Har ni haft personer boende hos er med behov av skyddad identitet?
Personer med skyddad identitet är inte så vanliga inom äldreomsorgen, men de förekommer. Det ställer särskilda krav på äldreboendet och rutinerna. Det gäller att ha koll på vilken grad av skyddad identitet den enskilde ha. Vissa journalsystem kan hantera personer med skyddad identitet medan andra inte kan detta. Verksamheten kan behöva upprätta särskilda rutiner. Den som har skyddad identitet har fått det då den lever under hot. Det kan vara en närstående eller någon annan som vill skada eller döda personen.
Olika grader av skyddad identitet
Den som är utsatt för ett allvarligt och konkret hot kan ansöka om skyddade personuppgifter hos Skatteverket. Det händer att närstående eller andra vill skada eller kanske till och med döda en annan person. Det finns tre typer av skyddade personuppgifter: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter.
En sekretessmarkering är den lägre graden av skyddade personuppgifter. En sekretessmarkering är en administrativ åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av personuppgifter i folkbokföringsregistret. Sekretessmarkeringen omfattar samtliga personuppgifter för den aktuella personen.
En sekretessmarkering fungerar som en varningssignal om att en prövning ska göras innan uppgifterna lämnas ut. Det är alltså ingen absolut sekretess.
Skyddad folkbokföring, kallades tidigare ”kvarskrivning” ger ett starkare skydd än sekretessmarkering. När en person får en markering för skyddad folkbokföring får vederbörande vara folkbokförd i den gamla kommunen trots att han/hon har flyttat därifrån. Personen kan också vara folkbokförd i en annan kommun som han/hon inte har haft någon anknytning till. De gamla adressuppgifterna tas bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen, och sprids därmed aldrig till andra myndigheter. En adress till Skatteverket registreras dit posten skickas. Uppgift om skyddad folkbokföring skickas till regionen.
För den som är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan beslut fattas om fingerade personuppgifter eller så kallad ny identitet. Det innebär att personen får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Beslut om fingerade personuppgifter fattas av Polisen.
Det är inte vanligt att äldre människor är utsatta för denna typ av hot, men det förekommer. Det är då viktigt att ha bra rutiner för att skydda den som lever under hot.
Att leva med sekretessmarkering
Att leva med skyddad identitet kan vara en komplicerad och utmanande upplevelse. Det kan innebära att man måste lämna sitt gamla liv bakom sig och anpassa sig till en ny identitet. Personer med skyddad identitet kan också uppleva en känsla av isolering eller förlust av sitt ursprungliga stödnätverk.
För att leva med skyddad identitet krävs ofta samarbete med myndigheter, advokater och andra experter. Det är viktigt att ta rätt försiktighetsåtgärder för att skydda den nya identiteten och undvika att bli avslöjad. Att leva med skyddad identitet är en besvärlig men ibland nödvändig åtgärd för att säkerställa personlig säkerhet och integritet.
Att avslöja en person som lever under skyddad identitet kan vara straffbart.
Att upphäva skyddad identitet
Att upphäva en skyddad identitet i Sverige är en komplicerad och reglerad process, och det är oftast föremål för sekretess på grund av den känsliga karaktären av situationen. Skyddad identitet används vanligtvis i situationer där en person hotas av allvarliga risker, som brottsvittneskydd, och kan ha tilldelats av myndigheter som Polismyndigheten.
Det är viktigt att rådgöra med en jurist som är specialiserad på sådana ärenden när man överväger att upphäva en skyddad identitet eftersom processen kan vara komplicerad och kräva juridiskt stöd. Det är också viktigt att vara medveten om att myndigheterna kommer att ta frågor om säkerhet mycket allvarligt och att det kan vara svårt att få upphävandet godkänt om det inte finns övertygande bevis för att hotet har minskat eller eliminerats helt.
Reflektionsfrågor - skyddad identitet
Undersköterska och vårdbiträde:
- Hur skulle ni introducera nya kollegor om ni hade någon av de boende som levde under hot?
- Har ni haft närstående som uppträtt hotfullt mot era boende?
- Finns det rutiner för hur ni ska dokumentera om någon med skyddad identitet skulle flytta in?
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Hur skulle ni skapa trygga rutiner om någon med skyddad identitet flyttar in på boendet?
- Hur skulle ni informera medarbetarna?
- Skulle ni göra en särskild riskanalys?
Boende och närstående:
- Det är ytterst ovanligt att äldre människor behöver ha skyddade personuppgifter. Har du stött på det i ditt liv?
Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen
Aktuellt i media
- 2024-12-19 04:00 04 Bemötande
- 2024-12-16 04:00 01 Kvalitet
- 2024-12-12 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
- 2024-12-09 04:00 01 Kvalitet, 07 Riskhantering, 06 Dokumentation
- 2024-12-05 04:00 12 Personlig omvårdnad