Så säkerställer äldreboendet kvaliteten på användningen av larm
Larm är en viktig trygghetsåtgärd på äldreboenden, men för att de ska fungera optimalt krävs det kunskap, planering och regelbunden uppföljning. Genom att säkerställa att alla larm fungerar, att personalen har rätt utbildning och att svarstider följs upp och analyseras kan vi skapa en tryggare och säkrare vårdmiljö.

Så säkerställer äldreboendet kvaliteten på användningen av larm
Larm är en viktig del av säkerheten och tryggheten på äldreboenden. De hjälper både boende och personal att snabbt få kontakt vid behov och kan förhindra allvarliga olyckor. Men för att larmen ska fylla sin funktion krävs det att de hanteras korrekt, att de fungerar som de ska och att personalen har kunskap om hur de används. Hur kan äldreboendet säkerställa att larm används på ett sätt som både skapar trygghet för de boende och underlättar arbetet för personalen?
Olika typer av larm på äldreboendet
På ett äldreboende finns flera olika typer av larm, alla med syftet att öka tryggheten och säkerheten.
Trygghetslarm – Boende kan själva larma vid behov av hjälp, exempelvis vid smärta, obehag eller behov av toalettbesök.
Rörelselarm – Används vid risk för fall och kan aktiveras när en boende reser sig ur sängen eller lämnar sitt rum.
Sänglarm – Larm som känner av om en boende lämnar sängen under natten och inte återvänder inom en viss tid.
Dörrlarm – Viktigt för personer med demenssjukdom som kan riskera att förirra sig ut.
Larm kopplade till medicinsk utrustning – Används för att övervaka exempelvis syrgaskoncentration eller andra medicinska behov.
Larm i badrum och toalett – Möjliggör snabb assistans om en boende behöver hjälp.
Hur kan vi säkerställa att larmen fungerar?
För att larm ska vara en pålitlig säkerhetsåtgärd krävs regelbundna kontroller och underhåll. Det är viktigt att:
Regelbundet testa larmen – Se till att alla larm testas enligt en fastställd rutin, exempelvis veckovis eller månadsvis.
Kontrollera batterier och funktion – Batterier i larm och sensorer måste bytas innan de tar slut för att undvika att larmen slutar fungera.
Ha tydliga rutiner för felanmälan – Om ett larm inte fungerar ska det finnas en tydlig process för att snabbt åtgärda problemet.
Säkerställa att alla medarbetare vet hur larmen fungerar – Nya och befintliga medarbetare ska få regelbunden utbildning i hur olika larm fungerar och hur de hanteras korrekt.
Dokumentera incidenter och följa upp – Om ett larm inte har fungerat eller om det inte har hanterats korrekt ska detta dokumenteras och analyseras för att undvika upprepning.
Hur kan vi använda larm effektivt?
Det är viktigt att larmen används på rätt sätt för att skapa trygghet – men också för att undvika onödiga larm som kan skapa stress och försämra arbetsmiljön.
För att förbättra användningen av larm kan äldreboendet:
Göra återkommande individuella bedömningar – Alla boende har olika behov. En del behöver rörelselarm, andra kanske trygghetslarm. Det ska alltid göras en individuell bedömning av vilka larm som behövs.
Undvika att boende larmar i onödan – En del boende larmar upprepade gånger av oro eller ensamhet. Det kan i vissa fall vara bättre att se över andra åtgärder, exempelvis mer socialt stöd eller tätare tillsyn.
Se till att larmen inte stängs av av misstag – Personal ska vara medveten om hur larmen fungerar för att undvika att de stängs av eller inte registrerar rätt händelser.
Förebygga problem genom god planering – Om personalen vet att en boende ofta behöver gå på toaletten vid en viss tid, kan man proaktivt erbjuda hjälp istället för att vänta på ett larm.
Hur kan vi följa upp svarstider och identifiera förbättringsområden?
Att larmen fungerar är en sak – men de måste också besvaras i tid. Långa svarstider kan leda till att boende upplever otrygghet, att vårdbehoven inte tillgodoses i tid och i värsta fall till allvarliga olyckor.
För att säkerställa att larmen besvaras i rimlig tid bör äldreboendet:
- Följa upp svarstider i larmsystemet – Genom att analysera larmstatistik kan verksamheten se om det finns tider på dygnet eller specifika enheter där svarstiderna är längre än önskvärt. Det kan också finnas skäl att se om svarstiderna är längre vissa dagar eller på vissa enheter.
- Se över bemanningen vid tider med hög belastning – Om statistiken visar att svarstiderna är längre vid vissa tider, kan bemanningen behöva justeras.
- Föra dialog med boende och närstående – Genom att prata med de boende och deras anhöriga kan verksamheten få en bättre bild av hur larm fungerar i praktiken och vilka förbättringsområden som finns.
Läs mer: Är medarbetarna tillgängliga
Läs mer om första intrycket av äldreboendet
Läs mer om värdegrund
Läs mer om bemötande
Läs mer om ångest
Läs mer om säkerhetskultur
Läs mer om låsta dörrar
Reflektionsfrågor - Larmkontroll
Undersköterska och vårdbiträde:
- Vet du hur alla larm fungerar och hur de ska hanteras?
- Har du någon gång märkt att ett larm inte fungerat som det ska? Hur hanterades det?
- Hur ser du på balansen mellan att använda larm och att arbeta förebyggande för att minska behovet av larm?
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Hur ser ni till att personalen har rätt utbildning kring larm?
- Görs det regelbundna kontroller för att säkerställa att larmen fungerar?
- Analyserar ni larmdata för att se om larmen används optimalt och om svarstiderna är tillfredsställande?
Boende och närstående:
- Upplever du att larmen fungerar som de ska?
- Känner du dig trygg med att larmet besvaras snabbt vid behov?
- Finns det tillfällen då du eller din närstående har fått vänta för länge på hjälp efter att ha larmat?
Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag.

Aktuellt i media
-
2025-03-06 16:28
08 Förebyggande o lokaler
Skapa en trygg och tydlig miljö för personer med demens – Utformning av äldreboendets lokaler
Bild: Pixabay
-
2025-03-04 05:19
14 Läkemedelshantering
Delegeringsutbildning för omsorgspersonal: Säker vård genom kunskap om läkemedel, hygien, akuta situationer och nutrition
Bild: Pixabay
-
2025-03-03 04:00
05 Planering
Alla boende på äldreboendet har rätt att få en medicinsk vårdplanering minst en gång per år.
Foto: Mostphotos
-
2025-03-02 18:38
11 MTP
En bra beställningskultur minskar risken för såväl brist på material som att material behöver kasseras.
Bild: Pixabay
- 2025-03-02 14:19 16 Sjukdom och död
- 2025-03-02 10:06 11 MTP