Hudvård är en väsentlig del av god äldreomsorg

Känslan av att vara fin är väsentlig för välbefinnandet för många människor. Det upplevs som viktigt för många att få håret upplagt, läpparna målade, näshår borttagna och naglarna vårdade. Många enheter arbetar medvetet med detta. Om inte förutsättningarna finns varje dag så kan det vara en aktivitet som SPA eller skönhetssalong någon gång i veckan. Att få klä upp sig inför en måltid väcker ofta en positiv förväntan. För många är valet av kläder något som de lägger vikt vid och att få titta sig i spegeln och korrigera utseendet om man inte är nöjd. Det måste vara tillåtet att få vara fåfäng och känna sig vacker även om man bor på äldreboende.

Beröring i omsorgen

Människan har ett naturligt behov av kroppskontakt för att må bra. Omsorg ger många tillfällen till beröring. Beröring kan vara såväl behaglig som obehaglig och medarbetare måste tänka efter hur den berör en de boende. Det är särskilt viktigt i situationer när de hjälper den boende med hygien. Det går att se till att stunden i duschen blir behaglig och att avtorkningen känns angenäm. Många äldre har torr hud och behöver därför smörjas efter att de har blivit duschade.

Hur massage ska erbjudas måste anpassas till den boende. För många kan enkel handmassage kännas lugnande. En kram kan vara värdefull. Det finns äldreboenden som erbjuder taktil massage. Det är ett arbetssätt som medvetet används för att med beröring öka välbefinnandet hos de boende.

Att få fötter och händer smorda eller masserade kan vara skönt. Några längtar efter fysisk beröring andra kan tycka att det är mer obehagligt. Det gäller att vara vaksam på den boendes upplevelse.

Hårvård

Ett äldreboende i Kungsbacka valde att inreda ett tomt rum. Det finns äldreboenden som skapat en SPA-känsla i det gemensamma badet. Vissa äldreboenden erbjuder regelbundet skönhetssalong med ett glas vin, samtal och lite stillsam musik.

Många äldre behöver hjälp med att ta bort generande hårväxt, näshår, öronhår och långa strån som växer på halsen. Äldre herrar får ofta skrynklig hud och det kan krävas viss ansträngning för att få bort alla skäggstrån.

När vi blir äldre blir vårt hår märkbart tunnare, får en förändrad textur och blir grått. Att håret blir grått är den mest uppenbara åldersförändringen. Anledningen är att det sker biologiska förändringar i kroppen som påverkar att hårsäcken inte längre producerar det naturliga pigmentet melanin in i hårets fibrer. Vid 35 årsåldern börjar håren förlora sina pigment och de blir gråa. Håret blir strävare och svårare att hantera. Med åren blir hårbotten torrare till följd av minskad produktion av talg och lipider. Den största förändringen är att håret blir tunnare och att vi får färre hårstrån. Det innebär att håret blir svagare och hårstråna mer lättskadade.

Personalen kan exempelvis rulla upp håret i samband med dusch. För många är det angeläget att få ta hand om sitt hår och sin hud och det kan påverka självkänslan. Det bör framgå i genomförandeplanen vilken hjälp den boende vill ha sitt hår och skötsel av hud. Hårvården påverkar hur slitet håret blir. Hårtork och plattång liksom väder och vind gör håret slitet. Ofta kommer en frisör regelbundet och erbjuder klippning. Den som önskar ha kvar sin tidigare frisör kan åka dit med färdtjänst. Det kan vara ett bra sätt att hålla kontakten med samhället utanför boendet.

Hudvård

Äldres hud är känsligare och mer utsatt för olika hudproblem än yngre åldersgrupper. Många äldre personer lider av torr hud, klåda, och ibland även hudsjukdomar eller sår. Därför är det av största vikt att ägna särskild uppmärksamhet åt hudvård i äldreomsorgen.

Hudvård handlar om att rengöra, återfukta och skydda huden. Detta är inte bara för att hålla huden frisk utan också för att förhindra skador som trycksår och infektioner. Äldre personer som tillbringar mycket tid i sängen eller rullstol är särskilt utsatta för trycksår, och regelbunden hudvård kan förebygga dessa problem.

Kvalitetsförbättringsförslag

- Varje äldre person har unika behov när det kommer till hudvård. Det är viktigt att skapa individanpassade hudvårdsrutiner baserade på den äldres behov och hudtyp.
- Omsorgspersonalen bör regelbundet uppdateras och utbildas om den boendes behov av hudvård
- I samband med all personlig hygien ska huden granskas så att åtgärder kan vidtas så snart problem uppstår.

Huden är vårt största organ och den har stor betydelse för välbefinnande och hälsa. Omvårdnad av huden sker i samband med personlig hygien. Hudförändringar uppmärksammas och tas omhand. Den boende ska ha en hudvård anpassad till sina behov.

Personlig hygien ska ge välbefinnande och avlägsna smuts och andra föroreningar. Att vara ren och lukta gott ger en ökad självkänsla. Hudens normala bakterieflora ska påverkas så lite som möjligt, då den utgör ett försvar mot oönskade mikroorganismer.

Omsorg ska ske i nära samråd med den som vårdas och efter önskemål och behov. Om den boende kan behålla sina vanor stärks självuppfattningen och välbefinnandet ökar. Uppmuntra den boende att vara delaktig och ta egna initiativ när det gäller att sköta den personliga hygienen.

Som personal har du ansvar för att vara lyhörd för och i möjligaste mån tillgodose den boendes önskemål. Om den boende vill kan en närstående vägleda i de fall den boende inte själv kan ge uttryck för sin vilja. Dokumentera i genomförandeplanen. Synen på kroppen varierar exempelvis mellan olika kulturer och generationer, vilket vården ska ta hänsyn till.

Många upplever att det är skönt att bli omhändertagen av någon annan under förutsättning att det utförs på ett bra sätt. Bemötandet, respekt samt hur beröringen upplevs är viktigt. Berätta hela tiden vad du gör och vad du tänker göra. När ni arbetar tillsammans måste ni se till att den boende är medelpunkten i samtalet. Prata aldrig över huvudet på någon.

Försök att skapa en trivsam atmosfär och beakta basala hygienrutiner. Om du hjälper någon med hygienen så måste du göra de olika momenten i rätt ordning. Det finns bra instruktioner i Vårdhandboken om att hjälpa någon såväl i dusch, vid handfat och i sängen. Hudförändringar uppmärksammas och rapporteras.

När du blir äldre bildas nya hudceller inte längre lika snabbt och det yttre lagret blir tunnare. Hudens förmåga att behålla fukt försämras. Produktionen av kollagen och elastin minskar. Huden blir som ett resultat både slappare och grövre. Det innebär att många äldre har behov av att bli smorda regelbundet. Torr och skör hud ökar risken för tryckskador och andra sår.

Inspektera, rapportera och dokumentera hudförändringar som kan vara tecken på hudskador eller läkemedelsbiverkningar. Observera den boendes allmäntillstånd och aktivitetsförmåga. De boende ska ha rena händer, kortklippta och rena naglar för att förhindra skador och smittspridning.

Fötter och naglar

Verksamheten ska ha bra rutiner så att alla får sina fötter vårdade regelbundet. I Vårdhandboken finns bra stöd för att arbeta med fotvård. Äldre människor får ofta mer förhårdnader och mer svårskötta naglar. Bra rutiner för fotvård minskar risken för självsprickor och sår. Alla boende ges regelbunden fotvård. Fötterna tvättas med tvål och vatten och torkas noga mellan tårna.

Naglar ska klippas raka och ej för kort. Förhårdnader på fötterna filas försiktigt bort med sandpappersfil. Smörj fötterna och byt strumpor ofta. Bra skor är en väsentlig del i fothälsan. Nagelsvamp och förhårdnader behandlas. Tånaglarna blir ibland hårda och svåra att klippa. Det kan vara bra att ha en fotvårdare knuten till boendet som kommer regelbundet så att alla får sakkunnig hjälp med jämna mellanrum utöver den vardagliga omvårdnaden.

Preventiv fotvård för boende med diabetes minskar risken för svårläkta sår och amputation. Fötterna bör bedömas årligen av sjuksköterska vad gäller vibrationssinne, känsel och cirkulation. De som tillhör riskgrupp ska erbjudas medicinsk fotvård.

Reflektion - hudvård
Omsorgspersonal:
• Vad gör ni för att göra den äldre delaktig i klädval, hårskötsel med mera?
• Finns det önskemål och behov som avser hjälp med personlig hygien dokumenterade i genomförandeplanen?
• Fungerar återrapporteringen till sjuksköterska när någon har torr hud eller hudskador?
• Sköter ni de boendes fötter på ett bra sätt?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Har omsorgspersonalen bra förutsättningar att tillgodose de boendes önskemål avseende personlig omvårdnad?
• Fungerar rutiner kring återrapportering om torr hud eller hudskador?
• Följer ni upp hur arbetet med att hjälpa till med personlig hygien utförs?
• Får alla boende sina fötter skötta på ett bra sätt?

Boende och närstående:
• Brukar er närstående vara vårdat klädd?
• Fungerar hygien och hårvård?
• Är fötterna och naglarna välvårdade?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Kvalitet i äldreomsorgen