Om någon boende blir hotfull

Handlingsplan när någon är hotfull

Bevara lugnet: Det är viktigt att personalen förblir lugn och behåller kontrollen över situationen. Att behålla ett lugnt och tryggt bemötande kan hjälpa till att lugna ner den boende och minska risken för att hotfullheten trappas upp. Svara lugnt och vänligt med korta svar. Den som är i affekt har svårt att ta till sig komplicerade budskap. Bibehåll en respektfull ton, undvik att vara nedlåtande eller hotfull i ord eller kroppsspråk. Ge personen möjlighet att uttrycka sina känslor och frustrationer. Lyssna aktivt på vad de säger och visa förståelse

Skapa avstånd: Om situationen innebär en fysisk hotbild är det viktigt att personalen skapar avstånd och undviker att hamna i direkt konfrontation med den boende. Det kan innebära att backa försiktigt och undvika att blockera utrymningsvägar.  Försök förstå vad som ligger bakom irritationen.  

Säkra området: Du har även ett ansvar att försöka skydda medboende som riskerar utsättas för våld. Om situationen kräver det, se till att andra boende och personal är i säkerhet genom att försiktigt flytta dem till en annan plats eller om möjligt. Kontakta ansvarig sjuksköterska och eventuellt polis om situationen kräver det.

Dokumentera händelsen:Efter att situationen har lugnat ner sig är det viktigt att dokumentera händelsen noggrant. Detta kan inkludera en beskrivning av vad som hände, eventuella åtgärder som vidtogs och resultatet av situationen.

Följ upp - gör händelseanalys: Efter en incident av hotfullt beteende är det viktigt att följa upp med den boende för att försöka förstå orsakerna till beteendet och arbeta med att förebygga framtida incidenter. Det kan också vara klokt att utvärdera äldreboendets rutiner och resurser för att hantera liknande situationer i framtiden. En hälndelseanalys kan bidra till att utveckla rutiner inför nya situationer. Om någon skadats eller riskerat att skadas ska det också skrivas en arbetsskadeanmälan och avvikelse på händelsen.

Genom att ha klara riktlinjer för hantering av hotfulla situationer samt genom att erbjuda relevant utbildning och stöd till personalen kan äldreboendet arbeta för att skapa en trygg och säker miljö för både boende och personal. Personen kan te sig dement, men i grunden egentligen ha en depression som leder till förvirring. Det har hänt att äldre människor hoppat från balkongen på äldreboenden. Om någon lider svårt av allvarlig psykisk störning och har ett “oundgängligt” behov av psykiatrisk vård och dessutom motsätter sig inläggning kan läkare skiva vårdintyg. Oundgängligt betyder att det finns inga andra alternativ. Ibland kan personen bli hotfull mot personalen eller vilja skada sig själv eller någon annan av de boende.  

Oftast är det boendets läkare eller på jourtid beredskapsjouren som skriver vårdintyget. Beslut om tvångsvård tas sedan av psykiatriker. Det ska alltid vara en bedömning av två läkare varav en måste vara psykiatriker. Personer med demenssjukdom bedöms ytterst sällan fylla kriterierna för tvångsvård. Det handlar då oftare om att stärka upp bemanningen och att handleda merarbetare så att de kan ge stöd på bästa sätt.

Vilken vård personen måste ha ska vid bedömningen göras i relation till möjligheten för andra insatser på äldreboendet. Då behöver verksamheten gå igenom vilket stöd den äldre är i behov av, vilket stöd den får på boendet och hur stödet kan förbättras. Det kan handla om förstärkt bemanning, aktiviteter, förändrad medicinering och andra insatser som kan göras på enheten. Genom att en person som bor på äldreboende redan har en trygg miljö med personal dygnet runt så håller väldigt sällan kriterierna för psykiatrisk tvångsvård.  

Handledning av BPSD-team (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens) kan också vara en insats för att öka förståelsen för vad som gör att den äldre blir orolig eller arg. Ett BPSD-team är specialister på att förstå och hitta förhållningssätt till Beteendemässiga och Psykologiska Symtom vid Demenssjukdom. Att personalgruppen hittar ett tryggt sätt att förhålla sig till en orolig, irriterad eller rädd boende brukar i sig lugna ner situationen. Ibland kan man behöva förstärka bemanningen.  

I hotfulla situationer är det bästa bemötandet att först och främst bevara lugnet och undvika att eskalera situationen. Att agera med empati, respekt och förståelse gentemot den person som uppvisar hotfullt beteende kan hjälpa till att minska spänningen och öka chansen för en positiv utgång. Nedan följer några principer för ett bra bemötande i hotfulla situationer:

Om personalen får träna i lågaffektivt bemötande så har de bättre förutsättningar att möta en person som är orolig, arg och kanske hotfull. Därmed kan de undvika att situationen förvärras eller att någon kommer till skada. Om det är återkommande händelser så kan framgångsrika strategier dokumenteras i en bemötandeplan.

Reflektionsfrågor - hotfulla situationer
Undersköterska och vårdbiträde:
- Hur arbetar ni med personer som är förtvivlade, skräckslagna eller kanske ger uttryck för självmordstankar?
- Har ni fått ärendehandledning någon gång? Finns det en fungerande rutin för hot- och våldssituationer på enheten?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Har ni bra rutiner för att hantera hot- och våld?
- Är de kända av alla medarbetare?
- Finns det rutiner för hur ni hanterar en boende som ger uttryck för självmordstankar?
- Finns det rutiner för hur ni hanterar behov av vårdintygsbedömning?  

Boende och närstående:
- Har du en närstående som pratar om att ta livet av sig eller blir arg och hotfull?
- Har ni fått vara med och resonera kring hur sådana situationer bäst hanteras på boendet?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag