Att stärka det personcentrerade fokuset på äldreboendet

20-talisterna och de som är födda tidigare är en grupp människor som varit väldigt förnöjsamma. Vad händer nu när 40-talisterna kommer in på våra äldreboenden. De som flyttar till äldreboende har stora omvårdnadsbehov, men de har andra krav på livet och känner sina rättigheter. Det är människor som är vana att ställa krav och som inte nöjer sig med vackra dokument. De kommer inte att acceptera inskränkningar i fri- och rättigheter. De kommer att ta sig rätten att dricka vin till maten och älska när de har lust. Äldreomsorgens personal står inför en utmaning.

Personcentrerad vård och individens behov i centrum

Vi har en trend i samhället där myndigheter och lagstiftare alltmer trycker på individens rättigheter. Det talas om individens behov i centrum och personcentrerad vård.

När det gäller sjukvårdande behandling så läser patienter numera på nätet. Ofta har de redan ställt sin diagnos innan de kommer till sjukvården. Det kan då vara svårt att bemöta det på ett bra sätt och att göra en professionell bedömning där andra aspekter tas in. Legitimerade har ansvar för att göra en professionell bedömning oavsett vad patienten tror om sitt tillstånd. Samtidigt ska vården utformas i samförstånd med den enskilde.

I äldreomsorgen talas om ÄBIC- äldres behov i centrum som fokuserar på den enskildes behov och individens önskemål i stället för vilka insatser som kan ges. ÄBIC lyfter fram nio punkter som betyder särskilt mycket:
• Lärande – att tillämpa kunskap
• Allmänna uppgifter och krav
• Kommunikation
• Förflyttning
• Personlig vård
• Hemliv
• Samspel mellan personer och relationer
• Viktiga livsområden
• Samhällsgemenskap socialt och medborgerligt liv

Närstående är alltmer pålästa och vet vilka krav som kan och bör ställas. Därtill kommer en samhällsdiskussion om kompetens och innehåll i äldreomsorgen.

Planering skapar ett lugn

Planerade aktiviteter skapar mer sällan stress. Med planering får de äldre den hjälp de har rätt till. Planeringen sker på olika nivåer. Alltifrån att alla boende ska få bra läkarbesök till att genomförandeplanen får genomslag i det vardagliga arbetet. Inköp och utevistelser, allt behöver planeras.

På vissa äldreboenden så känns verksamheten stressad, som om allt eller det mesta är händelser av akut natur. Visst inträffar akuta händelser, men det mesta som sker är ändå sådant som är förväntat och där det bör finnas rutiner för hur och när det ska göras.

Hur fungerar planeringen av vården för den äldre. Alla ska ha en genomförandeplan som beskriver vilka sociala behov den boende har och hur de ska tillgodoses. Det ska finnas tid för den boende att berätta hur hen vill ha det.

Undersköterskan lyssnar, reflekterar och uppdaterar genomförandeplanen. Därefter ska kollegorna informeras om och sätta sig in i överenskommelsen. Arbetet med de boende ska vara individanpassade och inte en standardiserad hjälp lika för alla. Den boende har sällan inflytande över vem som kommer och hjälper med duschen. Då kan det vara extra viktigt att få bestämma hur duschen ska ske.

En god planering ökar möjligheterna att komma ihåg och tillgodose den äldres behov. Det kan handla om att sitta ner och prata en stund eller exempelvis att komma ihåg namnsdagar och födelsedagar. Det där med mat och läkemedel som tillgodoser den äldres basala behov fungerar oftast bra, men med en bristande planering kan det som är den enskildes blivit lovad och längtar efter bli bortglömt. Likaså planering av aktiviteter som sätter guldkant på tillvaron.

Att prioritera det individuella behovet:

Att stärka det personcentrerade fokuset på äldreboendet handlar om att se varje individ som en unik person med egna behov, önskemål och preferenser. Här är några åtgärder som omsorgspersonalen kan vidta för att upprätthålla detta fokus:
Individuell vårdplanering: Genom att skapa individuella vårdplaner för varje boende kan personalen identifiera och tillgodose deras specifika behov och önskemål. Detta innebär att ta hänsyn till allt från medicinska behov till personliga intressen och sociala önskemål.

Fortlöpande utvärdering och anpassning: Det är viktigt att regelbundet utvärdera och anpassa vården och omsorgen utifrån de boendes förändrade behov och önskemål. Genom att lyssna på de boendes feedback och involvera dem i beslutsfattandet kan personalen säkerställa att deras behov tillgodoses på bästa möjliga sätt.

Respekt och värdighet: Att visa respekt och värdighet gentemot varje individ är grundläggande för ett personcentrerat förhållningssätt. Det innebär att lyssna på de boendes åsikter och önskemål, respektera deras integritet och ge dem möjlighet att vara delaktiga i beslutsfattandet kring sin egen vård och omsorg.

Kontinuitet och relationer: Att bygga starka och förtroendefulla relationer mellan de boende och omsorgspersonalen är avgörande för att skapa en personcentrerad miljö. Genom att främja kontinuitet i vården och omsorgen kan personalen utveckla en djupare förståelse för varje individs behov och önskemål.

Fördelar med ett personcentrerat fokus:

Ökad trivsel och livskvalitet: Genom att tillgodose de boendes individuella behov och önskemål kan äldreboendet bidra till ökad trivsel och livskvalitet för de boende.
  
Förbättrad hälsa och välbefinnande: Att ha ett personcentrerat fokus i omsorgen kan bidra till förbättrad hälsa och välbefinnande för de boende genom att möta deras specifika behov på ett adekvat sätt.

Starkare relationer: Genom att bygga starka och förtroendefulla relationer med de boende kan personalen skapa en trygg och stödjande miljö där de boende känner sig sedda, hörda och respekterade.

Reflektion - beslutsrätt i boendet
Undersköterska och vårdbiträde:
• Har du märkt av förändrad livsstil eller värdegrund hos de som flyttar in hos er?
• Finns det en risk att den som formulerar krav får bättre vård på andras bekostnad?
• Vad gör ni för att göra den boende och deras närstående delaktiga i genomförandeplanen?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vilka krav kommer utvecklingen att ställa på er och ert sätt att arbeta?
• Samordnas arbete med riskanalyser, läkemedelsgenomgångar, läkarbesök och uppdatering av hälsoplaner med utvärdering och revidering av genomförandeplaner?
• Utvärderar ni teamets gemensamma arbete och är boende och närstående inkluderade i planering och utvärdering?

Boende och närstående:
• Vad tänker du om de krav på förändring som ställs på äldreomsorgen?
• Upplever du att verksamheten är planerad eller händelsestyrd?
• Får du information om möten och aktiviteter i god tid?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag