hälsoläge än då, men det är ändå intressant att fundera över det livslånga lärandet. Samtidigt har jag i närtid sett boende bygga miniatyrmodeller av sitt dröm-äldreboende. Vi människor blir aldrig för gamla för att drömma och planera.

Anpassa till den boende

Äldre människor är väldigt olika. Somliga fortsätter vara nyfikna så länge de lever medan andra blir mer inåtvända och funderar över det liv som varit. Många läser böcker hela livet och nu finns ett stort utbud av talböcker för de vars ögon inte längre orkar med att läsa. Likaså kan bilderböcker och fotoalbum vara en bra grund för samtal.

Det finns äldreboenden som erbjuder högläsning både av dagens tidning och böcker, ofta kombinerat med reflektion och samtal. Vissa äldreboenden har boklådor som förnyas regelbundet från det lokala biblioteket. Förutsättningarna  varierar förstås. På en del enheter bor enbart människor med demenssjukdom och på andra bor det människor där kroppsliga sjukdomar dominerar. Det gäller att anpassa utbudet till de boende. Nedstämdhet hos äldre kan ofta vara förorsakat av understimulering.

Det finns äldreboenden som har volontärer som kommer och håller i bokcirklar eller filmvisning. Andra arbetar med studieförbund som ordnar studiecirklar. Vissa erbjuder gemensamma datorer, så att de kan mejla, chatta och ha videomöten med sina närstående. Allt fler äldre gör som Dagny Carlsson och bloggar för fullt.

Träning av hjärnan är hälsobefrämjande

Träning av hjärnan minskar känslan av stress hos äldre. Ökad kunskap om hjärnans funktion ger oss verktyg att motionera hjärnan hela livet. Det finns mental styrketräning som bidrar till att vi bättre når våra mål. Med olika typer av mental och fysisk träning kan vi förbättra vår livskvalitet.

Man vill gärna tro att tillvaron efter arbetslivet är stressfri och behaglig. Det är under pensionen vi ska koppla av, utan ringande väckarklockor, tvingande arbetsuppgifter och tuffa tidsramar. Tyvärr är det inte så enkelt. Tvärt om kan den nya livssituationen, utan givna ramar, uppfattas som mycket stressande enligt Carl-Gerhard Gottfries professor emeritus i klinisk neurovetenskap.

Sten på börda läggs genom att hjärnans möjlighet att ta hand om stresshormonet kortisol försämras med åren. Äldre personer har en lägre stresströskel. Det betyder att en stressreaktion som hos en yngre person snabbt skulle gå över, blir förlängd hos en äldre person. Och det gör i sin tur att påfrestningen från stressen ökar.

Forskning har dessutom visat att äldre personer ofta har ökat kortisolpåslag under natten, med störd nattsömn som följd. Negativ stress kan leda till sömnsvårigheter, depressioner, minnesstörningar och i värsta fall demenssjukdomar. Kronisk stress påskyndar hjärnans åldrande.

En tränad hjärna klarar negativ stress bättre än en otränad hjärna. Det gäller att träna både mentalt och motoriskt. Minnesträning, korsord, sudoku eller genom att lära dig nya saker ger minnesträning.

Både kropp och hjärna behöver träning - hjärngympa för äldre

Fysisk aktivitet tränar det motoriska. Receptorerna, som fångar upp och vidaresänder signaler blir fler om man tränar hjärnan. Ju fler receptorer man har, desto bättre blir hjärnans funktioner som minne och tal.

Reflektion - att träna hjärnan
Undersköterska:
• Erbjuder ni aktiviteter som bidrar till att träna hjärnan?
• Ägnar ni er åt gemensam läsning eller stimulerar läsning i böcker eller talböcker för de som bor hos er?
• Finns det möjligheter till att låna böcker eller att byta böcker med varandra?
• Arbetar ni för att stimulera minnet hos de som bor hos er?
• Har ni gemensamma aktiviteter som att lösa melodikrysset eller lösa korsord tillsammans?
• Stimulerar ni era boendes nyfikenhet och livslånga lärande?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vad gör ni för att stimulera till läsning?
• Finns det tillgång till böcker, tidningar, datorer och annat för den boende som vill fortsätta utvecklas och lära efter inflyttningen?
• Ingår läsvanor och dylikt i de frågor som tas upp i samband med inflyttningen?
• Hur arbetar ni med minnesträning?
• Finns lärandeperspektivet med när ni planerar aktiviteter?
• I vilken omfattning är de boende med och påverkar valet av aktiviteter?

Boende och närstående:
• Upplever du att boendet stimulerar din närståendes nyfikenhet?
• Gör du och din närstående aktivitet som stimulerar minnet när du är på besök?