Fungerar städningen bra på ert boende?

Städning på vårdboenden är en viktig del av vårdhygienen. Felaktigt utförd eller otillräcklig städning kan bidra till smittspridning. Vården måste ha bra rutiner för att minska risken för smittspridning mellan människor.  Bra lokalvård är också en fråga om trivsel och ordning och reda. Det behöver finnas bra arbetsbeskrivningar, så att toaletten blir städad sist. Städrutiner handlar också om arbetsmiljö.


Foto: Mostphotos

Följ upp kvaliteten på städningen


Städningens utförande påverkar risken för smittspridning. Inte sällan är städningen utlagd på entreprenad och dialogen med entreprenören bristfällig. Det kan innebära att lokalvårdaren inte känner till att den som bott i rummet har haft diarréer med resistenta tarmbakterier, vilka kräver särskild rengöring för att få bort. Nästa patient går i tofflor, lägger upp tofflorna i sängen och kan i värsta fall drabbas av en livshotande infektion. Nu går det inte att granska städningen fullt ut. Men det går ändå att få en uppfattning av hur städningen fungerar.  

För att kontrollera städningen går det att gå runt och titta. Det finns också lampor med ultraviolett ljus som gör att man kan se om det finns exempelvis urinstänk på toaletten som inte torkats upp. Med ögon och näsa går det att göra en snabb bedömning av hur städningen fungerar.

Utbildning i lokalvård


På många enheter kan det vara omvårdnadspersonal som själva som städar. Det gör också att städningen inte alltid blir korrekt utförd. Idag är många vårdtagare på våra vårdboenden bärare av MRB-multiresistenta bakterier som MRSA, ESBL, och VRE. En annan otrevlig och svår tarminfektion som kan få spridning mellan vårdtagarna är Clostridium difficille. Den orsakas ofta av antibiotikabehandling och drabbar patienter med nedsatt immunförsvar. För att inte MRB och Clostridieinfektioner ska spridas mellan olika vårdtagare är det viktigt att upprätthålla en god hygienisk standard. Hos den vårdtagare som är bärare av multiresistenta bakterier ska det finns speciella dagliga städrutiner för att minska risken för smittspridning på boendet. Det är  bra med signeringslistor som bekräftar att uppgiften är utförd. Det ska också finnas särskilt framtagna instruktioner för att undvika att den som bär på smitta för den vidare. Det kan behöva finnas en särskild planering då det är extra viktigt att se till att den boende är ren, spritar sina händer och har rena kläder på sig. Detta är inte alltid lätt exempelvis i samband med demensvård.  

De som arbetar professionellt med lokalvård får fortbildning i såväl städtekniker som användning av material och arbetsställningar. Det kan finnas skäl att ge medarbetare regelbunden fortbildning kring detta, då det annars riskerar leda till arbetsskador och smittspridning i verksamheten.

Förbrukningsmateriel


Det är också viktigt att det finns tvål, handsprit och förkläden tillgängligt på rummet så att all personal kan upprätthålla en god hygien. På många enheter har man idag städutrustning som hör till den egna bostaden. På nyare boenden har den boende också egen tvättmaskin vilket motverkar spridning av bakterier. Det finns särskilda riktlinjer och rutiner för vårdhygien framtagna av Socialstyrelsen och i kommuner och region som verksamheterna ska följa. Varje enhet bör ha en egen hygienpärm som omfattar allt som rör hygienfrågor. Särskilda hygienombud utses bestående av minst en sjuksköterska och ett antal undersköterskor som fått utbildning i vårdhygien. Hygienombuden ska arbeta med hygienfrågor i den egna verksamheten och se till att personal, elever, studenter och vikarier får information om gällande hygienrutiner. Följsamheten bland personalen kan göras genom särskilda test.

I städrutinerna bör ingå att förbrukningsmaterial fylls på så att undersköterskor och vårdbiträden slipper springa och leta när de ger omsorg till de boende.

Förrådsutrymmen


Förråd bör vara i god ordning, så att det är lätt att få en överblick över vilka produkter som finns hemma. Likaså bör inte kartonger och annat förvaras på golvet. Om saker förvaras på golvet, är risken uppenbar att utrymmet inte blir ordentligt städat.  

Städa i rätt ordning


Det är också viktigt att städa i rätt ordning så att man avslutar med toaletten och att använd utrustning omhändertas korrekt. Svensk förening för vårdhygien har tagit fram riktlinjer för städning i vårdlokaler. Dessa är sedan 2012 och kan behöva uppdateras men är i grunden aktuella än idag. Även Vårdhandboken kan vara ett gott stöd.  

Reflektionsfrågor - städning
Undersköterska och vårdbiträde:
- Finns det städinstruktioner för olika utrymmen på enheten?
- Har ni en gemensam syn på hur och när det ska städas?
- Är städutrustningen av god kvalitet?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Finns det rutiner för att följa upp kvaliteten på städningen på enheten?
- Finns det tecken på att städningen inte fungerar? Finns det fläckar på golv, sängbord eller säng?
- Förekommer subtila odörer av exempelvis urin?
- Är det damm på dörrkarmarna?

Boende och närstående:
- Upplever du att boendet är rent och fräscht?


Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen

Aktuellt i media
  • 2024-12-19 04:00 04 Bemötande
    All nursing homes have residents living with dementia.
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-12-16 04:00 01 Kvalitet
    Do you have good routines for reporting Lex Maria and Lex Sarah?
    Bildkoll-Mostphotos
    info
  • 2024-12-15 04:00 02 Värdegrund
    The tension between the medical and social perspective
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-12-12 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
    Prevent contractures, maintain mobility and reduce discomfort
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-12-09 04:00 01 Kvalitet, 07 Riskhantering, 06 Dokumentation
    Deviations, comments and complaints
    Foto: Mostphotos
    info
  • 2024-12-05 04:00 12 Personlig omvårdnad
    Need for rest, relaxation and touch
    Foto: Mostphotos
    info

Skriv upp dig till
Vårdpraktikans nyhetsbrev

Some fields are not valid
Nyhetsbrev