Rutiner för toalettbesök

Regelbundna toalettbesök kan hjälpa många att hålla sig torra, men förutsätter att personalen hjälper den som inte själv signalerar att den behöver hjälp till toaletten. Personalen får aldrig neka någon att gå på toaletten när någon så begär. Det kan hända att behovet kommer olägligt, men personalen måste ändå vara behjälplig. Det kan också ibland vara bråttom och för vissa  det kan vara svårt att hålla sig om det inte går tillräckligt snabbt att komma till toaletten.  

Tillfällig kontinens

Tillfällig inkontinens kan ha flera orsaker. Urinvägsinfektion/blåskatarr är vanlig bland äldre. Män som får urinvägsinfektion måste behandlas då prostata oftast är involverad vilket kan leda till allvarlig övre urinvägsinfektion. Hygien är något många äldre behöver hjälp med och en god nedre hygien kan förebygga urinvägsinfektion. Ofta beror urinvägsinfektioner på att e-coli bakterier, som finns i avföringen, har kommit in i urinröret på grund av bristande hygien. Symptom på urinvägsinfektion kan vara att man känner sig kissnödig trots att man nyss har kissat och att det svider när man kissar.  Kontakta sjuksköterska om någon verkar ha besvär.

Undvika onödigt lidande

Ett annat problem kan vara blåsöverfyllnad. Män med prostatabesvär kan emellanåt inte tömma blåsan. Kvinnor kan också drabbas exempelvis efter förlossning eller vid stopp i kateter. Att behöva vänta på hjälp är oerhört plågsamt. Det finns dessutom en risk att den naturliga förmågan att tömma blåsan skadas. Detta är en relativt vanlig men helt undvikbar vårdskada som ger bestående men för den enskilde. För många är katetersättning plågsam och det finns skäl att avvakta en god stund efter att bedövningen givits innan katetern sätts.  

Inkontinensutredning

Toalettbesök behöver göras med jämna intervall. Det förekommer att äldre med inkontinensproblem har inkontinensskydd utan att symtomen utretts ordentligt. Likaså att man missar att sätta in östrogenbehandling eller andra förebyggande insatser för återkommande urinvägsinfektioner. Likaså förekommer att man missar att sätta in östrogenbehandling eller annan förebyggande insats för att förebygga återkommande urinvägsinfektioner hos kvinnor.  

Det finns ett nationellt kvalitetsprogram med riktlinjer för inkontinensvård. Detta vårdprogram innehåller riktlinjer för bedömning, diagnostik och behandling av olika typer av inkontinens, såsom stressinkontinens, trängningsinkontinens och blandinkontinens. Programmet omfattar även åtgärder för att förebygga och rehabilitera personer med inkontinens samt rekommendationer för utbildning och kompetensutveckling av vårdpersonal inom området.

Innan det sätts in inkontinensskydd bör det  göras en utredning av orsakerna till inkontinensen. Är den boende enbart urin inkontinent eller både urin- och avföringsinkontinent och i vilken omfattning. Inkontinensskydd ska vara särskilt utprovade och avpassade för den enskilda individen. Med hjälp av Nicola kan graden av inkontinensproblematik fastställas. Det kan vara trängningsinkontinens med läckage, ansträngningsinkontinens, funktionell inkontinens som kan vara såväl fysisk som psykisk. Andra kan lida av överinningsinkontinens till följd av överfull blåsa, medan ytterligare andra kan ha någon form av blandinkontinens.

Verksamhetschefen ska utse minst en sjuksköterska att vara ansvarig för att förskriva inkontinenshjälpmedel och som också ansvarar för att alla boende med förskrivna inkontinenshjälpmedel också har utretts. Genom att använda Nikola får verksamheten ett verktyg för att kvalitetssäkra inkontinensvården.

Nikola www.nikola.nu är ett nätverk för blås- och tarmdysfunktion som tillhandahåller information, tips och råd som ett stöd i arbetet med att utreda och forma en bra inkontinensvård. Deras kvalitetsprogram är verkligen ett redskap för god vård. Alla äldreboenden bör också ha minst en sjuksköterska med förskrivarutbildning för inkontinenshjälpmedel.  

Inneliggande kateter

Det är ibland nödvändigt att ha en inneliggande kateter. Oftast är den bakomliggande orsaken att det är stopp i urinröret och att personen därför har svårt att tömma urinblåsan. Urinen kan då bli stående i urinblåsan, vilket ofta blir smärtsamt för den enskilde och även kan medföra urinvägsinfektioner.

Vid katetervård är det viktigt att dagligen hålla området runt katetern rent med mild tvål och vatten för att minska risken för infektioner. Vid tappning eller tömning av påse bör man observera om urinen är missfärgad, har en avvikeande lukt eller är grumlig. Rapportera misstänkta problem till sjuksköterska. Se också till att inte flödet begränsas av veck eller andra hinder. Vid blåsträning ska flödet vara avstängt periodvis enligt schema.

Katetern ska bytas med jämna intervall. I samband med byte av kateter ger man smärtlindring innan för att begränsa patientens obehag. Om patienten har smärta eller obehag från katetern vid normal användning konsulteras sjuksköterska eller läkare.

Reflektionsfrågor - inkontinens
Undersköterska och vårdbiträde:
- Fungerar rutiner kring toalettbesök bra på enheten?
- Fungerar förskrivningen av inkontinensskydd bra?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Är alla som bär inkontinensskydd utredda?
- Finns det fungerande rutiner för att utreda boende med begynnande inkontinensproblem?
- Använder ni komplement till läkemedelsbehandling vid exempelvis trög mage?
- Tar ni stöd av Nikola?
- Har ni sjuksköterska med förskrivarutbildning?  

Boende och närstående:
- Upplever du att rutinerna kring toalettbesök fungerar på enheten?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen