Behandling med blodförtunnande läkemedel

Blodförtunnande är läkemedel som fungerar proppförebyggande. Vanligtvis används Eloquis, Fragmin eller Waran, men det förekommer även annan behandling. Blodförtunnande läkemedel används exempelvis för patienter med förmaksflimmer för att förhindra blodpropp i första hand i hjärnan och för att förhindra annan blodpropp i artärerna samt för att förhindra att hjärtinfarkt förvärras. Det används även för att förebygga venösa proppar som djup ventrombos (DVT) och lungemboli.

Behandling med blodförtunnande (antikoagulantia) medför risker.  Det ökar risken för blödning exempelvis i samband med fallskador inom vården av äldre på boenden och i hemtjänst. Likaså kan det vara viktigt att känna till för tandhygienist och tandläkare.  Behandlingen gör att blodet inte levrar sig, vilket innebär att det kan ta längre tid innan det slutar blöda.

Tillfällig behandling eller långtidsbehandling

Läkemedlen sätts ofta in tillfälligt efter operationer men kan också ges tillfälligt i samband med hantering av venösa infarter. Ett vanligt skäl för långtidsbehandling är ofta ökad risk för proppbildning. Det kan vara exempelvis hjärtat som pumpar ojämnt. Behandlingen minskar risken för exempelvis stroke och hjärtinfakt.

Det läkemedel som innebär mest risker i vården av äldre är Waran®. Det är samtidigt mycket effektivt för de som verkligen behöver det. Det är viktigt att den som äter det får exakt rätt dos. För att se till att effekten på blodet är rätt så behöver den boende ta regelbundna prover och dosen justeras ofta för någon eller några veckor åt gången.

Det finns det andra läkemedel som används exempelvis Fragmin® eller Innohepinjektioner®, Eloquis® eller Trombyl®. Att känna till ökad blödningsrisk kan vara viktigt exempelvis i samband med fallskador. Speciell om huvudet slagit i. Likaså kanske den boende får näsblod eller blod i urin eller avföring. En del som behandlas får också stora blåmärken i huden. Det kan behöva rapporteras till sjuksköterskan så att behandlingen kan följas upp korrekt.

Kontakta sjuksköterska

Blödningsrisken kan öka ytterligare om den som äter antikoagulatia samtidigt äter vissa naturläkemedel men även receptfria läkemedel som Ibuprofen® och Naproxen®. Det finns också risker med att den boende inte får i sig sina läkemedel. Därför behöver sjuksköterskan kontaktas om den boende kräks eller av andra skäl inte får i sig sina läkemedel.

Reflektionsfrågor - blodförtunnande
Undersköterska och vårdbiträde:
- Får ni information om vilka boende som har behandling med blodförtunnande läkemedel?
- Har ni boende som ofta får näsblod, blåmärken eller andra tecken på ökad blödningsbenägenhet?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
- Finns det andra situationer där denna typ av behandling kan vara viktig att känna till?
- Har sjuksköterskorna som arbetar jourtid kännedom om behandling med antikoagulantia i en akut situation vid en fallolycka?
- Finns det fungerande rutiner för PK-provtagning vid Waran-behandling?

Boende och närstående:
- Har ni eller har ni fått behandling med blodförtunnande läkemedel vid något tillfälle?
- Fick ni bra information i samband med behandlingen?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen