En bra kost förebygger sjukdom – folksjukdomar och sjukdomsrelaterad undernäring.  

Normalt sett minskar energibehovet i samband med att vi blir äldre. Det gör att många äldre börjar äta mindre. Samtidigt är behovet av näringsämnen oförändrat eller i vissa fall till och med större. Detta bland annat genom att äldre ibland har svårare att ta upp näringsämnen.  

Behovet av energi varierar beroende på vad du gör om dagarna. Är du sängliggande förbrukar du 25 kilokalorier per kilo kroppsvikt. Om du är uppegående eller tränar ökar behovet till 30 respektive 35 kilokalorier.  

Det finns också sjukdomstillstånd som ökar energibehovet. KOL, hjärtsvikt, demens, cancer, Parkinson och fraktur. Vid KOL bedöms energibehovet stiga upp till cirka 40 kilokalorier per kilo kroppsvikt.  

När det gäller vätskebehov beräknas en uppegående person behöva 30 ml vätska per kilo kroppsvikt och dag. All vätska räknas och normalt innehåller födan under dagen mellan en halv och en liter. Eventuell alkohol räknas bort. Vid diarré, kräkningar eller feber behöver alla få i sig extra vätska.  

Brist på energiintag kan leda till försämrat immunförsvar, nedbrytning av muskelmassan, trötthet, depression, och försämrad sårläkning. För den som är sjuk innebär viktminskning i högre grad förlust av muskler än fett. Nedbrytning av muskelmassan kan innebära att den äldre inte orkar stå och gå längre och även hjärtmuskeln förlorar kraft. Genom att blodbildningen försämras blir den äldre också mer känslig för infektioner. Proteinintag är viktigt för att bibehålla muskelmassan.  

En person över 70 år eller som har kronisk sjukdom bör ha ett BMI över 22. Som äldre är det mycket bättre att ha lite hull än att vara mager, för att ha reserver att ta av om den blir sjuk.  

D-vitamin har koppling till fallrisk. Vi får vårt D-vitaminbehov tillgodosett genom solljus och kostintag. För den som är äldre och bosätter sig på ett äldreboende blir tiden i solen oftast mindre samtidigt som hudens förmåga att ta upp D-vitamin från solljuset försämras. Yngre personer behöver ungefär 10 mikrogram D-vitamin per dag och den som är över 75 år behöver 20 mikrogram per dag.  

För den som har D-vitaminbrist blir skelettet mjukare, även värk i skelettet förekommer. Risken för fraktur ökar av benskörhet men kan också ge gångsvårigheter. Vid sidan av detta kan bristen leda till kramp, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och irritabilitet. D-vitamin finns framförallt i fet fisk som lax. Det finns även i mejeriprodukter och ägg men ofta i små mängder vilket gör att det är svårt att täcka dagsbehovet.  

Kalcium är viktigt för skelettet. Behovet är oförändrat genom åldrandet. Även här är mjölkprodukter och fisk nyttiga. 5 dl mjölkprodukter täcker det mesta av dagsbehovet.  

Nattfastans längd har också betydelse för möjligheterna att få i sig tillräckligt med energi, protein och näringsämnen. Mer om nattfasta i annan artikel.  

Mat och fallförebyggande: Varför mathanteringen är avgörande på äldreboendet

Att hantera maten på ett äldreboende är inte bara en fråga om att tillgodose näringsbehovet hos de boende utan spelar också en central roll i förebyggandet av fallolyckor. En välplanerad och säker mathantering kan bidra till att minimera risken för fall och främja hälsa och välbefinnande hos de äldre på flera sätt.

Minskar risken för undernäring

En viktig aspekt av mathanteringen på äldreboenden är att säkerställa att de boende får tillräckligt med näringsrik mat och vätska. Undernäring är en betydande riskfaktor för fallolyckor och andra hälsoproblem hos äldre. Genom att erbjuda näringsriktiga måltider och se till att de äldre får i sig tillräckligt med mat och dryck kan man bidra till att bibehålla deras fysiska och kognitiva funktioner samt stärka deras benstomme och muskelstyrka, vilket i sin tur minskar risken för fall.

Främjar självständighet och rörlighet

En balanserad och näringsrik kost är avgörande för att upprätthålla muskelstyrka och balans hos äldre. Genom att främja god nutrition och hälsosamma matvanor kan äldreboendet bidra till att de boende behåller sin rörlighet och självständighet längre. Detta minskar risken för fall genom att göra dem mer kapabla att klara av vardagliga aktiviteter utan att förlita sig på stöd eller hjälp från personalen.

Förebygger medicinrelaterade fall

Vid mathanteringen är det även viktigt att beakta eventuella läkemedelsinteraktioner och biverkningar som kan påverka de boendes balans och koordination. Vissa läkemedel kan öka risken för yrsel, svimningar eller förvirring, vilket kan öka risken för fallolyckor. Genom att noggrant övervaka och hantera läkemedelsbehandlingen samt erbjuda anpassade måltider som minskar risken för interaktioner kan äldreboendet minska risken för medicinrelaterade fall.

Skapar en säker matmiljö

Utöver näringsaspekterna är det också viktigt att skapa en säker matmiljö på äldreboendet. Detta inkluderar att följa goda hygienrutiner vid tillagning och hantering av mat, samt att anpassa matserveringen och serveringsutrymmena för att minimera risken för olyckor och incidenter. Genom att upprätthålla en ren och organiserad matmiljö och erbjuda stöd vid måltiderna för de som behöver det kan man minska risken för fall och andra skador relaterade till matserveringen.

Reflektionsfrågorn - mat och fallrisk
Undersköterska och vårdbiträde:
- Erbjuder ni förfrukost till den som vaknar tidigt?
- Får den som behöver och önskar ett nattamål?
- Har ni kunskaper om hur ni kan berika kosten med mer energi?
- Har ni utbildning när det gäller äldres behov av energi, protein och näring?
- Tar ni kontakt med legitimerad personal när ni ser en viktnedgång?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Finns det mellanmål lättillgängligt för de som bor på boendet?
- Ordineras energiberikad kost?  
- Har ni fungerande rutiner för viktkontroller?
- Följer ni upp hur ni lyckas med att upprätthålla vikten på gruppnivå på boendet?  

Boende och närstående:
- Får din närstående i sig den näring som behövs för att bibehålla vikt och få i sig alla näringsämnen?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag