Med ett funktionshöjande arbetssätt eller specifik rehabilitering kan boende ofta återta funktioner som de tidigare förlorat

All vård bör utgå från ett funktionsbevarande arbetssätt. Det innebär att den enskilde stimuleras till att klara så mycket som möjligt själv för att behålla förmågan att klara vardagen. Detta är ofta mer tidskrävande för personalen i det korta perspektivet, men spar såväl tid som livskvalitet i det långa perspektivet. Funktionshöjande eller rehabiliterande arbetssätt tar också tid i början men spar tid i det långa loppet.  

Personer som bor på äldreboende har ofta drabbats av stroke eller andra sjukdomar som medför begränsningar i vad de klarar av. I efterförloppet till många sjukdomar följer en funktionsnedsättning. Den som fått en funktionsnedsättning kan behöva hjälp med att återta funktioner eller att få hjälp att med eller utan hjälpmedel lära sig sätt att hantera vardagen. Rehabilitering sker dels genom vardagsrehabilitering, dvs. att den enskilde själv gör så mycket som möjligt av aktiviteterna i det dagliga livet elle genom funktionshöjande insatser som ordineras av arbetsterapeut eller fysioterapeut.  

ADL-bedömning en grund för att se behovet av rehabilitering

Fysioterapeut och arbetsterapeut gör en ADL-bedömning (Aktiviteter i Dagliga Livet) vid inflyttning och utformar individuella träningsprogram. ADL-bedömningen utgör grund för i vilken omfattning den inflyttade behöver hjälp och vad den inflyttade kan klara självständigt. Ofta handlar det också att en fysioterapeut utformar ett träningsprogram eller att arbetsterapeuten förskriver hjälpmedel. Arbetsterapeut och fysioterapeut handleder också övriga medarbetare så att de arbetar på ett sätt som bidrar till rehabiliteringen. I andra fall kan det innebära att kommunen hjälper till att anpassa bostaden för att den enskilde ska kunna bo kvar.  

För att insatserna ska ge bästa effekt bör de vara tidiga, samordnade och allsidiga. Rehabilitering kan ske i hemmet, som dagrehabilitering eller vid vistelse på särskild enhet för detta. Var rehabiliteringen sker beror på hur behoven och förutsättningarna i hemmet ser ut.  

Genom arbetsinstruktioner eller delegering kan viss träning överlåtas till undersköterskor. Det kan exempelvis handla om att återta förmåga till förflyttning, personlig vård, träning av psykiska funktioner, handträning, ståträning, styrketräning och balansträning.   

Funktionshöjande arbetssätt eller som det också kallas, specifik rehabilitering, är relaterad till sjukdom och medicinsk behandling. Det kräver kunskap om normala funktioner, aktuell sjukdom och behandling och kräver specifik kompetens och kan endast utföras av legitimerad arbetsterapeut eller legitimerad fysioterapeut/fysioterapeut. I vissa ärenden kan denna uppgift delegeras eller ordineras. Legitimerad personal har ett ansvar att följa upp, utvärdera och dokumentera ordinerad behandling.  

Att maximera livskvaliteten för de boende

Funktionshöjande rehabilitering på äldreboenden syftar till att förbättra de boendes livskvalitet genom att maximera deras fysiska, psykiska och sociala funktioner. Det handlar om att arbeta proaktivt för att bevara och öka de boendes funktionsförmåga så att de kan fortsätta att leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt.

Exempel på arbetssätt och åtgärder:

Individuell bedömning och planering: Varje boendes behov och förutsättningar är unika. Genom att göra en noggrann bedömning av varje boendes funktionsnivå och behov kan personalen skapa individuellt anpassade rehabiliteringsplaner som fokuserar på att maximera deras funktion och oberoende.

Fysisk aktivitet och träning: Regelbunden fysisk aktivitet och träning är avgörande för att bibehålla och förbättra muskelstyrka, rörlighet och balans hos de boende. Genom att erbjuda olika former av träning och rörelseaktiviteter, såsom promenader, balansträning och styrketräning, kan personalen bidra till att förbättra de boendes fysiska funktion.

Ergonomiska anpassningar: Genom att göra ergonomiska anpassningar i både boendemiljön och aktiviteterna kan personalen underlätta för de boende att utföra sina dagliga sysslor och aktiviteter. Det kan inkludera att använda hjälpmedel som underlättar förflyttningar och andra dagliga aktiviteter.

Kognitiv stimulans: För de boende som lider av kognitiv nedsättning kan kognitiv stimulans vara viktigt för att bevara och förbättra deras mentala funktion. Det kan inkludera aktiviteter som minnesträning, ordspel, musikterapi och konstterapi.

Social interaktion: Social interaktion och delaktighet i gemensamma aktiviteter är avgörande för de boendes psykiska och emotionella välbefinnande. Genom att organisera och främja sociala aktiviteter och evenemang kan personalen bidra till att öka de boendes livsglädje och självkänsla.

Fördelar med funktionshöjande rehabilitering:

Ökad livskvalitet: Genom att arbeta med funktionshöjande rehabilitering kan äldreboenden bidra till att öka de boendes självständighet och livsglädje.
Minskad risk för funktionsnedsättning: Genom att förebygga och behandla funktionsnedsättningar tidigt kan personalen minska risken för att de boende ska förlora sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter.
Förbättrad hälsa: Regelbunden fysisk aktivitet och social interaktion kan bidra till att förbättra de boendes fysiska och mentala hälsa, vilket kan leda till ökad livslängd och bättre livskvalitet.

Genom att aktivt arbeta med funktionshöjande rehabilitering kan äldreboendets personal göra en betydande skillnad i de boendes liv genom att främja självständighet, välbefinnande och livskvalitet. Det är en viktig del av att skapa en miljö där de boende känner sig trygga, respekterade och uppskattade.

Reflektionsfrågor - funktionshöjande arbetssätt
Undersköterska och vårdbiträde:
- Får ni tydliga arbetsinstruktioner när det gäller funktionshöjande arbetssätt för era boende?
- Delegeras arbetsuppgifterna?
- Har ni signeringslistor så att ni påminns om att genomföra ordinerad behandling?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Arbetar ni aktivt med rehabilitering så att den boende kan återta funktioner som den förlorat vid tidigare sjukdomsperiod?
- Hur är följsamheten till ordinationer från arbetsterapeut och fysioterapeut i relation till andra ordinationer exempelvis läkemedelsordinationer?
- Om det skiljer, vad beror skillnaden på?

Boende och närstående:
- Arbetar personalen så att din närstående bibehåller funktioner som exempelvis att äta eller klä sig?
- Tränar de även för att återfå funktioner som förlorats?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag