Salutogent förhållningssätt i äldreomsorgen: att fokusera på det friska

Salutogent förhållningssätt är ett perspektiv inom äldreomsorgen som betonar vikten av att fokusera på det friska och på det som främjar hälsa och välbefinnande. Genom att skapa en miljö och en vård som stärker de boendes resurser och förmågor kan man förbättra livskvaliteten och skapa en mer positiv och meningsfull vardag.

Forskaren Aaron Antonovsky har tittat på vad det är för så kallade salutogena faktorer som gör att människor uppleva hälsa trots ett svårt liv. Det är det motsatta perspektivet mot den stora mängden forskning inom vård och omsorg som studerar så kallade patogena faktorer som gör att vi blir sjuka.  

Aaron kom fram till att det fanns tre faktorer som i hög grad bidrog. Det han konstaterade är att människor som känner sig delaktiga i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt kan uppleva hälsa trots att de är allvarligt sjuka. Han kallade det hela KASAM – en känsla av sammanhang.  

Vad betyder KASAM

Välbefinnande, delaktighet, respekt och en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra är några av de värdeord som lyfts fram i socialtjänstlagen. Kunskapen om KASAM har funnits med när lagen har skrivits och det är en bra kunskap att ha med sig när vi planerar det dagliga arbetet på äldreboendet och skapar en funktionsbevarande vardag för våra boende.  KASAM betyder "Känsla av sammanhang".

Vad som är meningsfullt och förståeligt för oss är olika för varje individ, vi deltar i flera sammanhang och har flera olika roller under vår livstid. Vi som arbetar med vård och omsorg måste komma förbi våra egna uppfattningar om vad som är meningsfullt för den äldre så vi kan förstå vad personen själv upplever har en betydelse i vardagen.

Att använda salutogent perspektiv i äldreomsorgen

Att applicera Aaron Antonovskis teorier om det salutogena perspektivet inom äldreomsorgen kan hjälpa till att skapa en miljö och en vårdstruktur som främjar äldre människors hälsa och välbefinnande. Antonovskis teori fokuserar på det som är hälsosamt och friskt, istället för att enbart behandla sjukdom och problem. Här är några sätt att använda dessa teorier inom äldreomsorgen:
- En central del av Antonovskis teori är begreppet "känsla av sammanhang" (sense of coherence), som inkluderar tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Inom äldreomsorgen kan detta översättas till att skapa en miljö där äldre människor förstår sin situation, känner att de kan hantera den, och ser mening i sitt liv trots eventuella utmaningar. Detta kan uppnås genom tydlig och öppen kommunikation, delaktighet i vårdbeslut och främjande av meningsfulla aktiviteter och relationer.
- Genom att ge äldre människor möjligheter att vara delaktiga i sin egen vård och i beslut som påverkar deras liv, kan man öka deras känsla av kontroll och självständighet. Detta kan inkludera att involvera dem i vårdplanering, val av aktiviteter och utformning av sin vardag.
- En stark faktor för hälsa enligt Antonovskis teori är socialt stöd och sammanhang. Inom äldreomsorgen är det viktigt att främja sociala nätverk och relationer. Detta kan göras genom att organisera gemensamma aktiviteter och möjligheter för äldre att interagera och bygga vänskapsband.
- En positiv och stödjande vårdmiljö kan påverka äldre människors hälsa positivt. Detta inkluderar en fysiskt bekväm miljö, men också en atmosfär av respekt, värdighet och empati från vårdpersonalen.
- Istället för att enbart reagera på sjukdom och funktionshinder bör äldreomsorgen också ha ett aktivt fokus på att främja hälsa och välbefinnande. Detta kan innefatta hälsofrämjande aktiviteter som motion, mental stimulans och rätt kost.
- Antonovskis teori betonar vikten av att ständigt utvärdera och anpassa vårdåtgärder utifrån individens behov och resurser. Det är viktigt att äldreomsorgen är flexibel och kan anpassa sig till förändringar i den äldres hälsotillstånd och livssituation.

Genom att tillämpa det salutogena perspektivet i äldreomsorgen kan man skapa en mer positiv och hälsosam miljö för äldre människor. Det handlar om att lyfta fram resurser och möjligheter istället för begränsningar och sjukdom, och därigenom stödja äldre människors möjlighet att leva ett meningsfullt och hälsosamt liv, oavsett deras ålder eller hälsotillstånd.

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa, framförallt depressioner är vanligt hos äldre personer. Att som personal vara lyhörd och tolka signaler, att ge möjlighet att få umgås med andra för att skapa en gemenskap är viktigt för att skapa en känsla av sammanhang. Att umgås bryter ensamhet, ger en person möjlighet att få dela med sig av minnen och känslor som kan läka både ”kropp och själ” Fysiska aktiviteter och möjlighet till utevistelse motverkar både psykisk ohälsa och kroppslig sjukdom. Succéprogrammet ”Fyraåringarna på äldreboendet” visar att sällskap är bättre än läkemedel, att livsglädjen och nyfikenheten hos barnen motverkade både depression och ensamheten, att de spontana aktiviteterna gav möjlighet till att träna både hjärna och känsloliv.

Det salutogena perspektivet i arbetet kan stärkas genom att arbeta med IBIC och Personcentrerad vård. Dessa båda kompletterar varandra då de tar sin utgångspunkt i de sociala respektive medicinska behoven hos den boende.

Vad innebär ett salutogent förhållningssätt?

Att se det friska: Ett salutogent förhållningssätt innebär att man lägger tonvikten på det som är friskt och fungerar väl, snarare än att enbart fokusera på sjukdomar och problem. Genom att uppmärksamma och stärka de boendes resurser och förmågor kan man bidra till att de känner sig mer delaktiga och självständiga.
Meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet: Dessa tre komponenter är centrala i ett salutogent förhållningssätt. Meningsfullhet handlar om att de boende ska känna att deras liv och aktiviteter har betydelse. Begriplighet innebär att de ska förstå sin situation och vad som händer omkring dem. Hanterbarhet handlar om att de ska känna att de har de resurser och det stöd som krävs för att hantera vardagens utmaningar.

Implementering av salutogent förhållningssätt

Individanpassad vård: Genom att anpassa vården efter varje individs unika behov och förmågor kan man skapa en mer meningsfull och hanterbar vardag för de boende. Detta kan innebära allt från att anpassa aktiviteter och rutiner till att erbjuda stöd och hjälpmedel som gör det möjligt för den boende att vara så självständig som möjligt.
Stärka de boendes resurser: Ett salutogent förhållningssätt innebär att man aktivt arbetar med att stärka de boendes fysiska, psykiska och sociala resurser. Det kan handla om att uppmuntra till fysisk aktivitet, erbjuda möjligheter till social interaktion och skapa en miljö som främjar psykiskt välbefinnande.

Praktiska tillämpningar

Fysiska aktiviteter: Att uppmuntra och erbjuda möjligheter till fysisk aktivitet är en viktig del av ett salutogent förhållningssätt. Fysisk aktivitet kan bidra till att förbättra både fysisk och mental hälsa och kan vara allt från promenader och gymnastik till trädgårdsarbete och dans.
Sociala aktiviteter: Social interaktion är en annan central komponent. Genom att skapa möjligheter för de boende att umgås och delta i gemensamma aktiviteter kan man minska känslan av isolering och ensamhet, och istället främja känslan av gemenskap och tillhörighet.
Miljö och atmosfär: En trivsam och stödjande miljö är viktig för att de boende ska känna sig trygga och välkomna. Detta kan innebära allt från att skapa hemlika miljöer till att se till att det finns möjlighet till både avskildhet och social interaktion.

Fördelar med ett salutogent förhållningssätt

Ökad livskvalitet: Genom att fokusera på det friska och på att stärka de boendes resurser kan man förbättra deras livskvalitet. De boende känner sig mer delaktiga, självständiga och meningsfulla i sin vardag.

Bättre hälsa: Ett salutogent förhållningssätt kan bidra till att förbättra både fysisk och psykisk hälsa. Genom att uppmuntra till fysisk aktivitet, social interaktion och skapa en stödjande miljö kan man minska risken för hälsoproblem och främja ett bättre välbefinnande.

Reflektionsfrågor - salutogent förhållningssätt
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni förutsättningar för att arbeta med att ta vara på det friska hos era boende?
- Pratar ni någon gång om vad ni kan göra för att hjälpa de boende att bibehålla hälsa?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Vad kan ni göra för att skapa en kultur där vardagsarbetet bidrar till att upprätthålla och stärka hälsa hos de som bor hos er?
- Går det att ha ett salutogent ledarskap?

Boende och närstående:
- Är verksamheten bra på att ta vara på och stärka de friska hos de boende?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne – bättre vård varje dag