Att förstå och göra sig förstådd

Verksamheten måste ha rutiner för att följa upp att de som anställs i verksamheten har tillräckliga kunskaper för att kunna förstå och prata med de boende och närstående. Likaså att kunna dokumentera det som händer och att kunna beskriva förändringar i hälsotillståndet för exempelvis en sjuksköterska jourtid.

Det förekommer medarbetare som inte behärskar svenska i tal och skrift. I vissa fall trots att de genomgått undersköterskeutbildning. Det kan medföra att de inte kan förstå vad den boende uttrycker eller att de inte kan dokumentera det som ska dokumenteras. De får svårt att beskriva vad som ska göras och de boende kan inte göra sig förstådda.

För en människa med demenssjukdom så måste det vara hemskt att inte kunna göra sig förstådd och att förstå människor i omgivningen. En förvirrad värld riskerar bli än mer skrämmande och obegriplig. Medarbetare med bristande språkkunskaper kan omedvetet utsätta de boende för kränkning eller rent farliga situationer.

Den som inte kan uttrycka sig får svårt att motivera, informera och instruera. Det innebär en risk att boende får mer hjälp än de behöver och därmed tappa funktioner som är väsentliga för det dagliga livet.

Att skriva och läsa daganteckningar

Kunskaper i svenska språket måste alltid vara en grundkompetens för självständigt arbete i äldreomsorgen. Personalen ska behärska det svenska språket i tal och skrift. Samtidigt så kan personer med bristande språkkunskaper ibland ha en fantastisk fallenhet för omvårdnadsarbetet. De finns verksamheter som erbjuder stöd av språkombud eller
fortbildning i svenska språket för att ge lämpliga personer möjlighet att utveckla sina språkkunskaper och annan kompetens som behövs för arbetet.

Äldreomsorgen måste anställa fler även i framtiden. Utmaningen är att hjälpa, de som har fallenhet för att bli fantastiska undersköterkor, med språket och ge dem en gedigen yrkesutbildning. Det finns även kommuner som i upphandling ställer krav på språkkompetens hos medarbetarna. Utföraren ska redovisa i anbudet hur de säkerställer kravet. Många verksamheter hittar kreativa sätt att hjälpa personer med bristfälliga språkkunskaper att lära sig förstå och tala svenska bättre.  

Kunskapsutvecklingen inom vård och omsorg går fort. Alla vårdgivare måste fortbilda sin personal så att de följer med och kan leverera den kvalitet som boende och närstående har rätt att förvänta sig. Legitimerad personal kan till viss del bidra till fortlöpande kunskapsöverföring till omsorgspersonalen, men måste då själva få möjlighet att fylla på sina kunskaper.  

När händelser eller förändringar i hälsotillstånd inte dokumenteras riskerar de boende komma till skada. Likaså när kvällspersonalen inte kan göra sig förstådda gentemot sjuksköterskan när någon boende blir sjuk.

Kunskapskontroll

Delegering är ett tillfälle för att skaffa sig en uppfattning om kunskapen i det svenska språket. Då kan kontrollfrågor ställas i samband med utbildning för att få en uppfattning om hur mycket personen har förstått och kan förklara i dialog. Delegeringen ska omfatta skriftliga moment och frågor för att tillgodose kraven i Patientsäkerhetslagen. Särskilt nödvändigt är det vid delegering av läkemedelshantering. Att arbeta med mentorskap, tydliga instruktioner och tätare uppföljningar gällande delegerade uppgifter kan vara bra sätt att följa upp medarbetare.

Hantering av personuppgifter

På äldreboende hanteras personuppgifter i flera situationer. Oavsett hur och varför de hanteras så ska de finnas noterade i ett personuppgiftsregister. Att journalsystemen finns med är självklart för de flesta. Svårigheten är att fånga alla papper, datafiler och annat som kan innehålla personuppgifter på boende, medarbetare eller andra.

Vi läser emellanåt om medarbetare hos vårdgivare som läst i journaler som de inte har behörighet att läsa. Den som arbetar på ett äldreboende har inte automatiskt rätt att ta del av allas journaler. Som medarbetare får du enbart läsa journaler där du har vårdrelation. Integritetsmyndigheten kräver att verksamheten gör behovs- och riskanalys innan man ger anställda behörighet till att komma in i journalsystemet

Det råder tystnadsplikt mellan våningsplanen om vad som händer de boende om det inte är kännedom som är nödvändig för att medarbetaren ska kunna utföra sitt arbete. Det får man inte glömma bort i personalrummet. Personuppgifter hanteras i många andra sammanhang och hanterar ni personuppgifter utanför journalsystemet så ska de finnas noterade i en sammanställning över var ni har personuppgifter. Lagring av personuppgifter måste kunna motiveras, likaså anges med stöd av vilken lag lagringen sker.

Journalgranskning

Det finns flera metoder att genomföra journalgranskning och syftet med journalgranskningen kan variera. Urvalet brukar vara slumpmässigt, men behöver omfatta journalanteckningar av samtliga medarbetare.

Kollegial granskning innebär ofta att medarbetare skriver ut och avidentifierar journaler som sedan en kollega går igenom och ger återkoppling på. Detta för att undvika sekretessbrott då enbart den som har ansvaret för en patient/boende har rätt att ta del av journalen. Den som granskar noterar goda exempel och förslag till förbättringar.

Egenkontroll av journalföring

Här finns olika mallar för granskning av HSL-journaler. När det gäller social dokumentation finns ofta riktlinjer som beskriver hur social dokumentation ska föras i kommunen. En del enheter har någon som är dokumentationsombud eller kvalitetsombud som granskar journalföring och ger råd och stöd till kollegor i journalföringen.

Den röda tråden

Ett sätt att granska journalföringen och samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna är att försöka följa den röda tråden. Finns händelser eller förlopp som bör förekomma i såväl patientjournaler som social dokumentation journalförda i båda journalerna?

Loggkontroll

Innebär att utsedd person i verksamheten, ofta verksamhetschef, regelbundet går in och granskar vem som läst i vilken journal och vid vilken tidpunkt. Därigenom kontrolleras att ingen av nyfikenhet går in och läser i journaler.

Granskning av kvalitetsansvariga

Kvalitetsansvariga får ofta insyn i journalföringen i samband med utredningar. Därutöver kan kvalitetsansvariga göra granskningar av journalföringen. Ofta sker det utifrån en mall för att säkerställa att väsentlig information för trygg och säker vård finns i journalerna.

Markörbaserad journalgranskning

Det finns en metod som heter ” Markörbaserad journalgranskning inom hemsjukvård”. Markörbaserat journalgranskning sker utifrån en strikt metod och innebär ett samarbete mellan läkare och sjuksköterska.

Journalkrav

Den journal som förs av vården är den boendes journal.  Den boende kan närsomhelst kan begära ut kopia av sin journal och få läsa vad medarbetarna skriver. Som boende har du rätt att ta del av din journal. Verksamhetschef eller MAS kan göra en menprövning men det ska finnas mycket starka skäl för att du inte ska få ta del av journalen. Nekar verksamheten kan man vända sig till IVO för att begära sin rätt.  

Närstående har inte samma rätt att begära ut journal, men kan ändå ofta hävda rätten att få ut journalhandlingar för en person på ett äldreboende. Särskilt om den boende har svårt att föra sin egen talan. Uppgifter om en boende kan alltså lämnas ut om det inte råder några som helst tvivel om att den boende eller närstående lider men av det. När en sådan bedömning ska genomföras måste utgångspunkten alltid vara den aktuella personens situation.

Journaler ska vara sakliga och bygga på det som faktiskt händer i verksamheten. Det finns inte utrymme för subjektivt tyckande. Det händer att den som granskar en journal se att det finns en hel roman av oväsentligheter. Andra gånger är enda anteckningen under flera månader att den boende sovit på natten. Det är ett tydligt tecken att dokumentationen inte fungerar.  

Journalen ska vara skriven på begriplig svenska. Handskrivna journaler kan bestå av mer eller mindre obegripliga kråkfötter och dataskrivna journaler kan vara svårbegripliga emellanåt. Med detta sagt så kan vi nog ändå konstatera att de flesta journaler är välskrivna, att det går att se ett sammanhang och förstå hur vården planerats och genomförts.  

Ett tillfälle när det kan vara av intresse att läsa sin journal är efter en vårdskada. Det kanske hänt något som inneburit onödigt lidande. Det kan vara så att ni överväger att begära ersättning från patientförsäkringen eller boendets ansvarsförsäkring.  

Det är bra att veta att det finns tre olika journaler på äldreboendet. Undersköterskorna dokumenterar i social journal och arbetar utifrån genomförandeplan. Sjuksköterskor, arbetsterapeut och fysioterapeut gör hälsoplaner och dokumenterar i en hälso- och sjukvårdsjournal. Läkaren som är anställd av regionen dokumenterar i vårdcentralens journalsystem.  

Att stärka svenska språket inom äldreomsorgen och få till effektiv kommunikation och vård

I dagens åldrande samhälle spelar äldreomsorgen en kritisk roll i att erbjuda vård och stöd till äldre medborgare. I den här kontexten är kommunikationen mellan medarbetare och de äldre av yttersta vikt för att säkerställa högkvalitativ vård och livskvalitet. En utmaning som äldreboenden ibland möter är att medarbetare kan ha svenska som andraspråk, vilket kan påverka kommunikationen. Denna artikel kommer att utforska hur äldreboenden kan arbeta med att stärka svenska språket för medarbetare med svenska som andraspråk och varför det är så viktigt.

Vikten av att stärka svenska språket

Svenska språket är ett viktigt verktyg inom äldreomsorgen. Det möjliggör effektiv kommunikation mellan medarbetare och de äldre, vilket är avgörande för att förstå deras behov och önskemål.
Bättre kommunikation En stark kompetens i svenska språket möjliggör tydligare och mer ömsesidig kommunikation mellan medarbetare och de äldre. Detta gör det enklare att förstå och tillgodose de äldres behov och önskemål.
Trygghet och förtroende När de äldre känner att de kan kommunicera effektivt med medarbetarna ökar deras känsla av trygghet och förtroende. Detta är avgörande för att skapa en positiv vårdmiljö.
Minskad risk för fel En god språkförståelse minskar risken för missförstånd och fel i vården. Det kan förhindra potentiella problem och öka patientsäkerheten.
Kulturell känslighet Genom att förbättra svenska språkkunskaper kan medarbetare bättre förstå och respektera de äldres kulturella bakgrund och individuella behov.

Så här kan äldreboenden arbeta med språkstärkning

Språkutbildning Erbjud medarbetarna möjligheter till språkutbildning i svenska. Det kan vara kurser i samarbete med lokala utbildningsanordnare eller onlinekurser.
Språkträning på arbetsplatsen Skapa en miljö där medarbetare uppmuntras att använda svenska i sitt dagliga arbete. Detta kan innebära att kommunicera med kollegor och de äldre på svenska så mycket som möjligt. Ett sätt är att utbilda språkombud som får i uppdrag att hjälpa sina kollegor att utveckla sina språkkunskaper.
Stöd och feedback Ge kontinuerlig feedback och stöd till medarbetare i deras språkutveckling. Det kan inkludera att erbjuda möjligheter till övning och korrigering av uttal och grammatik.
Kulturell kompetens Integrera även kulturell kompetensutbildning i programmet för att öka medvetenheten om de äldres kulturella bakgrund och behov.
Mångspråkig personal Försök ha personal som talar olika språk för att underlätta kommunikationen med äldre medborgare som har andra modersmål än svenska.

Reflektion - språkkrav, säkerhet och journalgranskning
Undersköterska och vårdbiträde:
• Vad kan ni som kollegor göra för att hjälpa språksvaga?
• Finns det risk att någon obehörig får tillgång till personuppgifter på er enhet?
• Gör ni journalgranskning någon gång?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Hur kontrollerar ni språkkunskaperna hos de som börjar arbeta hos er?
• Förvaras alla personuppgifter så att obehöriga inte kan komma över dem?
• Sätter ni av tid och har ni metod för journalgranskning?
• Hur ofta gör ni loggkoll?

Boende och närstående:
• Finns det medarbetare som inte kan göra sig förstådda?
• Får du berätta samma sak flera gånger?
• Har ni varit i situationer där ni begärt att få ta del av journalhandlingar?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag