Balansen mellan mat, motion och medicin för livskvalitet vid diabetes

Att leva med diabetes innebär att balansera tre centrala faktorer: mat, motion och medicin. Genom att förstå och hantera dessa områden kan personer med diabetes uppnå en hög livskvalitet och förebygga komplikationer.

Mat: Nyckeln till stabilt blodsocker

Hälsosam kost: För personer med diabetes är en balanserad och hälsosam kost avgörande för att upprätthålla stabila blodsockernivåer. Detta innebär att äta regelbundet och välja livsmedel som har lågt glykemiskt index, vilket hjälper till att undvika snabba blodsockersvängningar.
Kolhydraträkning: Att hålla koll på mängden kolhydrater i maten är en viktig strategi för att hantera blodsockret. Genom att räkna kolhydrater kan personer med diabetes bättre anpassa sina insulinbehov och undvika både högt och lågt blodsocker.
Fibrer och protein: En kost rik på fibrer och protein kan bidra till att hålla blodsockret stabilt. Fibrer saktar ner absorptionen av socker i blodet, medan protein hjälper till att hålla hungerkänslorna i schack.

Motion: En grundpelare för hälsa och välbefinnande

Regelbunden fysisk aktivitet: Motion är en viktig del av diabetesbehandlingen. Regelbunden fysisk aktivitet kan hjälpa till att sänka blodsockernivåerna, förbättra insulinkänsligheten och främja viktminskning eller viktkontroll.
Olika typer av träning: Både aerob träning (som promenader, cykling och simning) och styrketräning är fördelaktiga för personer med diabetes. Aerob träning förbättrar hjärt- och lungfunktionen, medan styrketräning bygger muskelmassa och ökar ämnesomsättningen.
Anpassa träningen: Det är viktigt att anpassa träningsprogrammet efter individuella förutsättningar och eventuella komplikationer. Personer med diabetes bör rådfråga sin vårdgivare innan de påbörjar ett nytt träningsprogram för att säkerställa att det är säkert och effektivt.

Medicin: En nödvändig del av behandlingen

Insulin och andra mediciner: För många med diabetes är insulin eller andra diabetesmediciner en nödvändig del av behandlingen. Det är viktigt att följa ordinerad medicinering noggrant för att undvika blodsockersvängningar och komplikationer.
Regelbundna kontroller: Personer med diabetes bör regelbundet övervaka sitt blodsocker och ha täta kontakter med sin vårdgivare för att justera medicineringen vid behov. Detta bidrar till att säkerställa att behandlingen är effektiv och anpassad efter individens aktuella hälsotillstånd.
Kunskap och utbildning: Att ha kunskap om hur mediciner fungerar och hur de ska användas är avgörande för att kunna hantera diabetes på ett effektivt sätt. Patientutbildning och stöd från vårdpersonal kan spela en viktig roll i att öka denna förståelse.

Balans och livskvalitet

Integrera mat, motion och medicin: För att uppnå en god livskvalitet är det viktigt att integrera alla tre aspekterna av diabetesbehandling - mat, motion och medicin - i vardagen. En holistisk syn på hälsan, där dessa områden balanseras, kan bidra till att minska risken för komplikationer och förbättra det allmänna välbefinnandet.
Individanpassad plan: Eftersom varje person med diabetes är unik, är det viktigt att utveckla en individanpassad behandlingsplan som tar hänsyn till personens specifika behov, livsstil och preferenser. Detta kan innebära att samarbeta med en dietist, fysioterapeut och läkare för att skapa en skräddarsydd plan.
Socialt och emotionellt stöd: Att leva med diabetes kan vara utmanande, och socialt och känslomässigt stöd är därför viktigt. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal kan hjälpa personer med diabetes att hantera sjukdomen bättre och upprätthålla motivationen att följa sin behandlingsplan.

Omsorg om personer med diabetes på äldreboendet

Många av oss behöver öka mängden grönsaker. Livsmedelsverket har en ”tallriksmodell” som beskriver hur balansen bör vara mellan grönsaker, spannmålsprodukter och kött/fisk. Fasta rutiner där vi äter på regelbundna tider är bra. Extra bra för den som vill förändra livsstil. Det finns en nyckelhålsmärkning på många livsmedel som berättar att de är ett mer hälsosamt alternativ än andra motsvarande produkter. Nyckelhålet innebär att du får i dig mindre av socker och salt samt mer av fullkorn, fibrer och nyttigare eller mindre fett.  

För den som har diabetes typ 2 och alla vi andra också så är rådet att äta mycket grönsaker, baljväxter, rapsolja och olivolja, fisk, nötter och frön. Minska på godis, bakverk och snacks. Undvik läsk och sötade drycker. Kaffe och te innehåller skyddande ämnen som är bra vid diabetes. Däremot ska det intas osötat och helst utan mjölk. Om du behöver söta så är sötningsmedel bättre.  

Många som har typ 2-diabetes har även bukfetma och övervikt. Bra matvanor kan i dessa fall bidra till förbättrad hälsa. När det gäller personer på äldreboende så kan det vara bra att ha lite hull så rekommendation om viktminskning gäller inte för alla.  

Det är viktigt att de som gör i ordning frukosten också förstår sig på kosten. Som exempel innehåller frukostflingor och ljust bröd mycket socker och snabba kolhydrater som höjer blodsockernivån snabbt. Bättre då med havregrynsgröt och grovt knäckebröd eller annat bröd med fullkorn. Rotfrukter, vitkål och broccoli är nyttigare än gurka och tomat. Ärtor, böner och linser är rika på både fibrer och protein och bidrar till att stabilisera blodsockervärdet. Det kan även vara en bra ersättning för fläsk och nötkött. Rapsolja och olivolja är bättre än smör och margarin.  

I Sverige äter de flesta för mycket salt. Mer än en tesked per dygn är skadligt. För den som har diabetes medför det en risk att kroppen samlar på sig natrium som kan bidra till att blodtrycket höjs.  

Broschyren Kost vid diabetes – En vägledning beskriver fyra olika typer av kost som alla har visats kunna påverka diabetes positivt. Tänk också på att munhälsan påverkar förmågan att äta.

Genom att hitta balansen mellan mat, motion och medicin kan personer med diabetes leva ett hälsosamt och aktivt liv. Detta kräver kunskap, planering och stöd, men belöningen är en förbättrad livskvalitet och minskad risk för komplikationer.

Du som arbetar på äldreboende kan också stimulera den boende att motionera och delta i aktiviteter på äldreboendet.
Reflektionsfrågor - diabeteskost
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni tydliga instruktioner för hur frukosten ska serveras till var och en av de boende?
- Får ni fortbildning när det gäller kosthållning regelbundet?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Finns det goda förutsättningar att ge de boende stöd i att äta rätt?
- Hur arbetar ni med att motivera de boende att välja hälsosam mat?
- Har ni återkommande utbildningar eller reflektioner kring hur ni tillsammans kan arbeta med kosthållningen på boendet?  

Boende och närstående:
- Får du bra råd när det gäller kosthållningen?
- Hur stort utrymme för självbestämmande finns det när det gäller att välja vilken mat som serveras?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - bättre vård varje dag