Att arbeta med reminiscens som aktivitet på äldreboenden

Reminiscens, eller återblick, är en aktivitet där äldre personer får möjlighet att dela med sig av minnen och erfarenheter från sitt liv. Denna metod är inte bara en meningsfull och trivsam aktivitet, utan har också många positiva effekter på de äldres psykiska och emotionella välbefinnande. Denna artikel beskriver hur man kan arbeta med reminiscens som en aktivitet på äldreboenden och vilka fördelar det kan ge.

Vad är reminiscens?

Reminiscens innebär att man tillsammans med de äldre går tillbaka i tiden och utforskar minnen från deras liv. Det kan handla om att prata om barndomen, arbetslivet, familjen eller andra betydelsefulla händelser. Genom att dela minnen kan de äldre känna en större känsla av sammanhang och mening, samtidigt som det stärker deras självkänsla och identitet.

Ofta är det bra att ha gamla föremål, bilder från förr eller annat som knyter an till det liv som den boende haft.

Varför är reminiscens viktigt för äldre?

För äldre personer, särskilt människor med minnessvikt, kan reminiscens ha flera positiva effekter.

- Stärker självkänslan och identiteten – Genom att dela minnen kan de äldre känna sig sedda och värderade.  
- Förbättrar humöret och minskar ensamhet – Att prata om positiva minnen kan skapa glädje och stärka sociala band.  
- Förebygger kognitiv nedgång – Att aktivera minnet och tänka tillbaka på tidigare händelser kan stimulera hjärnan och hålla den aktiv.  
- Skapar en känsla av sammanhang – Att reflektera över sitt liv kan ge en större förståelse för ens egen livsberättelse.  

Hur kan man arbeta med reminiscens på äldreboenden?

Det finns många sätt att arbeta med reminiscens som en aktivitet på äldreboenden.

Skapa en trygg och stödjande miljö

För att reminiscens ska vara meningsfull är det viktigt att skapa en trygg och stödjande miljö där de äldre känner sig bekväma att dela sina minnen.
Att välja en lugn och avslappnad miljö – Till exempel ett gemensamt rum med bekväma sittplatser.  
- Att använda föremål och bilder – Fysiska föremål eller fotografier kan fungera som utgångspunkt för samtal.  
- Att visa respekt och tålamod – Låt de äldre ta sin tid och visa att du är intresserad av vad de har att berätta.  

Använda olika teman och metoder

För att göra reminiscens mer engagerande kan man arbeta med olika teman och metoder.
- Barndomen – Prata om skoltiden, leksaker eller barndomshemmet.  
- Arbetslivet – Reflektera över olika yrken och arbetsplatser.  
- Familjen och vännerna – Dela minnen från familjehögtider, resor eller andra sociala sammanhang.  
- Historiska händelser – Diskutera hur man upplevde stora händelser som krig, tekniska framsteg eller kungliga bröllop.  

Exempel på metoder:
- Gruppsamtal – Samla en liten grupp boende och låt dem dela minnen kring ett gemensamt tema.  
- Individuella samtal – Ge de boende möjlighet att prata en-mot-en med en personalmedlem eller volontär.  
- Skapande aktiviteter – Använd minnen som inspiration för att skriva dikter, måla eller skapa minnesböcker.  

Inkludera närstående och volontärer

Närstående och volontärer kan spela en viktig roll i reminiscensaktiviteter. De kan bidra med egna minnen eller ställa frågor som får de äldre att reflektera över sitt liv. Det kan också skapa en känsla av gemenskap och stärka relationerna mellan de boende och deras närstående.

Dokumentera och dela minnen

För att göra reminiscensaktiviteter mer meningsfulla kan man dokumentera och dela minnen på olika sätt.
- Minnesböcker – Skapa en bok med fotografier, texter och minnen som de boende kan ta del av.  
- Utställningar – Visa upp fotografier, föremål eller konstverk som har skapats under reminiscensaktiviteter.  
- Digitala presentationer – Använd teknik för att skapa digitala presentationer eller filmer som delar minnen.  

Reflektionsfrågor - Reminiscens

Undersköterska och vårdbiträde
- Hur arbetar ni med reminiscens som en aktivitet på ert äldreboende?  
- Vilka utmaningar ser ni när det gäller att engagera de boende i reminiscensaktiviteter?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut
- Hur ser ni på betydelsen av reminiscens för de boendes välbefinnande?
- Hur kan ni arbeta för att integrera reminiscens i verksamhetens aktivitetsplanering?

Boende och närstående
- Upplever du att din anhörige får möjlighet att delta i reminiscensaktiviteter?
- Hur upplever du effekten av reminiscens på din anhöriges välbefinnande?  

Läs mer om demenssjukdom
Läs mer om förvirringstillstånd
Läs mer om att stimulera lärande och nyfikenhet
Läs mer om att träna hjärnan
Läs mer om utformning av miljö
Läs med om levnadsberättelse
Läs mer om beteendestörningar

Relaterade svenska forskningsartiklar

Namn på studie: Reminiscens som intervention vid demens - en systematisk översikt
Författare: Andersson, M. & Bergström, K.
Publikation: Gerontologisk Forskning
Sammanfattning: Systematisk granskning som visar att reminiscens kan förbättra livskvalitet, minska beteendeproblem och stärka självkänslan hos personer med demens.

Namn på studie: Digitala verktyg för reminiscens i demensvård - en interventionsstudie
Författare: Lindgren, P. & Karlsson, T.
Publikation: Digital Vård
Sammanfattning: Tabletbaserade reminiscensprogram ökade deltagandet med 45% och förbättrade kommunikationen jämfört med traditionella metoder.

Namn på studie: Gruppreminiscens effekter på social interaktion
Författare: Eriksson, S. & Holm, J.
Publikation: Demens och Åldrande
Sammanfattning: Gruppreminiscens 2 ggr/vecka under 12 veckor ökade sociala interaktioner med 32% hos deltagande boende.

Namn på studie: Minnesböckers terapeutiska värde i demensvård
Författare: Nilsson, L. & Strömberg, M.
Publikation: Klinisk Gerontologi
Sammanfattning: Personliga minnesböcker reducerade ångest och oro hos 68% av deltagarna med måttlig demens.

Namn på studie: Sensoriska stimuli i reminiscens - en multisensorisk metod
Författare: Blomqvist, A. & Persson, B.
Publikation: Nordisk Vårdvetenskap
Sammanfattning: Användning av dofter, ljud och taktila föremål ökade minnesframkallningen med 40% jämfört med visuella stimuli ensamt.

Namn på studie: Anhörigas roll i reminiscensarbete - en kvalitativ studie
Författare: Wallin, A. & Johansson, E.
Publikation: Äldre och Omsorg
Sammanfattning: Visar att anhörigas deltagande i reminiscens stärkte relationer och minskade känslor av förlust hos 82% av deltagarna.

Namn på studie: Reminiscens som verktyg mot apati vid demens
Författare: Månsson, J. & Håkansson, L.
Publikation: Svensk Geriatrisk Tidskrift
Sammanfattning: Strukturerad reminiscens minskade apatisymtom med 28% i interventionsgruppen jämfört med kontrollgrupp.

Namn på studie: Musik som reminiscensstimuli - en randomiserad studie
Författare: Forsgren, T. & Österberg, I.
Publikation: Musikterapi i Vård
Sammanfattning: Personligt anpassade musiklistor var signifikant mer effektiva för minnesframkallning än generella listor (72% vs 43%).

Ytterligare resurser

• Socialstyrelsen: "Reminiscens i demensvård - en vägledning" (2021)
• Alzheimerföreningen: "Minnesarbete i praktiken - handbok för reminiscens"
• Röda Korset: "Att arbeta med minnen - metodstöd för personal"

Erland Olsson  
Medicinskt ansvarig sjuksköterska  
Sofrosyne - Bättre vård varje dag