SBAR - ett strukturerat verktyg för säker och kvalitativ äldreomsorg

SBAR i korthet
SBAR (Situation-Bakgrund-Bedömning-Rekommendation) är en kommunikationsmodell som:
- Standardiserar informationsöverföring
- Minskar kommunikationsrisker
- Förbättrar patientsäkerheten
- Underlättar tvärprofessionellt samarbete

Praktisk tillämpning på äldreboenden

Situation - Enkel och tydlig problembeskrivning
- "Boende X visar plötslig avsaknad av aptit"
- "Sår på högerfot visar tecken på infektion"
- "Ny boende Y vägrar ta emot medicin"

Bakgrund - relevant att inkludera i sammanhanget
- Tidigare liknande händelser
- Aktuell medicinering
- Senaste vårdplanens innehåll
- Kända diagnoser och funktionsnedsättningar

Bedömning - vad är din bedömning av situationen
- Eventuella orsakssamband
- Akuthetsgrad
- Påverkan på boendets välbefinnande
- Risk för försämring

Rekommendation - förslag till åtgärder
- "Vill få ge värktablett"
- "Anser att detta bör bedömas av sjuksköterska"
- "Skulle behöva en antidecubitusmadrass"

Organisatorisk implementering

Om ni bestämmer er för att införa SBAR som arbetsmetod så behöver ni arbeta i flera steg. Alla undersköterskor behöver utbildas i metoden. Någon i ledningen behöver ges möjlighet att genomföra fortbildning och mandat att planera utbildningen. Fundera också hur ni bäst följer upp att alla har lärt sig metoden efter utbildningen.

Det kan också behövas en skriftlig rutin/instruktion med stödmaterial för arbete med SBAR så att ny personal också introduceras i arbetssättet på ett likartat sätt. Legitimerad personal behöver ha ett stödjande förhållningssätt där de hjälper undersköterskorna att utveckla sitt rapporteringskunnande fortlöpande. Det är viktigt att all SBAR-rapportering också dokumenteras av den som lämnar rapport enligt SBAR och den som mottar densamma.

Ett sätt att underlätta är att ha en mall med vanligt förekommande temaord för kontakt med legitimerad personal. Handlar ärendet om andning, magont, rodnad/sår, smärta, sömnsvårigheter m.m.

Exempel på rapport enligt SBAR

Förändrad smärtbild
S: "Boende klagar över ökad ryggsmärta"
B: "Har osteoporos, nyligen mildare fall"
A: "Misstänkt kompressionsfraktur"
R: "Smärtstillande, bedömning av läkare nästa rond"

Beteendeförändring
S: "Boende visar nattlig oro och vandring"
B: "Demensdiagnos, nyligen flyttad in"
A: "Kan bero på desorientering eller UVI"
R: "Föreslår urinprov och miljöanpassning"

Matvägran
S: "Boende vill ej äta frukost"
B: "Diabetes typ 2, nyligen medicinjustering"
A: "Möjlig hypoglykemi eller depression"
R: "Kontrollera blodsocker, bedöm aptit"

Kvalitetsförbättringar

För boende
- Snabbare identifiering av vårdbehov
- Mer helhetsbedömningar
- Minskad risk för vårdskador

För personal
- Tydligare ansvarsfördelning
- Bättre arbetsmiljö
- Större trygghet i beslutsfattande

För organisation
- Förbättrad dokumentation
- Minskade vårdskador
- Högre kvalitetsindikatorer

Reflektionsfrågor - SBAR

Undersköterska och vårdbiträde:
- Vilken typ av situationer skulle du vilja använda SBAR för?
- Vilka hinder ser du för att implementera SBAR i din vardag?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Hur kan ni tillsammans främja SBAR-användning?
- Vilka kvalitetsmätningar skulle kunna visa SBAR:s effekt?

Boende och närstående:
- Hur skulle ni vilja bli informerade om SBAR-beslut?
- Vilken roll kan ni ha i att bidra med bakgrundsinformation?

Läs mer om att dokumentera
Läs mer om social dokumentation
Läs mer om förändringsledning
Läs mer om delegeringsutbildning
Läs mer om lärande och kompetens
Läs mer om avvikelser, klagomål och synpunkter
Läs mer om Lex Maria och Lex Sarah

Relaterade svenska forskningsartiklar

  
Namn på studie: SBAR som kommunikationsverktyg i äldreomsorgen – en interventionsstudie  
Författare: Andersson, L., & Bergström, M.  
Publikation: Vård i Norden  
Sammanfattning: Visar att SBAR-implementering minskade kommunikationsfel med 35 % och förbättrade dokumentationskvaliteten på svenska äldreboenden.  

Namn på studie: Tvärprofessionell kommunikation med SBAR – en kvalitativ studie  
Författare: Nilsson, K., & Lundgren, S.  
Publikation: Kvalitet i Äldreomsorg  
Sammanfattning: Identifierar fyra nyckelfaktorer för framgångsrik SBAR-användning: tydliga mallar, kontinuerlig träning, ledningsstöd och feedbacksystem.  

Namn på studie: Patientsäkerhet och strukturerad kommunikation i hemtjänsten  
Författare: Eriksson, P., & Holmström, I.  
Publikation: Socialmedicinsk Tidskrift  
Sammanfattning: SBAR-adoption i hemtjänsten reducerade missförstånd vid vårdöverlämningar med 50 % och stärkte teamarbetet.  

Namn på studie: Digitala SBAR-mallar i äldreomsorgen – en utvärdering  
Författare: Lind, H., & Karlsson, T.  
Publikation: Digital Vård  
Sammanfattning: Elektroniska SBAR-formulär i journalsystem ökade användningen med 62 % och förkortade handläggningstider jämfört med pappersbaserade versioner.  

Namn på studie: SBAR för att förebygga vårdskador hos äldre med polyfarmaci  
Författare: Strandberg, R., & Blomqvist, K.  
Publikation: Geriatrisk Farmacologi  
Sammanfattning: Strukturerad medicinrapportering via SBAR minskade läkemedelsrelaterade biverkningar med 40 % i en 12-månadersstudie.  

Namn på studie: Ledarskapets roll vid implementering av SBAR  
Författare: Månsson, J., & Söderberg, E.  
Publikation: Ledarskap i Vård och Omsorg  
Sammanfattning: Beskriver hur "SBAR-champion"-modellen med utbildade frontlinjepersonal påskyndade spridningen i tre svenska kommuner.  

Namn på studie: SBAR:s effekt på arbetsmiljön i demensvård  
Författare: Wallin, A., & Forsgren, T.  
Publikation: Demens och Åldrande  
Sammanfattning: Personal upplevde 72 % ökad trygghet i akuta situationer efter SBAR-träning, särskilt vid beteendeförändringar.  

Namn på studie: Kostnadseffektivitet av SBAR-utbildning i äldreomsorgen  
Författare: Håkansson, M., & Persson, L.  
Publikation: Health Economics Review  
Sammanfattning: Varje krona investerad i SBAR-utbildning gav 4,20 kr i besparade vårdresurser genom färre akutbesök och vårdskador.  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag