En dotter ringde till chefen för en hemtjänstgrupp. Hon var överlycklig. En medarbetare som hade varit och avlöst en anhörig som behövde åka iväg hade fått hennes pappa att gå ut på promenad. Mannen hade inte gått att få ut på väldigt länge och han var själv lycksalig över att ha varit ute. Efter den här händelsen så kom mannen ut regelbundet och hans välmående förbättrades såväl fysiskt som psykiskt. Chefen lyfte det goda exemplet i personalgruppen  för att stödja individuella initiativ. Här är en chef som ser vikten av att premiera goda initiativ i personalgruppen.  

Det är lätt att göra äldre till ett kollektiv, allrahelst när de bor på särskilt boende. Alla gillar inte bingo eller allsång. Att ibland själv få välja vad man vill äta eller göra är viktigt. Kanske till och med helt fritt få välja mat utan att behöva ta hänsyn till matleverantörens matsedel. Nu har det tack och lov blivit bättre med åren. De flesta äldre slipper dela toalett med andra, men hur är det, stannar medarbetarna upp och lyssnar hur den äldre vill ha det? Då menar jag verkligen lyssna, inte filtrera allt genom ett raster av äldreboendets möjligheter. Att få göra det man önskar och när man önskar det.

När det gäller välbefinnande så är det mer än att bara vara torr och ren och att ha mat i magen. Det är också att uppleva harmoni och lycka.  

I Sverige har vi ett välkänt begrepp som kallas "Jantelagen," som ibland beskriver en kultur av självbegränsning och ödmjukhet. Det är en mentalitet som har sina fördelar, men när det kommer till äldreboenden, bör Jantelagen inte få råda.

Värdighet och respekt På äldreboendet bör varje individ behandlas med värdighet och respekt. Att underkänna sina egna behov och önskemål i enlighet med Jantelagen kan leda till att de äldre inte får den uppmärksamhet och omsorg de förtjänar.

Individuella behov Alla äldre har unika behov och önskemål. Att ignorera eller minimera dessa på grund av Jantelagen kan leda till en standardiserad vård som inte tar hänsyn till individers olikheter.

Positiv atmosfär Att uppmuntra de äldre att uttrycka sina önskemål och deltaga i aktiviteter de njuter av, skapar en positiv atmosfär på äldreboendet. Det främjar glädje och livsglädje, något som är avgörande för deras välbefinnande.

Socialt samspel Att uppmuntra de äldre att kommunicera, dela erfarenheter och delta i gemenskapen kan motverka social isolering. Jantelagen kan ibland avskräcka människor från att vara aktiva deltagare i samhället.

Förebyggande av ångest och depression Genom att ge de äldre möjlighet att uttrycka sina känslor och behov, minskar man risken för ångest och depression. Att tysta ner sina känslor enligt Jantelagen kan ha negativa konsekvenser för den psykiska hälsan.

Delaktighet i planering De äldre bör uppmuntras att vara delaktiga i planeringen av sin egen vård och vardag. Att följa Jantelagen och "inte sticka ut" kan leda till att de inte ges möjlighet att vara aktiva beslutsfattare i sitt eget liv.

Värdigt åldrande Målet med äldreboenden är att skapa en miljö där de äldre kan åldras med värdighet och njuta av livet så mycket som möjligt. Detta kan endast uppnås om de äldre uppmuntras att vara sig själva och göra det som gör dem glada.

Istället för Jantelagen bör äldreboenden främja en kultur av öppenhet, respekt och empati. Det handlar om att hedra de äldres erfarenheter och livsresor och att skapa en miljö där de känner sig uppskattade och delaktiga. Det gäller även medarbetarna på äldreboendet. Var och en behöver få utvecklas utifrån sina förutsättningar och nyttja sina styrkor i arbetet. Det är en nödvändigt och gynnar både de äldre och samhället som helhet.

Reflektionsfrågor - Jantelagen
Undersköterska och vårdbiträde:
- Ger man alla en seriös chans att få komma ut och känna vårsolen?
- Hur ser valfriheten ut när det gäller vad den äldre vill äta?
- Är det OK att få yoghurt en dag och gröt en annan dag?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Vad kan ni göra för att ska få egen tid att göra det den vill med sin kontaktman?
- Kan medarbetare följa med till centrum och handla kläder om den boende vill det?
- Väljer den äldre sin kontaktman eller väljer kontaktmannen den äldre?
- Hur skapar ni meningsfulla möten mellan medarbetare och de äldre?
- Vilket handlingsutrymme har medarbetarna för att möta den enskildes behov?

Boende och närstående:
- Upplever du att undersköterskorna är trygga och vågar ta egna initiativ?
- Har den som är kontaktman en trygg och tydlig roll?
- Kan undersköterskorna anpassa vården till den boende?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård - varje dag