Denna artikel är skriven med inspiration från en föreläsning med Beate Terzis och hennes bok Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt : En handbok i bemötande

Utformning och utsmyckning av lokaler på äldreboenden – Anpassning för personer med demenssjukdom

Miljön på ett äldreboende spelar en avgörande roll för de boendes välbefinnande och livskvalitet, särskilt för personer med demenssjukdom. En genomtänkt och anpassad inredning kan bidra till att minska oro, förvirring och beteendemässiga symtom hos de boende. Här går vi igenom viktiga aspekter för utformning och utsmyckning av lokaler på äldreboenden och hur miljön kan anpassas för att stödja den enskildes behov.

Enkelhet och tydlighet – nycklar till en trygg miljö

Personer med demenssjukdom kan ha svårt att tolka komplexa miljöer och många intryck samtidigt. Därför bör inredningen vara avskalad och funktionell, med tydliga signaler om vad olika utrymmen används till.

Grundläggande riktlinjer för utformning:
Undvik onödig visuell och auditiv stimulans, som starka mönster, speglar och höga ljudnivåer.
Skapa tydliga gränser mellan olika utrymmen genom att använda färger och material som markerar övergångar.
Se till att varje rum har en tydlig och enhetlig funktion – exempelvis att matsalen endast används för måltider.
Placera TV-apparater och andra skärmar på avskilda platser för att minska distraktion.
Undvik blanka och reflekterande ytor, eftersom de kan uppfattas som vatten eller hål i golvet av personer med kognitiv svikt.

Färger och kontraster – ett hjälpmedel för orientering

Färger påverkar hur vi uppfattar och navigerar i en miljö. För personer med demenssjukdom kan rätt färgval underlätta orienteringen och minska risken för förvirring.

Rekommendationer för färgsättning:
Kontraster mellan golv, väggar och möbler gör det lättare att uppfatta avstånd och konturer.
Blå bakgrund med vit text är den mest lättlästa färgkombinationen för skyltning.
Färger som lila och rosa är svåra att uppfatta, medan gröna toner fungerar bra om de inte är för mörka.
Undvik färger som smälter samman, exempelvis beiga golv och väggar i samma nyans.
Markera dörrar med tydliga färger, men använd neutrala färger på dörrar till personalutrymmen för att minska risken att de boende försöker öppna dem.

Viktigt att tänka på: För starka kontraster på golvet kan upplevas som hinder eller nivåskillnader, vilket kan skapa osäkerhet vid förflyttning.

Skyltning och visuell information

Skyltning bör vara enkel och tydlig för att hjälpa de boende att orientera sig. Digitala skärmar med information som "Klockan fyra serveras pannbiff" kan vara användbara, men bilder ska undvikas om de inte är extremt tydliga.

Riktlinjer för skyltning:
Använd enhetliga och lättlästa typsnitt.
Skyltar bör placeras på ögonhöjd och ha god kontrast.
Undvik små eller detaljerade bilder som kan vara svåra att tolka.
Skyltning ska vara relevant – onödiga skyltar kan skapa förvirring.

Namnskyltar på dörrar kan ibland skapa mer oreda än nytta. Frågan bör alltid ställas: "Vem är detta till för?" Miljön ska vara inkluderande och anpassad för den boende med den sköraste hjärnan.

Belysning – en viktig del av miljön

Rätt belysning kan bidra till att minska oro och förvirring hos personer med demenssjukdom.

Viktiga aspekter:
Undvik bländande ljus och skarpa skuggor.
Använd varmvitt ljus för en lugn atmosfär.
Dimmerfunktioner kan anpassa ljuset efter tid på dygnet.
God allmänbelysning minskar risken för fallolyckor.
Nattsensorer i korridorer och badrum kan underlätta nattliga förflyttningar.

Det pågår mycket forskning kring hur ljussättning påverkar matintag och dygnsrytm hos personer med demens. En väl genomtänkt belysningsplan kan bidra till bättre aptit och en mer stabil sömnrytm.

Möbler och inredning

Möbler ska vara både funktionella och trygga för personer med demenssjukdom.  

Rekommendationer:
Undvik möbler med hjul, om det inte är nödvändigt.
Se till att sittmöbler har bra stöd och är enkla att resa sig från.
Skapa rum i rummet för att göra stora utrymmen mer överskådliga.
Välj material som är lätta att rengöra och hålla fräscha.
Erbjud sittmöjligheter längs korridorer för att underlätta vila vid promenader.

Fredagsmys eller kvällsfika framför TV:n kan vara en bra idé, då många har sådana vanor med sig hemifrån. Att utgå från det som är bekant skapar trygghet.

Individanpassning och observation

Varje individ har olika behov, och därför är det viktigt att observera och testa vad som fungerar bäst för den enskilde. Om en boende äter dåligt kan anpassningar i matsalen göras för att se vad som främjar bättre aptit.

Exempel på individanpassning:
Vissa kan behöva lugn och ro vid måltider medan andra trivs med sällskap.
Anpassa sittplatser efter behov – personer med synnedsättning kan exempelvis behöva sitta nära ett fönster.
För personer med motoriska svårigheter kan ergonomiska bestick och muggar underlätta måltider.

Tänk på att många av de som lever med demenssjukdom kommer att få det allt svårare under sitt liv. Miljön bör därför anpassas efter de som har den mest utvecklade demenssjukdomen. Detta kan bidra till att de kan bibehålla olika funktioner, som att äta självständigt, längre.

Läs mer om förvirringstillstånd
Läs mer om demenssjukdom
Läs mer om livsberättelser
Läs ännu mer om levnadsberättelse
Läs mer om framtidsfullmakt
Läs mer om låsta dörrar
Läs mer om att hantera hotfulla situationer
Läs mer om lågaffektivt bemötande
Läs mer om BPSD-registret

Reflektionsfrågor - Bra vårdmijö för människor med demenssjukdom

Undersköterska och vårdbiträde:  
- Hur kan du bidra till att skapa en trygg och lugn miljö för boende med demenssjukdom?  
- Finns det områden på boendet där inredningen kan förbättras för att öka orienteringsförmågan hos de boende?  
- Hur använder du icke-verbal kommunikation för att skapa trygghet?  

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:  
- Har ni en tydlig plan för utformning av miljön på boendet?  
- Hur säkerställer ni att inredningen stöder de boendes behov av struktur och lugn?  
- Har ni uppmärksammat hur belysning och färgsättning påverkar de boende?  

Boende och närstående:  
- Upplever du att miljön på boendet är lugn och trygg?  
- Skulle något i inredningen kunna ändras för att skapa bättre trivsel?  
- Finns det tydliga och lättlästa skyltar för orientering?  

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne - Bättre vård varje dag