Hygienklasser och städrutiner på äldreboendet – så säkerställer vi renlighet och trygghet
En god hygienisk standard är avgörande för att skapa en trygg miljö på äldreboendet. Genom tydliga rutiner, utbildad personal och regelbundna kontroller kan risken för smittspridning minska – samtidigt som boende och närstående känner sig trygga och väl omhändertagna.

Hygienklasser och städrutiner på äldreboendet – så säkerställer vi renlighet och trygghet
På ett äldreboende är städning och hygien avgörande för de boendes välbefinnande och för att förebygga smittspridning. Olika utrymmen kräver olika städmetoder och frekvenser, vilket gör det viktigt att förstå hygienklasser och hur städrutiner kan anpassas efter behov.
Varför är städning viktig på äldreboendet?
Städning på ett äldreboende är en grundläggande del av vårdhygienen. Felaktigt utförd eller otillräcklig städning kan bidra till smittspridning, vilket kan få allvarliga konsekvenser för äldre med nedsatt immunförsvar. Genom tydliga arbetsbeskrivningar, rätt utrustning och regelbundna utbildningar kan städningen utföras effektivt och säkert.
Bra städrutiner bidrar inte bara till att förhindra vårdrelaterade infektioner utan även till att skapa trivsel och en god arbetsmiljö för personalen.
Hygienklasser – olika krav för olika utrymmen
Lokaler på äldreboendet delas in i fyra hygienklasser utifrån smitt- och infektionsrisk samt hur mycket de används av de boende:
Hygienklass 0: Utrymmen där inga boende vistas, exempelvis förrådsutrymmen och städskrubbar.
Hygienklass 1: Platser där boende vistas kortvarigt, såsom korridorer och entréer.
Hygienklass 2: Utrymmen där vård, behandling och mottagning sker, som dagrum och behandlingsrum.
Hygienklass 3: Lokaler med särskilda krav på renhet, exempelvis läkemedelsrum, kök, toaletter och gemensamma hygienutrymmen.
Hur ofta och noggrant ett utrymme ska städas beror på vilken hygienklass det tillhör. Köket och läkemedelsrum kräver exempelvis daglig städning med punktdesinfektion, medan förråd kan städas mer sällan.
Städinstruktioner och rutiner
Tydliga städinstruktioner är avgörande för att säkerställa rätt kvalitet på städningen. Rutiner bör inkludera:
Användning av rätt rengörings- och desinfektionsmedel.
Färgkodning av städmaterial för att undvika korskontaminering (t.ex. röd för toaletter, blå för allmänna ytor).
Specifika metoder för städning vid smittspridning, exempelvis vid vinterkräksjuka eller influensa.
Instruktioner för punktrengöring vid spill av kroppsvätskor.
Rutiner för daglig kontroll av tvål, handsprit och engångsförkläden.
Städmaterial måste förvaras på ett säkert sätt för att undvika att smutsiga trasor eller moppar används på fel plats.
Att tänka på vid flyttstädning
Boendet har ansvar för att lägenheten är ren och fräsch vid inflyttning. Det ökar tilltron till verksamheten och minskar risken för smittspridning.
Läs mer om flyttstädning
Särskilda hygienutmaningar och lösningar
Äldreboenden står inför många hygienutmaningar. Här är några hållpunkter för att förebygga problem:
Smittskydd: Följ upp smittspridning med särskilda städrutiner. Använd signeringslistor för att säkerställa att städningen utförts korrekt.
Skadedjur: Var uppmärksam på tecken på skadedjur som mjölbaggar eller vägglöss. Rapportera snabbt för att undvika spridning.
Socialt samspel: Städpersonal möter ofta boende som vill prata. Kombinera städningen med social kontakt när det är möjligt.
Teknik och utrustning: UV-ljus kan användas för att kontrollera städkvalitet genom att avslöja organiskt material som inte syns med blotta ögat.
Tips för en effektiv städplanering
För en fungerande städrutin rekommenderas:
- Tydliga scheman som visar vem som städar var, hur ofta och med vilket material.
- Regelbunden utbildning för all personal om hygienrutiner och punktrengöring.
- Gemensamma genomgångar av städscheman för att säkerställa förståelse och ansvarstagande.
- Att förråd hålls i ordning och att inga föremål förvaras på golvet.
- Att medicinteknisk utrustning, som rullstolar och sängar, rengörs regelbundet.
Läs mer om städschema
Läs mer om lokalvård
Läs mer om skadedjur
Läs mer om kohortvård
Läs mer om lukt och avfallshantering
Lä mer om att minska miljöpåverkan
Läs mer om vård och miljö
Reflektionsfrågor - Städning och hygienklasser
Undersköterska och vårdbiträde:
- Finns det bra städinstruktioner och rätt utrustning på din enhet?
- Hur säkerställer du att trasor och moppar används på rätt plats?
- Vad kan du göra för att bidra till att smittspridning förebyggs i din dagliga städning?
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Fungerar städrutinerna i samtliga utrymmen, inklusive gemensamma ytor och läkemedelsrum?
- Finns det en plan för hur städningen ska utföras vid in- och utflyttning?
- Har ni ett bra samarbete med eventuell extern städfirma? Hur säkerställs deras kompetens?
Boende och närstående:
- Upplever du att boendet är rent och fräscht?
- Har du sett exempel på hur personalen jobbar för att hålla en god hygienstandard?
- Finns det möjlighet att lämna synpunkter på städningen, och tas de tillvara?
Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - bättre vård varje dag

Aktuellt i media
- 2025-02-20 04:00 13 Hygien
- 2025-02-17 04:00 12 Personlig omvårdnad
-
2025-02-12 04:00
04 Bemötande
Så håller undersköterskan bra samtal – nyckeln till trygg och tydlig kommunikation
Bild: Pixabay
- 2025-02-10 18:41 13 Hygien
- 2025-02-09 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
-
2025-02-06 04:00
05 Planering
Planerar ni innehållet i de boendes vardag och genomför ni de planerade sociala aktiviteterna?
Foto: Mostphotos