Behov av vila, avslappning och beröring
Många äldre har behov av vila, avslappning och beröring. Hudtörst är ett begrepp som börjar användas för de grundläggande behov av närhet som vi människor har. I äldreomsorgen och vårdmiljöer är det viktigt att beakta behovet av beröring och se till att äldre personer får tillräckligt med fysisk kontakt. Personal inom äldreomsorg bör vara medvetna om vikten av beröring i vård och bemötande och arbeta för att skapa en omsorgsmiljö som främjar beröring. Samtidigt måste all beröring ske på den boendes villkor.
Brist på beröring kan leda till ohälsa
Under Covidpandemin läste jag ett Facebookinlägg där en äldre nästan blind och döv kvinna bara längtade efter en kram eller beröring, men det gick inte att ordna. En smekning av rena händer sprider ingen smitta. Under Covidpandemin har många boende fått känna avsaknaden av kroppslig beröring. Många har gett uttryck för längtan efter en kram eller smekning. Hudtörst påverkan hälsa och livskvalitet för många äldre.
Beröring har en helande kraft: Behovet av beröring kvarstår när vi åldras
Åldrandet är en naturlig del av livet, och det kommer med många utmaningar och förändringar. En viktig och ofta förbisedd aspekt av vår hälsa och välbefinnande när vi åldras är behovet av beröring. Beröring är en grundläggande mänsklig erfarenhet som har en kraftig inverkan på vår fysiska och psykiska hälsa, och det fortsätter att vara värdefullt genom hela livet, särskilt när vi blir äldre.
Beröring är en väsentlig del av människors liv, oavsett ålder. För äldre personer kan det ha särskilt stor betydelse för deras fysiska och psykosociala välbefinnande. Att erkänna behovet av beröring och arbeta för att tillhandahålla det kan göra en enorm skillnad i livet för äldre individer när de navigerar genom åldrandets utmaningar. Genom att främja beröringens helande kraft kan vi hjälpa äldre att åldras med värdighet, komfort och en känsla av samhörighet.
Välmående och beröring
1. Minskad stress och ångest: Beröring frigör oxytocin, ett hormon som minskar stressnivåer och ångest. För äldre personer som kan uppleva oro och oro över åldrandet, kan regelbunden beröring vara en lugnande och tröstande upplevelse.
2. Förbättrad sömn: Beröring kan hjälpa till att förbättra sömnkvaliteten genom att minska sömnstörningar och främja avslappning.
3. Känsla av gemenskap: För äldre personer som kan känna sig isolerade eller ensamma, kan beröring, som en kram eller att hålla handen, skapa en känsla av känsla av samhörighet med andra.
4. Självkänsla och värdighet: Att bli rört vid och omhändertagen ger en känsla av självkänsla och värdighet som är avgörande för psykosocialt välmående.
Må-bra-hormon
Beröring frigör Oxytocin och bidrar till att skapa lugn, avslappning och trygghet. Forskning visar att utsöndring av Oxytocin sänker blodtrycket, lindrar smärta, minskar stresshormoner, förbättrar näringsintaget, och leder till förbättrad sårläkning och minskad rädsla. Oxytocin är kroppens antistresshormon, som bidrar till lugn, avslappning och gynnar tillväxt och läkning. Produktionen av ämnet stimuleras av bland annat kramar, beröring smekningar, sex och närhet.
Kerstin Uvnäs Moberg, läkare och professor i fysiologi som forskar om Oxytocin, berättar att hormonet dessutom har positiv effekt på människors förmåga till socialt samspel. Alla har inte någon att uppleva fysisk närhet med men då finns det andra sätt att öka mängden av hormonet i kroppen. Det du uppfattar som behagligt, själsligen och kroppsligen, ökar halten. Varma sköna bad, musik som du tycker om och njuter av, att sitta i solen när den värmer. Egentligen vet vi intuitivt vad som får oss att slappna av. Alla typer av mjuk massage är bra för avslappning, däremot inte hård muskelmassage. Beröring som får oss att slappna av kan även vara att röra djur, att klappa en hund eller sitta med en spinnande katt i knät. Allt som skänker oss tillfredsställelse och glädje.
Beröring i omsorgen
Omsorg ger många tillfällen till beröring. Beröring kan vara såväl behaglig som obehaglig och medarbetare måste tänka efter hur den berör en de boende. Det är särskilt viktigt i situationer när de hjälper den boende med hygien. Det går att se till att stunden i duschen blir behaglig och att avtorkningen känns angenäm. Många äldre har torr hud och därför smörjas efter att de har blivit duschade.
Hur massage ska erbjudas måste anpassas till den boende. För många kan enkel handmassage kännas lugnande. En kram kan vara värdefull. Det finns äldreboenden som erbjuder taktil massage. Det är ett arbetssätt som medvetet används för att med beröring öka välbefinnandet hos de boende.
Att få fötter och händer smorda eller masserade kan vara skönt. Några längtar efter fysisk beröring andra kan tycka att det är mer obehagligt. Det gäller att vara vaksam på den boendes upplevelse. Människan har ett naturligt behov av kroppskontakt för att må bra.
Ett sätta att undvika negativ stress är att göra saker som man själv vill, tycker är roliga, stimulerande, som man mår bra av och som ger livet innehåll. Ett annat är att njuta, inte minst fysiskt. Det här är kunskap som vi kan använda i såväl våra egna liv som på äldreboendet. Det som gäller för oss gäller för dem vi ger vår vård och omsorg.
Det går att arbeta med andra metoder för att ge de boende en känsla av välbefinnande. Djur och robotdjur kan också ge stimulans.
Många äldre får inte någon naturlig beröring i vardagen. Brist på beröring kan leda till nedstämdhet och ångest. Naturlig beröring gör oss däremot tryggare och friskare och har en avgörande roll för vår överlevnad. Känseln följer med oss även om när demenssjukdomen tilltar eller andra sinnen försämras.
<>h2Fysisk hälsa och beröring
1. Smärtlindring: Beröring, som massage eller kramar, kan minska smärta genom att frigöra endorfiner och minska spänningar i kroppen. Detta är särskilt värdefullt för äldre personer som kan lida av kronisk smärta.
2. Muskelfunktion: Åldrandet kan leda till minskad muskelfunktion och rörlighet. Beröring i form av mjuk massage eller fysioterapi kan hjälpa till att bevara och förbättra muskeltonus och rörlighet.
3. Cirkulation: Beröring främjar cirkulationen genom att stimulera blodflödet till olika delar av kroppen, vilket kan vara särskilt värdefullt för äldre personer med nedsatt blodcirkulation.
4. Hudhälsa: Regelbunden hudkontakt och massage kan förbättra hudens hälsa genom att öka blodflödet till huden och främja avlägsnandet av döda hudceller.
Taktil massage leder till:
• Bättre självkänsla och sömn
• Smärtlindring
• Minskad ångest och oro
• Synliggörande och bekräftelse
• Glädje och vakenhet
• Bättre kroppsuppfattning
• Förbättrad koncentrationsförmåga
• Kommunikationen underlättas
• Lugn
• Förbättrad mag- och tarmfunktionen
Beröring som görs på fel sätt kan ha motsatt effekt och kan upplevas obehagligt av den enskilde. Det finns personer med MS eller depression som inte upplever taktil massage som lika behaglig.
En smekning med rena händer sprider inte smitta. Vi måste göra vad vi kan för att våra äldre ska få umgås med kvalitet även när det finns risk för smitta. De boende måste få leva, inte enbart överleva.
Sömn
Sömnvanor påverkar livskvaliteten. Sömnbehovet ändras och många får ett mindre sömnbehov. Orolig nattsömn kan engagera både den boende som personalen till följd av ökad fallrisk och störda grannar.
En biologisk klocka talar om för oss när det är dags att sova. Kroppstemperaturen sjunker, man blir sömnig. Sömnbehovet är mellan sju och åtta timmar för de flesta medan några klarar sig med sex timmars sömn eller mindre. Sömnbehovet avtar med stigande ålder. Vid 75 års ålder saknar de flesta djupsömn. Det leder till att den äldre ofta vaknar nattetid. Det är inte ett tillstånd som ska medicineras. För att undvika att den äldre går upp och skadar sig kan nattlarm användas som går igång om den äldre kliver upp.
Regelbundna sovtider ska vara individuellt anpassade. Förr var det vanligt att äldre lades rutinmässigt för att alla skulle ligga när nattpersonalen kom. Det verkar förekomma än i dag. För att minska behovet av nattliga toalettbesök bör den boende få hjälp precis innan sänggåendet. Många kan med fördel sitta uppe ombytta i nattkläder och morgonrock och kan få lägga sig senare. Tänderna ska vara nyborstade och eventuellt inkontinensskydd bytt i samband med läggning.
Kartlägg alltid sömnproblemen. Använd ett ”sömn och aktivitetsschema”. Ta hjälp av smärtskattningsskalor som VAS-skalan eller Abbey Pain Scale om den äldre inte själv kan kommunicera vad som är fel. Många sover sämre till följd av smärta och behöver smärtbehandling. Andra kan inte vända sig själva och då kan ett vändschema och insatser och hjälp av personalen vara åtgärder som krävs. För att ligga skönt i sängen ska madrassen och kudden vara skön och täcket lagom varmt.
Med ett bra utbud av aktivitet och utevistelser sover de flesta bra nattetid. Promenader, motion, fysisk aktivitet och dagsljus gör att sömnen blir bättre. Fysisk aktivitet kan dessutom förbättra sömnen. Goda sömnvanor ökar motståndskraften mot stress. För mycket stimulans, och särskilt negativ, gör att man ständigt går på högvarv. Då kan meditation vara till hjälp. Meditation är bra för att motverka stress.
Undvik att ge sömntabletter till äldre. Sömnmedel botar inte orsaken till sömnbesvären och ger i vissa fall allvarliga biverkningar som dagtrötthet, yrsel, glömska och förvirring och en ökad fallrisk. Det finns studier som tyder på ökad självmordsrisk hos äldre som äter sömnläkemedel.
Studier visar att sömnmedel har en begränsad verkan på äldre. Den önskade effekten avtar snabbt som en följd av tillvänjning. Behandlingen måste ofta trappas ut för att inte ge upphov till fortsatta sömnproblem.
Om någon är stillasittande exempelvis i rullstol är det viktigt att säkerställa regelbunden vila för att undvika trycksår. Toalettbesök och byte av eventuellt inkontinensskydd bör dagtid ske minst var fjärde timme. Många boende behöver flera korta vilopauser under en dag liksom lägesändringar däremellan. Vilostund bör inte överstiga 20 – 30 minuter då den annars kan påverka nattsömnen.
På äldreboende så kan personalens tillsynsbesök bli ett störande inslag. Försök minimera behovet av störande inslag nattetid. Att använda rörelselarm och välfungerande inkontinensskydd, kan minska risken för störd nattsömn. Likaså kan det finnas skäl att se över medicineringen om den äldre har stora urinmängder just nattetid.
I hemsjukvård används numera ofta tittkamera där tillsynsbesök görs via webbkamera vid bestämda tillfällen under natten.
Sexualitet och åldrande
Sexualitet är ett tabubelagt samtalsämne för många. Det kan bli än mer påtagligt när det gäller äldre människor. Många människor har såväl lustkänslor som könsdrift kvar långt upp i åren. Begynnande demens kan påverka omdömet hos enstaka personer. När vi inte pratar om det finns risken att det blir svårt att hantera i vardagen.
Omsorgspersonalen måste tänka på den enskildes integritet och lära sig att när den äldre är inne hos sig är det inte bara att kliva in i rummet. Att knacka på och vänta en stund ingår i ett respektfullt bemötande.
Medarbetare som möter äldre måste förstå att kärlek, lust och sexualitet inte upphör med åldern. Det är tabu att prata med den äldre om sexualitet, och medarbetare i vården bör lära sig mer om ämnet för att lättare kunna hantera det.
Många äldre som har lust till sex avstår ändå. Avsaknad av partner, avsaknad av lust till befintlig partner eller smärtor kan vara skäl. Likaså kan egna, vuxna barns eller omgivningens fördomar hindra. Många av de som är äldre idag har växt upp i ett samhälle där man inte pratar om sexualitet. Personal som inte knackar på innan de kliver in i lägenheten kan vara en hindrande faktor.
Det förekommer att boende tafsar på omsorgspersonalen. Det är inte acceptabelt och personal kan behöva sätta gränser. Ofta kan det räcka med att chef eller ansvarig sjuksköterska har ett samtal med den boende som det handlar om. När det gäller personer med demenssjukdom måste medarbetarna tillsammans komma fram till ett förhållningssätt. Det blir särskilt viktigt om det är andra boende som blir utsatta för uppvaktning mot sin vilja.
En annan situation som kan uppstå är att boende tyr sig till varandra utan att vara gifta. Kanske har någon av dem en maka eller make som inte bor på äldreboendet.
Många läkemedel kan medföra minskad sexuell lust eller bidra till erektionsproblem som antidepressiv behandling, blodtrycksmediciner, och läkemedel som sänker kolesterol i blodet. Inkontinensskydd och urinkateteter kan vara begränsande ger upphov till mycket besvär för en del män. Det kan hända att de klipper av slangen eller försöker dra ut den. Kvinnor kan få behandling med östrogen mot sköra slemhinnor.
Reflektion - behov av vila, avslappning och beröring
Undersköterska och vårdbiträde:
• Tänker du på att din beröring ska kännas behaglig i samband med omsorgsinsatser?
• Finns det med aspekter på god nattsömn i er genomförandeplan?
• Diskuterar ni äldre och sexualitet i gruppen?
Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Används taktil massage i verksamheten?
• Diskuteras hudtörst?
• Har ni hälsoplaner relaterade till att någon har svårt att sova nattetid?
• Har ni en gemensam värdegrund avseende äldres sexualitet?
Boende och närstående:
• Får din närstående närhet?
• Vad har du för tankar om åldrande och sexualitet?
Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag
Aktuellt i media
- 2024-12-19 04:00 04 Bemötande
- 2024-12-16 04:00 01 Kvalitet
- 2024-12-12 04:00 10 Aktivitet o funktionsbevarande arbetssätt
- 2024-12-09 04:00 01 Kvalitet, 07 Riskhantering, 06 Dokumentation
- 2024-12-05 04:00 12 Personlig omvårdnad