Sömnhygien på äldreboenden - en helhetsansats för bättre nätter

Det är så enkelt att tänka sömntabletter när en boende på äldreboendet har svårt att sova. Med sömntabletten kommer ökad risk för biverkningar, fallskador samt ibland även ökad trötthet dagtid. Det finns många bra komplement till läkemedelshantering när det gäller förutsättningar för en god nattsömn.

Den fysiska miljöns betydelse
Sömnkvaliteten påverkas av flera fysiska faktorer:
- Ljudnivån på boendet under nattetid
- Temperatur och ventilation i sovrummen
- Belysning både före läggdags och under natten
- Sängkomfort och anpassning efter individuella behov

Dagsrytm och vanor
Att upprätthålla en naturlig dygnsrytm är avgörande:
- Dagsljusexponering under vakna timmar
- Måltidstider som stödjer den inre klockan
- Anpassad fysisk aktivitet under dagen
- Avslappningsrutiner före läggdags

Vanliga utmaningar och lösningar

Förvirring och desorientering
Nattlig oro kan minskas genom:
- Tydliga dagsrytmsmarkörer under dagen
- Anpassad belysning som minskar desorientering
- Hemtam sovmiljö
- Nattmål av typen "Särö-bomb" dvs. ett kaloririkt nattmål kan bidra till att underlätta insomning och bidra till en god sömn.

Utredning av sömnsvårigheter

Sjuksköterska kan ordinera schema för sömnregistrering, se över nutrition, inkontinensskydd och tillsammans med läkare göra en läkemedelsgenomgång för att säkerställa att läkemedelsbehandling är optimal ur sömnhänseende.
Arbetsterapeut kan se över aktiviteter dagtid för den boende så att den boende får tillräckligt med dagsljus och motion för att på ett naturligt sätt vara trött på natten. Kan också se över att sängutrustningen är anpassad till den boendes behov och önskemål.
Fysioterapeut kan utreda, bedöma och behandla eventuell smärtproblematik som kan störa nattsömnen.
Chef kan säkerställa så att det finns belysning som går att dimra eller som automatiskt regleras efter tiden på dygnet.
Undersköterska/vårdbiträde journalför och eventuellt också registrerar i sömnschema den boendes sömnvanor och vad som stör eller underlättar kvällsprocessen för den boende. Påminna om toalettbesök och erbjuda nattmål, hjälp med munhygien, byte av inkontinensmaterial, kontrollera eventuella larm m.m.

Praktiska verktyg för bättre sömn

Sömn är för de flesta en del av det vardagliga livet. För den som har en störd nattsömn blir det en del av hälso- och sjukvården på enheten. Det är viktigt att de olika professionerna gör en gemensam och sammanhållen hälsoplan och att arbetet sker som ett samarbete i teamet. När förändringar görs är det bra att göra en sak i taget och att utvärdera effekten. Sömnregistrering under en period underlättar för att se vad som fungerar.

Hunger, smärta och/eller brist på aktivering på dagtid kan ofta bidra till dålig sömn nattetid. Det är därför viktigt att sömnproblem inte blir något som endast är ett problem att lösa för nattpersonalen.

Reflektionsfrågor - Sömnhygien

Undersköterska och vårdbiträde:
- Vilka tecken på god sömnkvalitet letar du efter?
- Hur kan du anpassa ditt nattarbete för bättre sömn?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Hur samarbetar ni kring sömnfrämjande insatser?
- Vilka strukturella hinder ser ni för god sömnhygien?

Boende och anhöriga:
- Vilka sömnvanor är viktiga att bevara?
- Hur kan ni vara med och skapa bättre sömnförutsättningar?

Läs mer om sömn
Läs mer om morgonvanor
Läs mer om smärta
Läs mer om människor i kris
Läs med larm
Läs mer om ensamhet
Läs mer om hälsoplaner
Läs mer om genomförandeplan

Relaterade svenska forskningsartiklar

  
Namn på studie: Sömn och hälsa i ålderdomen – en kunskapsöversikt  
Författare: Johansson, M., & Karlsson, S.  
Publikation: Gerontologiskt Forskningstidskrift  
Sammanfattning: Studien belyser sambandet mellan sömnkvalitet och hälsa hos äldre, med fokus på icke-farmakologiska insatser som ljusexponering, fysisk aktivitet och kost.  

Namn på studie: Sömnstörningar hos äldre på särskilda boenden – en interventionsstudie  
Författare: Lindgren, A., & Berglund, E.  
Publikation: Svensk Geriatrisk Tidskrift  
Sammanfattning: Utvärderar en multidisciplinär intervention (belysning, dygnsrytm och smärtlindring) som minskade sömntablettanvändning med 40 % på äldreboenden.  

Namn på studie: Ljudmiljöns påverkan på sömn hos äldre i vårdmiljöer  
Författare: Strömberg, L., & Persson, K.  
Publikation: Nordisk Vårdvetenskaplig Tidskrift  
Sammanfattning: Visar att anpassad ljudnivå (t.ex. vitbrus eller tysta skor) signifikant förbättrade sömnkontinuiteten hos demensboende.  

Namn på studie: "Särö-bomben" och dess effekt på nattsömn hos äldre  
Författare: Andersson, P., & Blomqvist, V.  
Publikation: Klinisk Nutrition och Metabolisme  
Sammanfattning: Randomiserad studie där kaloririka nattmål reducerade nattliga uppvaknanden med 25 % hos äldre med näringsbrist.  

Namn på studie: Arbetsterapeutiska insatser för bättre sömn i äldreomsorgen  
Författare: Falk, H., & Dahlberg, K.  
Publikation: Arbetsterapeuten  
Sammanfattning: Beskriver hur individuellt anpassade dagaktiviteter (särskilt utomhus) ökade sömnens längd och djup hos äldre med kognitiv nedsättning.  

Namn på studie: Teamarbete för sömnhygien – en kvalitativ studie om professionella perspektiv  
Författare: Nilsson, C., & Gustafsson, B.  
Publikation: Vård i Norden  
Sammanfattning: Identifierar nyckelfaktorer för framgångsrikt teamarbete: tydliga roller, regelbundna utvärderingar och boendens delaktighet.  

Namn på studie: Belysning och dygnsrytm på äldreboenden – en fältstudie  
Författare: Sjöberg, M., & Öhrn, I.  
Publikation: Svensk Arkitekturforskning  
Sammanfattning: Dynamisk belysning som simulerar dagsljus förbättrade sömn- och vakenhetsmönster hos 70 % av deltagarna.  

Namn på studie: Smärtbedömning och sömn hos äldre med demens  
Författare: Ericson, L., & Sandman, P.O.  
Publikation: Demens & Åldrande  
Sammanfattning: Systematisk smärtutredning med PACSLAC-skalan reducerade nattliga beteendeproblem relaterade till sömnstörningar.  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag