Att hon började forska berodde på att hon kände en frustration över dåliga vårdmiljöer som många gånger motverkade de äldres möjligheter att bibehålla hälsan och även gjorde de äldre mer beroende av vården. Genom åren har hon sedan tillsammans med arkitekter och andra aktörer fokuserat på vad som kan vara stödjande för att bibehålla funktionsförmåga och hälsa.

Vid sidan av det aktuella projektet och utformning av äldreboenden så är hon även engagerad i ”Personcentrerad vård” och flera av de svenska kvalitetsregistren inom Vård och omsorg.

Projektet har genomförts i samverkan mellan Göteborgs universitet Betaniastiftelsen, Musik i Syd och Göteborgs Symfoniker har finansierats stöd av Familjen Kamprads stiftelse. Det visar att musik ökar välbefinnandet både kroppsligt och själsligt, väcker känslor och skapar ”livsgnista”.

Enligt FN:s mänskliga rättigheter, artikel 27, har alla människor rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner. En utgångspunkt i detta projekt är att en stor del av befolkningen förvägras den möjligheten för att kulturen inte är tillgänglig. Detta gäller i stor utsträckning människor som bor på äldreboende. För många som bor på äldreboende är det svårt att komma iväg på konserter och andra kulturupplevelser. Forskningsprojektet ville därför testa vägar att flytta in kulturupplevelsen nära de boende på äldreboendet.

Helle menar att kultur i alla dess former väcker livsandarna till liv och skapar möjlighet till sociala möten, livsglädje och livsgnista. Hon ser att pandemin med ofrivillig ensamhet har gjort detta än tydligare. Spännande med detta projekt är att så olika ingångar sammanföll i ett gemensamt projekt.

Göteborgs Symfoniker ville nå publik de annars inte nådde. Betaniastiftelsen som vill förbättra den palliativa vården utgår ifrån hur vi tillgodoser mänskliga rättigheter. Musik i Syd har ett kulturpolitiskt uppdrag att ge människor i Skåne och Kronoberg tillgång till skapande och levande musikupplevelser.

För att skapa en kulturupplevelse som berör räcker det inte med att sätta på P2 på radion. Helle menar att själva inramningen spelar roll. Att se till att göra det till ett event där närstående och medarbetare bjuds in och tar del av samma föreställning. En storbildsskärm med en duk på väggen och bra ljud bidrar också till upplevelsen. Vid vissa tillfällen hade man någon eller några musiker i rummet och med en symfoniorkester i bakgrunden. Andra gånger var den inspelade konserten hela upplevelsen. Urvalet bestod av olika typer av konserter med bland annat klassisk musik och folkmusik. Valet av musik verkade inte i sig ha någon betydelse för den positiva påverkan på hälsan. Upplevelsen hade positiv påverkan på de boende under en tid efter konserten.

Forskningsprojektet skickade ut en inbjudan till äldreboenden i Kronobergs och Västra Götalands län. De fick in många fler intresserade äldreboenden än vad de kunde ha med projektet. Elva äldreboenden med olika förutsättningar valdes för att få ett representativt urval. Det har funnits som en grundtanke att det ska vara en delad upplevelse för såväl närstående som personal. Genom gemensamma upplevelser så får vi se andra sidor hos våra medmänniskor. För vårdpersonal och även närstående har det inneburit att de lärt känna de boende bättre. Minnen väcks och samtal blir mer innehållsrika. Nya sidor kommer fram hos medmänniskorna. Formen är mindre viktig, mer viktigt att man gjorde något tillsammans. Det som hände i vårdmiljön var densamma oavsett musiken. Omtanken och ansträngningen var det viktiga.

Man kan se att även människor med demenssjukdom dras med av musiken. Det spritter i benen, händerna klappas eller rörs i takt med musiken och ansiktsmimiken blir avslappnad och glad. Glädjen är en effekt som många noterar och att det inte enbart är en glädje för ögonblicket. Många av de äldre och vårdpersonalen uppvisade en mer bestående glädje och energin i rummet ökade. Konsertupplevelsen utvärderades med ett samtal där den boende, närstående och kontaktman deltog i ett forskarlett samtal. Det ledde ofta in på minnen musiken väckte av såväl vemod som glädje. Den kroppsliga av musikupplevelsen under tiden efter konserten var ett annat återkommande tema. Så helt klart gav musikupplevelsen ett ökat välbefinnande och inte enbart för stunden, säger Helle Wijk.

I grunden handlar det om att man ska ha det bra i vården. Men tänk om vi hade ett läkemedel som gav så många positiva effekter, säger Helle. Av intervjuerna framkom bland annat följande
• Oroliga personer kom till ro och slappnade av, satt stilla och njöt av musiken, dvs ångestdämpande effekt.
• Rytm och musikminnen stimulerade till fysisk aktivitet.
• Delaktighet i något stort där man delar känslan med andra, en känsla av att ny energi tillfördes kroppen. Väckte livsgnista hos många, skänkte såväl välbefinnande som kraft för de äldre.
• Möjliggjorde gemenskap och interaktion. Bröt tristess och ensamhet, understödde vårdatmosfären, aktiverade och engagerade till rörelse, uttryck och interaktion.
• Ansiktsuttryck som var mer tillfreds och levande. ”Det spritter i benen, gnistrar i ögonen, det händer något rent fysiologiskt – vitaliserande”.
• Gav upplevelse av inre harmoni och livskraft, bidrog till hopp, tro och inre befrielse samt upplevelse av nuet, livscentralt behov och mening.
• En kvinna med demenssjukdom satte händerna på bröstkorgen och sa ” Musiken gör mig levande här inne”.
• Minnen som poppade upp och som gav utrymmen för samtal med de närstående.
• Väckte minnen, känslor och fascination, tillflykt och känslor. Gav stimulans och förundran över tillvaron. Även minnen av sorg och nostalgi kom fram, några grät en stund när de hörde ett musikstycke som väckte nostalgiska minnen.
• Flera boende blev också lugnare och sov bättre redan av en enstaka konsert.
En deltagande undersköterska sa ” Kultur bidrar till att man kan leva så länge man lever”.

Vårdpraktikan reflektioner
• Detta kan göras på alla äldreboenden. Det som krävs är engagemang, planering och ledarskap.
• Det är ett sätt att skapa ny samhörighet mellan medarbetare, boende och närstående.
• Inramningen är viktig för upplevelsen av att gå på konsert. Det gäller att tänka till så att inte konserten störs av att någon slår igång diskmaskinen eller hämtar en boende för att göra en omläggning.
• Utbudet av digitala konserter kommer att öka med tiden. I nuläget finns exempelvis Göteborgs symfoniorkesters app GSO-play. Där kan man se livesända konserter från hemmet, dvs. äldreboendet.