Avbrottsrutiner
Dörrar och fönster går sönder, det blir stopp i toaletten, en säkring går och delar av boendet blir strömlöst. På ett äldreboende slutade bredbandet fungera relativt ofta och personalen fick dagligen gå ner i källaren och starta om routern.

Ett annat äldreboende blev strömlöst klockan fem på morgonen. En konsekvens var att alla dörrar till de boendes lägenheter låstes. Det fanns en huvudnyckel till boendet som hade över sextio personer boende i huset. Huvudnyckeln gick inte att komma åt då även låset till den var elektriskt styrd. Nu kom strömmen i gång i sjutiden. Om strömavbrottet inträffat runt sju på söndagsmorgonen så hade det fått helt andra konsekvenser. Personal som inte kom in i omklädningsrummen och inte komma åt att hjälpa de boende. Ingen skulle ha kommit åt några läkemedel.

Värmebölja
Nästan varje sommar kommer det någon period som betecknas som värmebölja. Det påverkar äldre i hög grad. Ändå är få äldreboenden byggda så att de ger ett behagligt inomhusklimat oavsett årstid. Medarbetarna måste därför ha bra rutiner för att möta värmeböljor.

Vårdenheter saknar ofta klimatanläggningar. En varm sommardag när jag kilade in på ICA och kände att det var svalt och skönt i butiken. Det var behagligt för oss som var där. Därefter skulle jag besöka mitt sjuka barnbarn, Saga som vårdades på hospice. Där var det 30 grader varmt. Patienterna led i värmen. Tidningsrapporter kom dagligen från äldreboende, sjukhus och akutmottagningar där såväl personal som patienter led av värmen.

Mitt barnbarn hade en nära vän som hade sett till att hon fått låna ett kylaggregat, vilket innebar att Sagas sal var behaglig dessa varma dagar men för de flesta andra som får vård är det inte så. Det borde inte vara så att det är kontakterna som avgör om någon får svalka eller inte. Jag har ofta ställt mig frågan varför det inte är ett grundläggande krav att vårdenheter har klimatanläggningar. För ICA och COOP verkar det vara en självklarhet.

Värmeböljor dödar människor. När jag arbetade på långvården i slutet av sommaren 1976 var det 33 grader inomhus. Under en vecka avled nio patienter. Patienter med hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdom och njursjukdom lider störst risk, men även personer med diabetes, övervikt, funktionsnedsättning, neurologisk sjukdom, psykisk sjukdom och demens har en ökad risk. Dessutom kan somliga läkemedel ge allvarliga bieffekter vid värmebölja.

SMHI går ut med ett meddelande för att lokala åtgärder ska sättas in när temperaturen förväntas bli minst 26 grader under 3 dygn i rad. Äldre och kroniskt sjuka är speciellt utsatta. Vid värmebölja finns allmänna råd till vård och omsorgspersonal:
– Var uppmärksam på inomhustemperaturen.
– Dra för gardiner, persienner och dra ner markiser.
– Uppmuntra till ökat vätskeintag.
– Alkoholhaltiga och söta drycker ska undvikas under mycket varma dagar.
– Svala duschar är effektiva, alternativt en blöt handduk runt halsen.
– Den fysiska aktiviteten bör minskas under de varmaste timmarna.
– Ta kontakt med sjuksköterska om någon visar tecken på förhöjd puls, kroppstemperatur, ökad andningsfrekvens, yrsel trötthet, muntorrhet eller minskade urinmängder. För litet intag av vätska leder till att blodet blir mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar.

Förebygga och Hantera Driftstörningar på Äldreboendet: Effektiva Strategier för Kontinuitet och Säkerhet

Riskanalys och beredskapsplaner: Genom att genomföra regelbundna riskanalyser kan äldreboenden identifiera potentiella hot och sårbarheter i sin verksamhet. Utifrån dessa analyser kan beredskapsplaner utvecklas för att hantera olika typer av driftstörningar, såsom strömavbrott, vattenläckor eller IT-relaterade problem. Har ni gjort riskanalys?
- Strömavbrott
- Inbrott
- Trasiga fönsterrutor
- Stopp i avloppet
- Brott på vattenledning
- Bilen som levererar mat krockar
- Avbrott på internet
- Hissar som slutar fungera
Finns det andra driftsstörningar som skulle kunna medföra allvarliga störningar i verksamheten?

Utbildning och träning: Det är viktigt att personalen är väl förberedd för att hantera olika scenarier vid en driftstörning. Genom regelbunden utbildning och träning i krishantering och säkerhetsprotokoll kan personalen känna sig tryggare i att agera effektivt under stressiga situationer.

Teknisk infrastruktur: Att ha en robust teknisk infrastruktur är avgörande för att minska risken för driftstörningar. Det innefattar regelbunden underhåll av elektriska system, VVS-system och IT-infrastruktur för att förebygga potentiella problem.

Kommunikation och information: Tydlig och regelbunden kommunikation med både de boende och deras anhöriga är viktigt för att informera om eventuella driftstörningar och vilka åtgärder som vidtas för att lösa dem. Det är också viktigt att ha alternativa kommunikationsvägar i händelse av att den vanliga kommunikationsinfrastrukturen fallerar.

Reflektion - särskilda händelser
Undersköterska och vårdbiträde:
• Känner du dig trygg med vad du ska göra om det blir en driftsstörning?
• Har ni en bra beredskap och välinformerade medarbetare inför sommaren avseende rutiner vid värmebölja?
• Har ni fungerande rutiner om någon allvarlig driftstörning inträffar?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Finns det en handlingsplan som är känd och fungerar dygnet runt vid oväntade driftsstörningar i verksamheten?
• Finns det en bra beredskap för värmebölja?
• Finns det möjlighet att kyla lokalerna om behovet uppstår?

Boende och närstående:
• Ser du några andra risker än de som nämns?
• Har boendet bra rutiner och förutsättningar att hantera en värmebölja?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag