Syn och hörsel är väsentliga för att vi ska kunna orientera oss i vardagen. Glasögon ska vara rena och sitta på den som äger dem för att vara till nytta. Synen förändras under åldrandet, regelbunden synundersökning är nödvändigt. Om någon har ögondroppar ska dessa ges enligt ordination.

Nedsatt syn

Synen har stor betydelse för vårt välbefinnande. Det finns äldre som har en knapp ekonomi och avstår från synundersökning. Tårvätskan förändras också. Det gör att ögonen kan bli torra. Det kan ge besvär som skaver och svider. Uppföljning av synen och ögonen ingår som en förberedelse för det årliga läkarbesöket.

Nedsatt syn får konsekvenser för livskvaliteten. Det kan försämra förmågan att klara sig själv exempelvis knäppa knappar och därmed skapa en osäkerhet i sociala kontakter. Dålig syn kan bidra till fallskador. Att kunna läsa eller se på TV motverkar en isolering gentemot omvärlden. Glasögon ingår i skälig levnadsnivå och den som inte har råd kan söka socialbidrag för att få synundersökning och nya glasögon.

Synförändringar kommer ofta smygande. För den boende är det inte lätt att ta sig till optikern för att få nya glasögon. Vid granskning av journaler så saknas ibland uppgift om både om den boende har glasögon och när de senast var till en optiker.

Ett sätt att minska konsekvenserna av synnedsättning är att ha en genomtänkt belysning. Äldre lägenheter kan vara skumma och har ofta en ojämn belysning. Särskilt i matsalen kan bra belysning förbättra aptiten. Vi äter med ögonen. Vit duk och ljusa inredningsdetaljer kan bidra till att skapa ljus i rummet.

Dålig belysning kan ge huvudvärk och trötta ögon. Störande ljus som flimrande ljusrör kan skapa ångest och oro. Det kan finnas behov av att stänga starkt solljus ute, ingen vill bli bländad av solen.

Många optiker har idag utrustning så att de kan undersöka synen på personer som inte fullt ut kan medverka i en synundersökning. Grå starr och torra ögon går att behandla och det kan vara bra att påminna närstående om att det kan vara bra att gå till en optiker.

Vilka är de vanligaste orsakerna till nedsatt syn hos äldre?
De vanligaste orsakerna till nedsatt syn hos äldre inkluderar åldersrelaterad makuladegeneration, glaukom, katarakt (grå starr), diabetesrelaterade ögonproblem och ärftliga faktorer.

Hur kan jag känna igen tecken på nedsatt syn hos en äldre släkting?
Tecken på nedsatt syn kan inkludera svårigheter att läsa, ökad beroende av starkt ljus, svårigheter att känna igen ansikten eller föremål, och frekventa fall eller stötar på grund av bristande rumsorientering.

Vilka möjligheter finns det för synundersökningar och utvärdering av synen hos äldreboendets boende?
Äldreboenden bör erbjuda stöd i att genomföra regelbundna synundersökningar utförda av en optiker eller ögonspecialist. Dessa undersökningar kan upptäcka och övervaka eventuella synproblem.

Vilka hjälpmedel och tekniker finns tillgängliga för äldre med nedsatt syn?
Hjälpmedel inkluderar glasögon, förstoringsglas, elektroniska läshjälpmedel och talböcker. Äldre med nedsatt syn kan också dra nytta av enklare anpassningar som ökad belysning och användning av kontrastfärger.

Hur kan äldreboendet stödja de boende med nedsatt syn i vardagen?
Äldreboenden kan stödja de boende genom att erbjuda belysning som är tillräckligt stark och jämn, skapa enkla och tydliga skyltar och märkning, och erbjuda föremål med taktila egenskaper för att underlätta igenkänning.

Finns det strategier för att underlätta kommunikation med äldre med nedsatt syn?
Ja, strategier inkluderar att använda tydlig och långsam tal, beskriva visuella detaljer verbalt, använda icke-verbal kommunikation som gester och beröring, och erbjuda alternativ kommunikation som punktskrift eller talande klockor.

Hur kan jag hjälpa min äldre släkting med nedsatt syn att känna sig mer självständig och inkluderad på äldreboendet?
Du kan hjälpa genom att stödja användningen av hjälpmedel, ge emotionellt stöd och uppmuntra till deltagande i anpassade aktiviteter och sociala interaktioner på äldreboendet.

Om du eller din äldre släkting har ytterligare frågor eller oro angående nedsatt syn och dess hantering på äldreboendet, överväg att kontakta en optiker, ögonspecialist eller personal på äldreboendet för mer specifik information och rådgivning.

Nedsatt hörsel - hörselhjälpmedel för äldre

Hörselnedsättning påverkar alltid kommunikationen mellan människor. Genom att visa hänsyn och följa några enkla råd kan du underlätta för den som har en hörselnedsättning.
• Titta på den du talar med. Se till att det är ljust så att ditt ansikte syns.
• Var nära personen om det behövs.
• Tala tydligt, men skrik inte.
• Repetera eller säg samma sak med andra ord om den boende inte förstår.
• Ställ öppna frågor ifall du är osäker om den boende förstått
• Undvik att prata flera personer samtidigt.
• Minska störande biljud genom att stänga dörr och TV.
• Kolla dagligen och vid behov att hörapparaten fungerar. Försök lära dig hur den ska skötas, så du kan hjälpa till.
• Tänk på att hörapparaten inte ger normal hörsel.
• Ha papper tillgängligt, skriv upp vid behov.
• Viktig information ges alltid skriftligt.

Det ska finnas skötselråd för hur hörapparaten ska rengöras, hur batterierna ska kontrolleras eller bytas och hur volymen ställas in. Om inte hörapparaten används, om batterierna är slut eller om den är felinställd så gör den ingen eller sämre nytta för den boende.

Hörselnedsättningar kan av olika orsaker upplevas så allvarligt att de utlöser kris- och sorgereaktioner. Funktionsnedsättningar kan vara skambelagda och ett samtal om en hörselnedsättning kan kännas obekvämt för den boende.

Störande ljud kan skapa stress och otrivsel. Stolar utan tassar som gnisslar, TV-apparater med TV-shop eller skvalradion med reklaminslag som ingen lyssnar på. Någon står och pratar i telefon utan att gå åt sidan. Det kan skapa stress om det är en arbetsplats, men än värre om det är i mitt hem och jag inte kan göra något åt det. Gå en runda i lokalerna och fundera över hur det låter.

På vissa ställen pågår ett stilla samtal som involverar de boende, deras närstående och medarbetarna. Kanske sjunger man visor tillsammans eller samtalar om förr. Många små insatser kan skapa trivsel.

Ibland när jag besökt äldreboenden, skvalar radion med Lugna favoriter eller så sitter några boende uppradade framför en TV-apparat som sänder TV-shop eller andra intetsägande program. Är det musik eller program som de boende själva har valt?

Hur är ljudbilden när TV/radio inte är på? Domineras ljudmiljön av porslinsskrammel, fläktar, hissar, skrap från stolar eller av att någon av de boende ojar sig? Pågår det intressanta samtal eller allsång? Är ljudmiljön harmonisk? Hur är det att bo granne med en person som är förvirrad och skriker på nätterna?

Små enkla knep kan förändra ljudbilden helt. Exempelvis att sitta ner och prata med den som är orolig eller att spontant sjunga visor. Att sätta tassar på stolarna så att de inte skrapar i golvet och att använda tyger och konst för att förbättra akustiken. Det kräver lite eftertanke och planering, men inte några stora investeringar.

Vilka är de vanligaste orsakerna till nedsatt hörsel hos äldre?
De vanligaste orsakerna till nedsatt hörsel hos äldre inkluderar åldersrelaterad hörselnedsättning, exponering för höga ljud under livet, ärftliga faktorer, och medicinska tillstånd som diabetes och högt blodtryck.

Hur kan jag känna igen tecken på nedsatt hörsel hos en äldre släkting på ett äldreboende?
Tecken på nedsatt hörsel kan inkludera att den äldre personen ofta ber om att upprepa vad som sägs, har svårt att följa samtal i bullriga miljöer, höjer volymen på TV:n eller radion, och verkar isolerad på grund av svårigheter att kommunicera.

Vilka möjligheter finns det för hörseltest och utvärdering av hörsel hos äldreboendets boende?
Äldreboendet bör erbjuda hörseltester och utvärderingar som kan utföras av en hörselspecialist eller audiolog. De kan användas för att fastställa graden av hörselnedsättning och föreslå lämpliga åtgärder.

Vilka hjälpmedel och tekniker finns tillgängliga för äldre med nedsatt hörsel?
Det finns olika hjälpmedel och tekniker som kan vara till nytta, inklusive hörapparater, hörselslingor, hörselimplantat, och ljudförstärkare. Användningen av dessa hjälpmedel bör diskuteras med en hörselspecialist.

Hur kan äldreboendet stödja de boende med nedsatt hörsel i vardagen?
Äldreboenden kan stödja de boende genom att erbjuda anpassad teknik, som hörapparater och hörselslingor, säkerställa att kommunikationen är tydlig och använda skriftlig information när det behövs. De kan också organisera aktiviteter som främjar social interaktion och inkludering.

Finns det strategier för att underlätta kommunikation med äldre med nedsatt hörsel?
Ja, strategier inkluderar att tala tydligt och långsamt, använda icke-verbal kommunikation som gester och ansiktsuttryck, och minimera bakgrundsljud i miljön. Teckenspråk och skriftlig kommunikation kan också användas vid behov.

Hur kan jag hjälpa min äldre släkting med nedsatt hörsel att känna sig mer inkluderad på äldreboendet?
Du kan hjälpa din släkting genom att stödja och uppmuntra användningen av hörselteknik, delta i möten med hörselspecialister, och informera personalen om deras behov och preferenser när det gäller kommunikation.

Att förstå och hantera nedsatt hörsel hos äldre boende på äldreboenden är avgörande för att säkerställa deras välbefinnande och livskvalitet. Många kommuner har syn- och hörselinstruktörer som kan komma till äldreboendet och ge råd och stöd kring hur ni bäst hjälper era boende.

Reflektion - syn och hörsel
Undersköterska och vårdbiträde:
• Har ni bra rutiner för att se att de boende har rena glasögon?
• Har ni boende med hörselnedsättning?
• Har ni hittat bra sätt att kommunicera?
• Finns det instruktioner för hur eventuella hörapparater ska skötas?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Ingår uppföljning av synen i ert årligen återkommande arbete?
• Händer det att äldre inte har råd med nya glasögon?
• Hur arbetar ni med ljudmiljön?
• Har de som har hörselskada fungerande och riktigt inställda hörhjälpmedel?

Boende och närstående:
• Ser din närstående bra med sina glasögon?
• Har boendet en bra ljudmiljö?
• Sker kommunikation bra och tydligt?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen