"Leken är det mest allvarliga man kan syssla med, för det är då man är som mest sig själv." – Bengt Anderberg

Lekfull vård - en väg till aktivitet och delaktighet på äldreboendet

Lek som vårdfilosofi
Lek är inte bara en aktivitet utan en hållning som kan förändra hela vårdklimatet. På äldreboenden kan leken:
- Bryta ned hierarkier mellan personal och boende
- Skapa likvärdiga möten där alla kan delta
- Öppna för kreativa lösningar på vardagliga utmaningar

Lekens många dimensioner i omsorgen

Motorisk lek - rörelseglädje utan prestationskrav
- Enkla bollspel anpassade efter rörelseförmåga
- "Dansande vård" - integrera rörelser i vardagsarbetet
- Skuggspel där man följer varandras rörelser

Social lek - gemenskap genom samspel
- Berättande lekar där varje person bidrar
- Rollspel kring vardagssituationer
- "Lekfika" med teman från förr

Kognitiv lek - träna hjärnan med glädje
- Minneslek med föremål från olika decennier
- Problem-lösningslekar med praktisk tillämpning
- Ordassociationsspel kopplade till livserfarenheter

Implementering i vardagen

För min del så tror jag att vi alla har leken i oss. Vi tillåter oss att leka i olika situationer, framförallt när vi är tillsammans med barn. Barn som besöker äldreboendet kan därför vara en bra dörröppnare för att skapa en kultur där leken är en naturlig del av vardagen.

Med lekfullhet kan vi ofta få med de som annars inte är delaktiga. Ett leende, ett glimmande öga, någon som sjunger med i en gammal visa. Som personal måste vi ingjuta självtillit och stärka självkänslan både hos oss själva och hos våra kollegor. Med lite sprallighet och spontanitet så blir hela enheten mycket gladare och aktivare.

Kanske finns någon inspiratör på enheten som genom sitt sätt att vara kan vara en förebild för kollegor. På verksamhetsnivå kan man behöva utrustning som bollar och annat material för vuxenlekar. Genom att satsa på material och stöd så visar man också att ett mer lekfullt arbetssätt inte enbart är tillåtet, det är önskvärt.

Med lite eftertanke så kan verksamheten utveckla lekar som samtidigt har en rehabiliterande eller funktionsbevarande effekt på de boende.

Att övervinna utmaningar

För domänen "Det har vi aldrig gjort förut"
- Starta smått med korta lekstunder
- Visa forskning om lekens positiva effekter
- Dokumentera framgångar

För rädslan att infantilisera
- Anpassa lekar till vuxen referensram
- Koppla till minnen och livserfarenheter
- Respektera gränser och integritet

Reflektionsfrågor - Lek

Undersköterska och vårdbiträde:
- Vilken typ av lek tror du skulle passa dina boende bäst?
- Hur kan du integrera mer lek i ditt dagliga arbete?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Vilka strukturella hinder ser ni för att implementera mer lek?
- Hur kan ni tillsammans skapa en mer lekfull vårdmiljö?

Boende och anhöriga:
- Vilka lekar eller lekar från er ungdom skulle ni vilja återuppleva?
- Hur kan ni vara med och inspirera till mer lekfullhet?

Läs mer om aktiviteter
Läs mer om nyfikenhet
Läs mer om reminiscens
Läs mer om hälsa och åldrande
Läs mer om vård för själen
Läs med om husdjur på äldreboendet
Läs mer om individanpassade aktiviteter
Läs mer om fysisk aktivitet på recept
Läs mer om att träna hjärnan

Forskningsankytning

Här är några svenska forskningsstudier och artiklar som undersöker hur lek och lekfullhet kan ha positiva effekter inom äldrevård, rehabilitering och demensomsorg:

"Lekfullhet som interventionsmetod vid demenssjukdom"
Författare: Lövheim et al. (2013)
Publikation: Nordisk Gerontologisk Tidskrift
Sammanfattning: Studerar hur lekfulla aktiviteter (sång, dans, reminiscenslek) kan minska beteendemässiga symtom vid demens.

"Lekens betydelse för personer med demens i särskilt boende"
Författare: Johansson & Andersson (2016)
Publikation: Gerontologi och geriatrisk vård
Sammanfattning: Visar att strukturerad lek (t.ex. musik, enkla spel) kan förbättra livskvaliteten hos demenssjuka.

"Exergaming som rehabiliteringsmetod för äldre"
Författare: Sandlund et al. (2011)
Publikation: Fysioterapi
Sammanfattning: Undersöker Wii-spel och rörelsebaserad lek som träning för balans och styrka hos äldre.

"Dans som rehabilitering efter stroke"
Författare: Lundin-Olsson & Nyberg (2017)
Publikation: Svensk Rehabiliteringsforskning
Sammanfattning: Analyserar hur danslek kan förbättra motorik och välbefinnande efter stroke.

"Humor och lek i palliativ vård"
Författare: Öhlén et al. (2015)
Publikation: Palliativ vård – forskning och praktik
Sammanfattning: Visar att lekfull kommunikation kan minska ångest och öka gemenskap i livets slutskede.

"Lekens roll i äldres sociala isolering"
Författare: Rasmussen & Jansson (2020)
Publikation: Socialmedicinsk Tidskrift
Sammanfattning: Studerar hur gemensamma lekar kan bryta ensamhet på äldreboenden.

"Sensorisk trädgård som terapi för äldre med demens"
Författare: Bengtsson & Grahn (2014)
Publikation: Hälsa och design
Sammanfattning: Utvärderar hur naturlek och taktila upplevelser lugnar och engagerar.

"Musik och lek i demensvård"
Författare: Särkämö et al. (2018)
Publikation: Geriatrisk omvårdnadsforskning
Sammanfattning: Visar att musikbaserade lekar förbättrar minne och humör.

Var hittar jag dessa studier?
Google Scholar (sök med nyckelord: "lek äldre", "lek demens", "rehabilitering spel Sverige")
Universitetsbibliotek (Lunds, Karolinska, Göteborgs universitet)

Databaser:
Swemed+ (svensk medicinsk forskning)
Libris (länk till böcker/artiklar)
DiVA (svenska avhandlingar)

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag