Så stärker du språkkunskaperna hos språksvaga medarbetare på äldreboendet
Omsorgspersonal möter dagligen äldre personer som befinner sig i utsatta situationer. Verksamheten behöver ha rutiner för att följa upp att de som anställs i verksamheten har tillräckliga kunskaper för att kunna förstå och prata med de boende och närstående. Likaså att kunna dokumentera det som händer och att kunna beskriva förändringar i hälsotillståndet för exempelvis en sjuksköterska på jourtid.
Det är avgörande att alla medarbetare har goda språkkunskaper, för att hålla hög kvalitet på vården och omsorgen på äldreboendet. Genom att arbeta med strategier och åtgärder för att stärka språkkunskaperna kan äldreboendet skapa en mer inkluderande och effektiv arbetsmiljö.
Foto: MostphotosDet finns risker med att ha medarbetare som inte klarar språket i ensamarbete
Det händer att vi träffar på utbildade undersköterskor som inte behärskar svenska i tal och skrift. Detta kan medföra att de inte kan förstå vad den boende uttrycker eller att de inte kan dokumentera det som ska dokumenteras. Hur kan det komma sig att utbildningsanordnare tillåts ge betyg till personer som uppenbarligen inte kan ha klarat utbildningen. Vem bär ansvaret om en sådan person gör fel.
Det är viktigt att kunna språket tillräckligt bra
Kunskaper i svenska språket måste alltid vara en grundkompetens för arbete i äldreomsorgen. Personalen ska behärska det svenska språket i tal och skrift. Du måste kunna göra dig förstådd om något händer så du behöver ringa sjuksköterska eller efter ambulans. Det är också viktigt att förstå vad den boende säger för att kunna ge rätt hjälp och att visa respekt för den boendes önskemål.
Så kan äldreboendet arbeta för att stärka språkkunskaperna hos språksvaga medarbetare
När det blir brist på personal finns en risk att verksamheten tar in vikarier som inte kan tillräckligt bra svenska. Detta medför att belastningen på de ordinarie ökar. De får svårt att beskriva vad som behöver göras och de boende kan inte göra sig förstådda. Samtidigt så kan personer med bristande språkkunskaper ibland kan ha en fantastisk fallenhet för omvårdnadsarbetet.
Det finns kommuner som i upphandling ställer krav på språkkompetens hos medarbetarna. Utföraren ska redovisa i anbudet hur de säkerställer kravet. Det blir en knepig situation när boendet tidigare varit i kommunal drift och det finns medarbetare som följt med vid övertagandet och som inte har rätt språkkompetens.
För en människa med demenssjukdom så är det hemskt att inte kunna göra sig förstådd och att förstå människor i omgivningen. En förvirrad värld riskerar bli än mer skrämmande och obegriplig. Medarbetare med bristande språkkunskaper kan omedvetet utsätta de boende för kränkning eller rent farliga situationer.
Den som inte kan uttrycka sig får också svårt att motivera, informera och instruera. Det innebär en risk att den äldre får mer hjälp än den behöver och därmed riskerar tappa funktioner som är väsentliga för det dagliga livet.
Har verksamheten medarbetare som inte förstår språket tillräckligt bra så måste dessa få fortlöpande handledning och gå vid sidan om någon som behärskar språket i tal och skrift. Verksamheten har också ett ansvar för att hjälpa medarbetare som har brister i svenska språket att förbättra sina språkkunskaper.
När viktiga händelser inte dokumenteras riskerar de boende komma till skada. Likaså när kvällspersonalen inte kan göra sig förstådda gentemot joursjuksköterskan när någon boende blir sjuk.
Vi kommer att behöva anställa många i äldreomsorgen även i framtiden. Det är viktigt att de som ska arbeta i vården får lära sig att förstå, tala och skriva svenska. Utmaningen är att hjälpa de som har fallenhet för att bli fantastiska undersköterskor språket och ge dem en gedigen yrkesutbildning. De kommer att behövas inom vården och omsorgen en lång tid framöver. Många verksamheter hittar kreativa sätt att hjälpa personer att bli bättre på svenska språket.
Språkkunskaper i samband med delegering
Delegering är ett tillfälle för att få en uppfattning kring kunskapen i det svenska språket. Att ställa kontrollfrågor i samband med utbildning för att få en uppfattning om hur mycket personen har förstått och kan förklara i dialog. Att arbeta med mentorskap, tydliga instruktioner (ex. SBAR) och tätare uppföljningar gällande delegerade uppgifter kan vara bra sätt att följa upp personal på verksamheten.
Ur ledningssynpunkt är det viktigt att veta att alla medarbetare har goda språkkunskaper. Annars kan man inte som chef garantera hög kvalitet på vården och omsorgen på äldreboendet. Språksvaga medarbetare kan uppleva svårigheter att kommunicera effektivt, vilket kan påverka deras arbetsinsats och de boendes välbefinnande. Genom att arbeta strategiskt och vidta åtgärder för att stärka språkkunskaperna kan äldreboendet skapa en mer stödjande och effektiv arbetsmiljö.
Bedömning av språknivå
Språkbedömningar: Genomföra regelbundna språkbedömningar för att identifiera medarbetarnas språknivå och deras specifika behov. Detta kan göras med hjälp av språktester eller genom observationer i arbetssituationen.
Individuella utvecklingsplaner: Utforma individuella utvecklingsplaner baserade på bedömningarna, där specifika mål och strategier för att förbättra språkkunskaperna fastställs.
Språkutbildning och kurser
Skräddarsydda språkkurser: Erbjud ett språkstöd som fokuserar på de specifika behov och arbetsuppgifter som medarbetarna har. Dessa kurser kan anpassas för att också ta upp medicinsk terminologi och andra viktiga ämnen.
Samarbete med utbildningsanordnare: Samarbeta med lokala skolor och utbildningsinstitutioner för att erbjuda språkutbildning. Detta kan inkludera både formella kurser och informella språkträningsprogram.
Språkmentorprogram
Språkombud eller mentor: Vissa enheter har språkombud som stödjer kollegorna i att uttrycka sig och förstå svenska språket. Det gäller att vara tydlig med att språkombudet ska vara ett stöd, men inte ta över arbetsuppgifter. Det går även att lägga scheman som innebär att personer som är svaga i svenska språket arbetar tillsammans med personer som är mer trygga att uttala sig i tal och skrift. Observera att det finns många svenskfödda som är språksvaga när det gäller att dokumentera.
Språkträning i vardagen
Daglig språkträning: Uppmuntra till daglig språkträning genom att skapa situationer där medarbetarna får använda språket praktiskt. Detta kan inkludera rollspel, diskussioner och samarbetsövningar.
Arbetsrelaterade material: Förse medarbetarna med arbetsrelaterade material på det språk de behöver förbättra. Detta kan inkludera manualer, instruktioner och vårddokumentation.
Tekniska hjälpmedel
Språk- och översättningsappar: Använda språk- och översättningsappar som kan hjälpa medarbetarna att förstå och kommunicera bättre. Appar som Duolingo, Google Translate och Babbel kan vara användbara verktyg.
E-lärande plattformar: Erbjuda tillgång till e-lärande plattformar som erbjuder språkkurser och övningar online. Detta ger medarbetarna möjlighet att lära i sin egen takt och tid.
Kulturell förståelse och inkludering
Kulturträning: Erbjuda träning i att förstå kulturen för att skapa en mer stödjande arbetsmiljö. Detta hjälper medarbetarna att förstå och uppskatta varandras bakgrund och erfarenheter.
Mångfaldsarbete: Uppmärksamma olika kulturella högtider och traditioner. Detta kan stärka känslan av gemenskap och tillhörighet bland medarbetarna.
Uppföljning och utvärdering
Regelbunden uppföljning: Genomföra regelbunden uppföljning av medarbetarnas språkutveckling för att se att de gör framsteg och att utbildningsinsatserna är effektiva. Detta arbete är ingen kvickfix som ska ske i något tillfälligt projekt. Här gäller det att hålla i, följa upp och arbeta långsiktigt så att språkutvecklingen blir en del av arbetet med ständiga förbättringar. Om inte åtgärderna är effektiva så får man prova på annat sätt.
Med ett aktivt arbete kan äldreboendet skapa en mer inkluderande arbetsmiljö där alla medarbetare har de språkkunskaper som krävs för att utföra sitt arbete på bästa sätt. Detta förbättrar inte bara arbetsmiljön för samtliga medarbetare utan också kvaliteten på omsorgen för de boende.
Reflektionsfrågor - språkkrav:
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har du hamnat i situationer där du jobbat med kollegor som inte förstår språket?
- Vad kan ni som kollegor göra för att hjälpa dem att bli bättre på svenska språket?
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Hur kontrollerar ni språkkunskaperna hos de som börjar arbeta hos er?
- Vad gör ni om någon har betyg som undersköterska men inte klarar att dokumentera eller göra sig förstådd?
Boende och närstående:
- Finns det medarbetare på äldreboendet som inte kan göra sig förstådda?
- Hur påverkar det vården?
Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - bättre vård varje dag
Aktuellt i media
- 2024-12-23 04:00 01 Kvalitet
- 2024-12-19 04:00 04 Bemötande
- 2024-12-16 04:00 01 Kvalitet
- 2024-12-15 04:00 02 Värdegrund
- 2024-12-12 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
- 2024-12-09 04:00 01 Kvalitet, 07 Riskhantering, 06 Dokumentation
