Det kan te sig enkelt att förstå reglerna för personalkläder. Samtidigt visar punktprevalensmätningar ofta att de inte efterlevs fullt ut. Det kan vara nödvändigt att följa upp hela processen för att se var bristerna finns. Genom att byta arbetskläder minst varje dag minskar risken för smittspridning.

Många verksamheter sköter hanteringen av tvätt själva. Personalkläder ska tvättas i 60 grader innan de används igen. Om inte personalkläderna är ordentligt rena finns risk att någon boende blir smittad. Ofta är tvättstugor trånga och det finns inte så bra ytor till att sortera större mängder tvätt. Det måste finnas trygga rutiner.

Det är inte alla som förstår vikten av att kläderna hanteras så att de är vårdhygieniskt rena när nästa användare ska ta dem. Om rena kläder läggs i en hög, hamnar på golvet eller ligger i personalmatsalen i avvaktan på sortering så är det inte alls säkert att de är rena när de ska användas.
Ofta finns det en risk att de blivit onödigt skrynkliga. Många medarbetare trivs bättre om de ser propra ut i sina arbetskläder.

Vårdhygieniska riktlinjer

• Samtliga personalkategorier som deltar vid omvårdnadsarbete ska vara ombytta.
• Arbetskläder ska tillhandahållas av arbetsgivaren och används endast på arbetsplatsen eller vid färd mellan arbetsplatser.
• Arbetsgivaren ansvarar för tvätt och förrådshållning av arbetskläderna.
• Arbetskläderna ska tvättas vid minst 60° C,
• Arbetskläderna ska vara kortärmade dvs sluta ovanför armbågen.
• Arbetskläderna ska bytas dagligen. Blir de smutsiga eller våta ska de bytas så snart som möjligt.
• Arbetskläder kombinerade med privata kläder är inte tillåtet med undantag för underkläder, strumpor, kortärmad undertröja, linne och huvudduk/slöja.
• Det är inte tillåtet att röka i arbetskläder.
Vårdpersonal ska exempelvis inte sitta ute i gräset i arbetskläder.

Ringar, nagellack med mera

Som vårdpersonal är vi skyldiga att följa basala hygienrutiner. Både personal och boende kan vara bärare av multiresistenta bakterier eller virus och verksamheten måste ha trygga rutiner så att inte smitta sprids. Om det blir smittspridning så tvingas verksamheten ofta till omfattande smittskyddsåtgärder för att förhindra vidare spridning.

Inga långa naglar, lösnaglar, ringar och annat som riskerar bidra till smittspridning får förekomma.
I samband med verksamhetsövergång gjordes en kvalitetsgranskning av arbetet nattetid. En medarbetare som arbetade där hade ring på fingret. Det visade sig att hon inte hade fått av sig ringen på sjutton år.

Det finns sätt att bli av med ringar som fastnat. Trä en tråd genom ringen. Linda sedan fingret med sytråd nedanför ringen. Genom att sen sakta vira upp tråden från ovansidan av ringen så får man ringen att flytta sig över det lindade området tills det kommer till ett område där fingret är smalare och man kan ta av ringen. Det finns filmer på Youtube som visar hur man kan göra.

Många verksamheter gör egenkontroll av följsamheten till författningen om basala hygienrutiner. I vårdarbete är en god handhygien grundläggande. I arbetet ska det inte förekomma långa naglar och smycken som kan skada boende eller personal. Vid arbete med omvårdnad eller vid hantering av livsmedel ska en god handhygien upprätthållas. Ringar och armband som kan bidra till smittspridning avlägsnas innan arbetet inleds. Något som ofta förbises är nagellack. Nagellack spricker ofta och sprickorna, som blir även i osynligt nagellack, kan ge plats för ansamling av virus och bakterier och därmed orsaka smittspridning.

Långt hår ska alltid vara uppsatt. Parfym och röklukt kan vara besvärande för många, framför allt allergiker. Resistenta bakteriestammar blir alltmer vanliga, därför måste vi utgå från att vi själva kan vara bärare. Om du arbetar med patientnära arbete ska du ha arbetskläder och vid kontakt med kroppsvätskor skyddsutrustning.

I basala hygienrutiner ingår regelbunden handhygien. Reglerna för hygien gäller även i samband med arbete i köket och vid hantering av livsmedel. Vid kontakt med kroppsvätskor använd engångshandskar och vid behov skyddsförkläde eller skyddsrock. Likaså ska skyddsutrustning användas för att undvika stickskador.

Om någon blir magsjuk eller det finns andra tecken på risker för smittspridning i verksamheten ska sjuksköterska genast kontaktas. Sjuksköterska kan då temporärt besluta om ytterligare hygienregler.

Att tänka på här är att det finns två olika perspektiv. Det ena handlar om vårdhygien som syftar till att skydda den boende från smitta. Sen finns det ett smittskyddsperspektiv där det handlar om att skydda medarbetarna utifrån arbetsmiljöansvaret och mer allmänt förhindra smittspridning.

Handskar

Rätt användning av handskar i vården är avgörande för hygienen och begränsa smitta och smittspridning. Det finns basala hygienrutiner som måste följas. I grunden utgör medarbetarna större risk än de boende och en boende med smitta ska bemötas med respekt trots smitta.

En sjuksköterska var bekymrad över hygienkunskaperna på det äldreboende hennes far bor. Hon menade att flera i personalgruppen hade dåliga eller mycket dåliga kunskaper om hur och varför handskar skulle användas.

Flera medarbetare skötte först nedre toalett och fortsatte sedan att hjälpa den boende utan att byta handskar. De verkade mer tro att handskarna var till för att skydda dem själva än den boende. De kunde sätta på sig handskar för att kamma håret eller rätta till kläderna.

Vårdhygien betydelse ökar. Antalet människor som bär på resistenta bakterier ökar. Smittspridning i vårdmiljö är ett återkommande problem och i Europa ökar antalet personer som dör till följd av infektioner som inte kan behandlas.

Händerna ska alltid spritas före och efter kontakt med den boende. Vid smutsigt arbete tvättas händerna innan de spritas. För att upprätthålla en god handhygien hos de boende kan de erbjudas hjälp med att tvätta händerna under rinnande vatten, såväl i samband med morgontoaletten som övriga tider i samband med toalettbesök.

Det är bra om det finns handsprit tillgänglig i anslutning till matplatsen så att de äldre kan sprita sig. Vid tecken på magsjuka och om någon får diarré eller kräkningar ska den insjuknade isoleras från övriga. Om vinterkräksjuka orsakad av Noro- eller Rotavirus misstänks ska hela enheten isoleras till dess att provtagning visat något annat.
Närstående uppmanas i dessa fall att inte komma och besöka sin närstående.
Handskar används för att skydda den äldre och personal från farliga infektioner. Därför ska man använda handskar när man kommer i kontakt med kroppsvätskor, men annars bedöms inte handskar vara nödvändiga att använda.

Nya medarbetare får inte alltid en fullgod introduktion i sitt arbete och förstår därför inte vikten av att hålla sig till rutiner. Introduktionen ska följas upp. Många verksamheter gör självskattningar när det gäller hur medarbetarna arbetar med hygien men dessa instrument fångar inte upp de medarbetare som har bristande kunskaper om vikten av att följa hygienrutinerna.

En undersköterska beskriver att det inte finns tid att lära ut basala kunskaper om hygien etcetera till nyanställda vikarier. Undersköterskan sa ”tyvärr får många vikarier lära sig dessa rutiner själva”. Bristande introduktion kan skapa extrakostnader. Till exempel händer det att tvättlappar spolas ner i toaletten och orsakar stopp.

Undersköterskan uttrycker att det verkar vara viktigare att lära vikarierna krångliga schemasystem och kontroll-appar än att personalen utför arbetet på ett för den äldre säkert sätt. Introduktionsgång är ofta för kort och det händer att relativt nyanställda medarbetare ska introducera vikarien. Hon berättar vidare om att många som jobbat ett tag utgår från att "det vet väl alla", men det funkar inte så understryker hon. Hon har sett kollegor hälla tvål i tvättbaljan och att sen inte skölja bort med rent vatten, utan enbart torka bort löddret.
Den här undersköterskan gav till sist upp och slutade då hon mötte motstånd när hon påtalade olika brister.

Dricka handsprit

Då handspriten behöver finnas tillgänglig på äldreboendet kommer emellanåt frågan, vad händer om någon dricker handspriten? Förutom att personen riskerar bli berusad så ingår desinfektionsmedel i handspriten, vilket kan medföra magsmärtor och illamående.

Reflektion - personalkläder och handhygien
Undersköterska och vårdbiträde:
• Har ni bra rutiner för hantering av arbetskläder?
• Hur hjälper ni varandra att göra rätt?
• Har ni ett bra och genomtänkt introduktionsprogram?
• Har någon ringar, målade naglar eller klocka när de jobbar?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Fungerar rutinerna för tvätt av arbetskläder som de ska?
• Har ni ett väl genomarbetat introduktionsprogram?
• Har ni god kvalitet på er interna utbildning avseende delegering, förflyttning,  information om hjälpmedel, hygien m.m.?

Boende och närstående:
• Använder medarbetarna arbetskläder på ett korrekt sätt?
• Finns det medarbetare som arbetar med ringar eller nagellack?
• Känner du dig trygg med att medarbetarna har bra kunskaper om vårdhygien?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen