Sociala roller

Den boende flyttar från en miljö där status, minnen och relationer är självklara till en mer anonym tillvaro. Inte sällan försämras eller försvåras möjligheten till spontana kontaktar. I det tidigare hemmet har den boende själv valt umgänge och miljö, men vid inflyttningen minskar valfriheten och självständigheten. Äldreboendet är en institution och sätter därmed ramar för den boendes möjligheter att fritt välja. Några väljer förstås ensamheten, men det är knappast ett önskvärt val, då det inte är bra för hälsan.

På många äldreboenden förekommer ett naturligt samtal mellan de boende. Man berättar minnen ur livet, skrattar, flörtar och grälar. På andra boenden breder tystnaden ut sig. Medarbetarna har en stor roll i att skapa en kultur där det naturliga samtalet får frodas. Många äldre har nedsatt hörsel, Då kan ljudet från TV, radio eller diskmaskin försvåra möjligheten att föra ett samtal.

Det finns många sätt att få i gång ett samtal med de boende. Ett sätt kan vara reminiscens. Genom att plocka fram gamla föremål så kan minnen och berättelser väckas till liv. Likaså kan boende behöva matchas ihop i matsalen eller i andra sammanhang för att skapa förutsättningar för samtal.

Att duka för en finare middag där alla klär upp sig, kanske med bordsplacering och ett glas vin kan vara ett annat sätt att hjälpa de boende att bryta isen och finna något gemensamt att prata om. Likaså kan besök av djur eller barn få i gång samtal.

Många äldre har varit föreningsaktiva, haft en yrkesroll och haft många sociala kontakter blir det även en rollförlust. När vi åldras så läggs nya lager till livet, men vi har fortfarande kvar våra upplevelser och minnen från det vi var 17, 35 eller 50. De åldrarna finns också inom oss.

Att hantera rollförlust vid flytt till äldreboende

Att flytta till ett äldreboende kan vara en stor förändring i livet, inte bara för den som flyttar in utan också för deras nära och kära. En av de mest kännbara utmaningarna som kan uppstå är känslan av rollförlust. Rollförlust kan vara djupt påverkande och påverka individens självkänsla och livskvalitet.

Vad är rollförlust?

Rollförlust uppstår när en individ förlorar en tidigare roll eller identitet som de haft under lång tid. När någon flyttar in på ett äldreboende, kan de förlora flera roller samtidigt. Det kan inkludera förlusten av sitt hem, oberoende, autonomi och sociala nätverk. Dessutom kan den äkta hälften till den som flyttar in också uppleva rollförlust när deras roll som huvudansvarig för omvårdnad förändras.

Effekter av rollförlust

Rollförlust kan leda till en rad känslomässiga reaktioner, inklusive sorg, ångest, depression och förlust av självkänsla. Individen kan känna sig maktlös, värdelös och isolerad från sitt tidigare sociala sammanhang. För den äkta hälften kan rollförlusten innebära en känsla av förlust av sin identitet som huvudansvarig och part i ett livslångt partnerskap.

Hantering av rollförlust

För att hjälpa till att hantera rollförlusten för de boende på ett äldreboende och deras nära och kära, är det viktigt med stöd och förståelse från personalen och andra boende. För att stötta en person som lider av rollförlust kan man
Ge känslomässigt stöd: Erbjud ett lyssnande öra och medkänsla för den som upplever rollförlust. Att låta dem uttrycka sina känslor och tankar kan vara läkande.
Skapa kontinuitet och hemkänsla: Försök att behålla så mycket kontinuitet och normalitet som möjligt i den nya miljön. Det kan innebära att ta med personliga föremål och rutiner från det tidigare hemmet.
Fokusera på nyttiga roller: Hjälp den som flyttar in att hitta nya meningsfulla roller och aktiviteter på äldreboendet. Det kan vara att delta i gemensamma aktiviteter, vara del av trädgårdsarbete eller vara mentor för andra boende.
Levnadsberättelsen: Att få lära känna den som flyttar in på äldreboendet på djupet, genom att förstå vilket liv denne har levt tidigare. Vad har varit viktigt för personen. Levnadsberättelsen kan också vara ett stöd för meningsfulla samtal.
Stöd för närstående: Erbjud stöd och resurser för de närstående som också kan uppleva rollförlust. Det kan innebära rådgivning, supportgrupper eller till och med utbildning om hur man bäst stöttar sina anhöriga.

Livspartner

Har den boende en maka eller maka som fortfarande lever, men de tvingas leva åtskilda på grund av omständigheter de inte själva kan rå över. Det är ofta många känslor. Man har lovat varandra att hålla ihop tills döden skiljer oss åt. Men livet vi lever kan tvinga oss till andra beslut. Kraften räcker inte till att ta hand om den närstående. Den friskare partnern har under en lång tid försakat allt för att den sjuke ska ha ett bra liv. Slutligen påverkar det den egna orken och hälsan. Den närstående är helt kraftlös och tömd på energi.

Då finns det ofta en sorg över detta. Hos partnern kan också finnas en sorg över att livspartnern sakta försämras. Försämrat minne eller ökad skröplighet kan innebära att möjligheterna att göra saker tillsammans minskar. Partnern kommer ofta på besök och kan då uppleva brister i omsorg eller bemötande.

Ibland kan även den närstående känna dåligt samvete över att inte vara tillräckligt mycket hos den boende. Allt detta kan ibland leda till svårigheter i relationen med boendets medarbetare. Medarbetare med fingertoppskänsla och förståelse för närståendes situation kan underlätta livet för de närstående. Att se den närstående som en välkommen resurs och skapa delaktighet kan vara ett sätt att bygga en förtroendefull relation.

Även om det finns skillnader mellan personer är det så att kvinnor ofta har något färre men djupare sociala relationer medan män har fler men ytligare sådana. Många har också erfarenhet av att förlora nära vänner. Detta är faktorer som kan påverka förutsättningarna för att umgås med andra på äldreboendet.

Inte sällan har personer som flyttar in på äldreboende tidigare efterfrågat serviceboende för att få sociala relationer. Biståndshandläggare kan då anse att behoven kan tillgodoses med hemtjänst. Det man bortser från i det fallet är den kvalitet ett samtal har som sker mellan människor i samma ålder.

För den som bor på äldreboende blir många samtal med medarbetare som tillhör en helt annan generation och som har andra referensramar. Det finns äldreboenden som arbetar med att skapa goda förutsättningar för samtal mellan de boende. Det kan också komma volontärer utifrån som är mer ”åldersadekvata” dvs tillhör samma generation som de som bor på äldreboendet.

Mobbing och utanförskap

I alla sociala sammanhang finns också risk för kotterier och utestängning. Medarbetare på boendet måste vara vaksamma på att inte boende utsätts för spe, hån eller mobbing från andra boende. Det händer att medarbetare i vården går över till barnspråk när de ska samtala med de boende. Om man frågar varför så är det ofta för att de tycker de gamla är ”gulliga”. För många som haft ett rikt språk kan det bidra till känslan av isolering. Är man van att prata om den politiska utvecklingen i världen, Nietzches teorier, motorsport, matlagning eller miljöförstöring så kan gulligull-samtal bidra till att man väljer tystnaden i stället.

Reflektionsfrågor - rollförlust
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni en kultur där de boende samtalar med varandra?
- Gör ni de närstående delaktiga i vården?
- Hur hanterar ni en situation där en kollega eller vikarie börjar prata barnspråk med de boende?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- På vilket sätt arbetar ni för att skapa ett socialt sammanhang för de boende?
- Finns det några som hamnar utanför samtalet?
- Hur arbetar ni med att skapa en förtroendefull relation med närstående?

Boende och närstående:
- Upplever ni att omsorgen ger er förutsättningar att bibehålla en god relation?
- Är ni delaktiga i planeringen och utformningen av aktiviteter och omsorg?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag