Förebyggande av fallskador för boende på äldreboende

Varje dag dör människor av fallskador och ännu fler drabbas av frakturer som med för lidande och försämrad livskvalitet. Många fallolyckor föregås av akuta förvirringstillstånd. Dessa ska alltid utredas för att förebygga fallskador
Fallskador är en av de vanligaste och allvarligaste riskerna för äldre personer på äldreboenden. Genom att implementera effektiva förebyggande åtgärder kan äldreboenden minska risken för fall och förbättra livskvaliteten för sina boende.

Riskbedömning och individanpassade åtgärder

Regelbundna riskbedömningar: En grundlig riskbedömning av varje boende bör utföras regelbundet för att identifiera individuella riskfaktorer för fall. Detta inkluderar bedömning av fysiska, medicinska och miljörelaterade faktorer.
Individanpassade åtgärder: Baserat på riskbedömningen bör individanpassade åtgärder implementeras. Detta kan inkludera anpassning av miljön, användning av hjälpmedel och förändringar i vårdrutiner.

Medicinhantering

För att förebygga fall är läkemedelsgenomgångar den enskilt viktigaste faktorn. Blodtrycksmedicinering är exempel på en behandling som behöver ses över och blodtrycket kontrolleras regelbundet då felmedicinering kan leda till yrsel och blodtrycksfall. Många använder smärtstillande och lugnande läkemedel som också leder till ökad fallrisk.  

Genomgång av medicinering: Regelbunden granskning av de boendes medicinering är viktigt för att identifiera läkemedel som kan öka risken för fall. Läkemedel som orsakar yrsel, trötthet eller nedsatt balans bör om möjligt undvikas eller justeras.
Utbildning av personal: Utbilda personalen om de potentiella riskerna med vissa läkemedel och vikten av att rapportera biverkningar som kan påverka de boendes balans och rörlighet.

Fysisk aktivitet och träning

En viktig åtgärd för att förebygga fall är att hålla den boende fysiskt aktiv. Motion i vardagen motverkar benskörhet och bromsar nedbrytningen av muskelmassa. Dagsljus är viktigt såväl fysiskt som för det psykiska välbefinnandet. Vi behöver dagsljus för att må bra och för bildandet av D-vitamin som motverkar benskörhet.  

Regelbunden träning: Uppmuntra de boende att delta i regelbundna träningsprogram som fokuserar på styrka, balans och rörlighet. Träning kan minska risken för fall genom att förbättra muskelstyrka och koordination.
Fysioterapi: Samarbete med fysioterapeuter för att utveckla individuella träningsprogram för de boende. Fysioterapeuter kan hjälpa till att identifiera specifika behov och rekommendera övningar som är säkra och effektiva.

Ända upp i 90-årsåldern är det möjligt att förbättra muskelfunktionen genom aktiv träning. Muskelförmågan kan förbättras avsevärt med hjälp av aktiv styrketräning visar studier. Balansträning är en bra åtgärd för att minska fallrisken.

Gångförmågan försämras snabbt när äldre flyttar till vårdboende. Alltför ofta blir de sittandes eller liggandes på sitt rum vilket är förödande. Muskelnedbrytning går snabbt. Många som tidigare kunnat gå hamnar i rullstol. Vissa har sjukdomar som gör att de måste sitta i rullstol, och då är det viktigt med kontrakturprofylax (förebyggande rörelseträning) för att undvika felställningar i armar ben och händer. Här har teamet en viktig uppgift att tillsammans hitta lösningar för att förebygga vårdrelaterade skador.  

Speciella individuella träningsprogram behöver snarast utarbetas i samband med inflyttningen som tidigare sagts. Titta också på omgivningsfaktorer som kan leda till fall. Ordentliga skor, halkskydd i badrum, ta bort mattor som utgör fallrisk, dålig belysning, att kunna nå saker utan att klättra, att ha telefonen i närheten, stödhandtag, tydligt utmärkta trappor, ledstång, halksockor nattetid och broddar ute vintertid är exempel på åtgärder som kan förebygga fall. Även höftskyddsbyxa kan behövas.  

Anpassad mat, dryck och goda sömnvanor som fungerar är inte att förglömma. Redan vid inflyttning till boendet den allra första dagen behöver en första riskbedömning göras för att undvika fall, trycksår och undernäring.  

Miljöanpassningar

Säker miljö: Skapa en säker miljö genom att eliminera fallrisker som lösa mattor, ojämna golv och dålig belysning. Se till att alla gångvägar är fria från hinder och att golvytor är halksäkra.
Anpassade möbler och utrustning: Använd möbler och utrustning som är anpassade för äldre personer. Detta inkluderar stabila stolar och sängar med justerbar höjd, samt halkskydd i badrum och duschar.

Utbildning

Utbildning av personal: Ge personalen regelbunden utbildning om fallprevention, inklusive hur man identifierar fallrisker och genomför säkerhetsåtgärder.
Förståelse hos boende och närstående: Informera de boende och deras närstående om vikten av fallprevention och hur de själva kan bidra till att minska risken för fall. Detta kan inkludera information om säkra rörelsemönster, användning av hjälpmedel och betydelsen av att följa medicinska rekommendationer.

6. Uppföljning och utvärdering

Kontinuerlig uppföljning: Följ regelbundet upp effekterna av implementerade åtgärder för att säkerställa att de är effektiva. Justera strategier vid behov baserat på feedback och nya riskbedömningar.
Dokumentation och rapportering: Dokumentera alla fallincidenter och analysera dem för att identifiera mönster och förbättra framtida förebyggande insatser. Uppmuntra en kultur av öppen rapportering och lärande från varje incident.

Reflektionsfrågor – fallskadeförebyggande arbete:
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni en tydlig rutin för när ni ska kontakta sjuksköterska?
- Får ni bra stöd när ni kontaktar sjuksköterska?
- Skriver ni alltid avvikelse när någon fallit?
- Får de boende kontrakturprofylax?
- Genomförs ordinationer från arbetsterapeut och fysioterapeut på rätt sätt?  

Chef och legitimerad personal:
- Har ni koll på vilka läkemedel som leder till ökad fallrisk för äldre?  
- Har ni en bra rutin för undersökning av fallskador?
- Är den känd även av sjuksköterskor jourtid?  

Närstående:
- Vet du om det gjorts någon fallriskbedömning på din närstående?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne – bättre vård varje dag