Strategisk förändringsledning inom äldreomsorgen: Vägen till förbättring och utveckling

Analys av nuvarande situation: Innan några förändringar genomförs är det viktigt att noggrant analysera den nuvarande situationen. Detta kan inkludera att utvärdera befintliga processer, identifiera utmaningar och möjligheter samt att förstå behoven hos de äldre och personalen.

Utveckling av mål och vision: Förändringsinitiativ bör vara kopplade till tydliga mål och en övergripande vision för äldreomsorgen. Det är viktigt att dessa mål är mätbara och att de kommuniceras tydligt till alla berörda parter.

Engagemang och kommunikation: För att säkerställa framgångsrika förändringar är det avgörande att engagera och involvera alla berörda parter, inklusive äldre, anhöriga och personal. Tydlig och öppen kommunikation är nyckeln för att skapa förståelse och stöd för förändringen.

Kompetensutveckling: För att implementera förändringar framgångsrikt kan det vara nödvändigt att ge personalen rätt kompetens och verktyg. Detta kan inkludera utbildning och träning i nya metoder eller tekniker samt stöd för att hantera förändringens påverkan på arbetsmiljön.

Utvärdering och uppföljning: Efter att förändringar har genomförts är det viktigt att kontinuerligt utvärdera resultat och effekter. Detta kan innebära att mäta nyckelindikatorer för att bedöma förändringarnas påverkan på äldreomsorgen och att göra justeringar vid behov.

Överdriven mätning
En känd kvalitetsguru vid namn Deming lär ha sagt – ”Mät enbart det som behöver mätas”.
Under några decennier har offentligt finansierad verksamhet blivit mätt på längden och tvären med diverse olika nyckeltal. Mätandet blev under en period nästan som en religion. Det finns en risk med överdriven mätning i en verksamhet där allt inte kan mätas. Att hjälpa en människa med duschen är en sådan känslig situation där kvaliteten på aktiviteten är svår att mäta.

Det finns de som säger att det som inte mäts inte blir gjort. Det omvända kan gälla att det som mäts blir gjort men det kan innebära att andra viktiga saker inte blir gjorda. En svårighet i äldreomsorg är att mäta rätt saker. Många saker kan följas upp med egenkontroll någon eller några gånger per år.

Ivrigt mätande kan hämma medarbetarnas engagemang och styra fokus mot fel håll. Det blir mer angeläget att redovisa pinnar i statistiken än att leverera en tjänst av god kvalitet. Det handlar om att mäta smart så att vi inte tar tid som bättre kunde användas för de boende. Det förekommer att medarbetare levererar in statistik som med lite eftertanke skulle kunna plockas fram ur verksamhetssystem.

Det finns värden som inte låter sig mätas som omdöme, empati och relation. Nyckeltal som används bör stödja duktiga medarbetare att utvecklas i sin yrkesroll. Nu har det kommit en ny trend - “Tillitbaserad styrning och ledning”. Spännande och se vad det innebär för vår utveckling.

Certifiering ett sätt att styrka kvalitet
Certifiering är ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten. För den verksamhet som lyckas utmärka sig inom kvalitetsarbete finns ”Utmärkelsen Svensk Kvalitet – USK”. Det ger ett driv i att arbeta med ständiga förbättringar.  Att arbeta med certifiering kan vara ett sätt att skapa en kultur där ständiga förbättringar är en del av verksamheten.

Främst ISO-certifiering men det finns andra exempelvis Silviacertifiering som ger en struktur för ständiga förbättringar. Många äldreboenden är ISO-certifierade. ISO är en internationell standard för att organisera arbetet med att ständigt förbättra verksamheten.  

Att arbeta med certifiering är ett strukturerat sätt att utveckla kvaliteten. Genom att bygga system för egenkontroll, internrevisioner och ständiga förbättringar bygger verksamheten både en kultur och kontrollmekanismer som bidrar till en kvalitetsutveckling.  

ISO-standard för äldrevård
Det finns en ”Äldrestandard” sedan 2015. Den tydliggör krav som ställs för vård och omsorg för äldre. Den tillhandahålls kostnadsfritt av Svenska institutet för standarder (SiS) för de verksamheter som önskar arbeta utifrån den. Den ger ett bra stöd i kvalitetsutvecklingsarbetet.  

Ett värde med certifiering av verksamhet är att det bidrar till att skapa ett systematiskt arbete där ständiga förbättringar blir en del av verksamhetens kultur. Om alla i verksamheten strävar efter att göra boendet bättre så kommer det ganska snart att ge resultat.

Genom att arbeta med egenkontroll och att stimulera medarbetarna att skriva avvikelser när något går fel så kan ledningen få impulser till förbättringsarbetet. Det ska vara enkelt för boende och närstående att bidra med synpunkter och förbättringsförslag.  

Med enkla, trygga och välkända rutiner som alla följer så blir det lätt även för en relativt nyanställd vikarie att göra rätt. En viktig del i det är att ha bra enkla vägar för informationsöverföring och ett arbetssätt som gör det enkelt för medarbetare att kommunicera med ledningen. Närvarande ledarskap med tillit och en tydlig värdegrund bidrar till att skapa en kultur där alla är viktiga.  

Reflektion - ambition i kvalitetsarbete
Undersköterska och vårdbiträde:
• På vilket sätt kan du bidra till att göra verksamheten bättre?
• Leder avvikelser till att verksamheten blir bättre?
• Mäts rätt saker i verksamheten?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Vilka brister och risker prioriterar ni att arbeta åtgärda?
• Mäter ni på smartaste sättet?
• Får den som skriver avvikelser återkoppling om utredningen och vilka åtgärder som vidtagits?
• Vad berättar era sommarvikarier om ert äldreboende när de har jobbat sin första sommar?

Boende och närstående:
• Finns det enkla sätt för dig som boende eller närstående att lämna in synpunkter, klagomål eller förbättringsförslag?
• Får ni information om rätt saker ur ert perspektiv?
• Finns det något du anser verksamheten borde följa upp bättre?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag