De mest sköra äldre drabbas oftare av akuta händelser

De boende är ofta sköra. Det inträffar händelser som innebär att den boende måste skickas in till sjukhus. Det kan vara fallskador, stroke, svårigheter att andas eller andra mer oklara skäl till försämring ofta under jourtid. Det måste då finnas rutiner för vad som ska förberedas. Den enskilde ska ha ett namnband med namn och personnummer alternativt legitimation, så att slutenvården kan identifiera personen. Skriftlig information om hälsohistoria och läkemedel ska skickas med. Sjukhuset ska ha information om varför den boende skickats till sjukhus.

Rutinerna för att skicka in till sjukhus kan variera mellan regionerna. Ofta vill de som prioriterar ambulanstransporter ha information för att kunna bedöma hur brådskande det är att få en ambulanstransport. Det är därför bra om sjuksköterskan eller den som ringer har information om vitalparametrar (se nedan). Kontrollera om det finns ställningstagande till om vården i livets slutskede ska ske på boendet. Beslut brukar tas i samråd med den boende, närstående och ansvarig läkare. Detta för att inte någon ska utsättas för medicinska insatser mot sin vilja.

Många verksamheter har rutiner för akuta händelser med ett förberett meddelandeblad, ordinationsunderlag för läkemedelsbehandling och ett namnband. Här I den brukar också beslut om vård i livets slutskede förvaras liksom läkarbeslut om att delegera undersökningen av den döde i samband med dödsfall till sjuksköterska.
På jourtid har ansvarig sjuksköterska ofta ansvar för flera boendeenheter. I ett akut läge kan det innebära att undersköterskan måste känna till rutinerna.

Vitalparametrar som ofta efterfrågas är

• Fri luftväg? Andas eller pratar den boende?
• Andningsfrekvens mellan 8-25/minut
• Hjärtfrekvens, puls mellan 50 – 100 slag/minut
• Medvetandegrad, dvs om den boende är alert och vaken, svarar på tilltal, svarar på smärta eller inte svarar alls vid kontaktförsök. Eventuella följdfrågor om pupillstorlek och blodsocker.
• Temp 36 – 38,5 – n ofta går det att känna om den boende är varm, kallsvettig eller har andra symtom på förändrad kroppstemperatur.
• Det högsta systoliska blodtrycket bör ligga över eller lika med 100 mmHg och det lägsta diastoliska bör ligga mellan 70 – 90. Om det diastoliska trycket sjunker ned till 35 kan njurarna skadas (kräver mätning med blodtrycksmanschett)
• Saturation (blodets syresättning) bör ligga över 92 % (över 88 % vid KOL). Kräver saturationsmätare (pulsoximeter).
Läs gärna mer om vitalparametrar i vårdhandboken.

För att får fram ett tydligt budskap är det bra att rapportera enligt SBAR.

• S- Situation Presentation av dig själv med namn, titel, område och den boende med namn, ålder och personnummer, adress. Vad är anledning till kontakten?
• B- Bakgrund Kort relevant sjukhistoria, pågående hälsoproblem, pågående vård- och omsorgsplan, aktuell läkemedelslista, ADL, eventuella allergier, smittorisk
• A- Aktuell bedömning Bedöm och rapportera fakta om nuläget gällande allmäntillståndet: temp, puls , blodtryck, andningsfrekvens, saturation, medvetandegrad samt ev. p-glukos. Vid buksmärta: uteslut urinretention och eller förstoppning. Vid fall/skelettskada: felställning, smärta vid förflyttning. Ge en rimlig tolkning av problemet.
• R- Rekommendation Jag rekommenderar att beslutsstödets utfall följs/inte följs Jag vill ha hjälp med bedömning/behandling/ordination/hembesök. Avsluta med att bekräfta åtgärden. Finns fler frågor? Är vi Överens?
SBAR kan användas vid all kontakt med sjuksköterska.

Bäst är om närstående informeras av sjuksköterska, annars av omsorgspersonalen. Om det finns tid och möjlighet, så är det bra om de kan vara ett stöd för den boende under besöket på akutmottagningen. Personer med demenssjukdom ska inte lämnas ensamma på akutmottagning. Om inte närstående kan följa med måste verksamheten se till att medarbetare åker med istället.

Akuta händelser

Att medarbetarna vet hur de ska agera i akuta situationer kan vara livsavgörande för den boende. En dag i kom jag in i matsalen. Jag ser att en av våra boende sitter alldeles tyst. Han är blågrå i ansiktet och ögonen är uppspärrade av skräck. Mina arbetskamrater var upptagna med annat och ingen verkade uppmärksamma den boendes situation. Jag ställde mig bakom mannen och gjorde Heimlich manöver så som jag lärt mig den på skötarutbildningen. Mannen hostade till och upp kom en korv formad som strupen av hårt packad pyttipanna.

Det händer att någon sätter i halsen. Oftast är det inte helt stopp som i det här fallet. Fallskador kan bli otäcka, speciellt otäckt blir det när någon slagit i huvudet. Ofta har vi som medarbetare inte sett hela förloppet. Vi kanske bara hör att någon gnyr eller ropar på hjälp. Att avgöra hur allvarligt det är kan vara svårt och fel åtgärder kan ställa till mer skada eller till och med dödsfall. Ett exempel är om den som fallit brutit nacken.

Skärskador är ovanliga, men att stoppa blödning innan ambulansen kommer kan rädda liv. När någon drabbas av stroke måste beslut fattas snabbt. Rätt behandling och åtgärder förbättrar möjligheten att rehabiliteras från de långsiktiga skador en stroke riskerar ge den boende.

Det gäller att veta vad den boende vill av händelse av exempelvis ett akut hjärtstopp. Vill personen få dö i lugn och ro eller ska medarbetare sätta i gång med hjärt- och lungräddning. Det är inte alla medarbetare som har utbildning i hjärt- lungräddning.

Vikarier, undersköterskor och vårdbiträden är inte legitimerad personal. Det innebär att de inte har skyldigheter att exempelvis starta med hjärt-och lungräddning vid ett akut tillstånd. Socialtjänstlagen beskriver det ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet utifrån att omsorgen ska ges med respekt och av god kvalité.  

Det innebär att vid akuta händelser ska omsorgspersonalen ha kännedom om de rutiner som finns för olika händelser. Det är grundläggande att medarbetare ska veta hur de kontaktar leg personal eller 112 vid akuta tillstånd hos den boende. Omsorgspersonal ska ha fortbildning med fokus på att exempelvis hantera akuta situationer, ge den boende stöd till aktivitet i det dagliga livet, kunskaper om anatomi samt att kunna arbeta förebyggande gällande fall och trycksår.

Ansvariga måste se vilka fördelar det kan vara ur ett patientsäkerhetsperspektiv att ge anställd medarbetare utbildning, och en plan för kompetensutveckling. Det finns medarbetare som är svaga i svenska språket. För den som är osäker kan det säkert bli värre i en akut situation. Alla som arbetar måste klara av att ringa tjänstgörande sjuksköterska eller och beskriva vad som hänt.

För att de som arbetar i vården ska kunna hantera olika situationer måste de träna tillsammans. De som är undersköterskor har förhoppningsvis fått lära sig hur de ska agera i olika akuta situationer. Många äldreboenden har vikarier som saknar yrkesutbildning. Om det är få i tjänst måste var och en känna till rutinerna för olika händelser.
Verksamheten bör ha genomgångar hur medarbetare ringer sjuksköterska eller 112 och vad som ska förberedas.

Fallskador

Många fallskador går att förebygga. Varje dag dör människor av fallskador och ännu fler drabbas av frakturer som medför lidande och försämrad livskvalitet. Fallolyckor föregås ofta av akuta förvirringstillstånd. Dessa ska alltid utredas för att förebygga fallskador.

Läkemedelsgenomgångar den enskilt viktigaste faktorn. Mer om det i bokens kapitel om läkemedel, aktivitet och riskförebyggande arbete.
Undersökning och hantering av fallskador

Om det skett ett kraftigt slag mot huvudet kan den boende ha en skallskada. Skalltrauma ska alltid hanteras brådskande 112.
Vid bedömningen av skadan är det bra att veta om någon i personalen sett hur fallet gått till. Det är stor skillnad att falla handlöst eller att glida ur en stol. I osäkra situationer är det bra om den boende kan ligga kvar i avvaktan på sjuksköterskas bedömning. Sjuksköterskan måste ta reda på om den boende äter blodförtunnande eller har tidigare frakturer. Fysioterapeut kan också bidra till att undersöka fallskador.

Undersökning av fallskador

Vid undersökning av någon som ramlat är det bra om denne att försöker röra kroppsdelar själv samtidigt som du bedömer. Undersökningen görs nästan alltid av sjuksköterska. I glesbygd eller vid hög arbetsbelastning kan sjuksköterska behöva hjälp med bedömningen.
• Går det att röra fötter och ben utan att det gör ont?
• Är benen lika långa eller verkar något ben kortare – höftfraktur?
• Är knän svullna?
• Går det att röra händer och armar utan att det gör ont?
• Finns det blåmärken eller skador på kroppen?
• Är huvudet oskadat eller finns det blånader, bulor i huvudet?
• Har den boende huvudvärk, dubbelseende eller andra tecken på skallskada?
• Finns det misstanke om stroke? Har den boende styrka i händerna och är de jämnstarka?
• Kan den boende stå och gå?
Kan du inte utesluta fraktur – rådgör med läkare eller skicka till akutmottagning för undersökning. Dokumentera hela undersökningsprocessen noga. Se till att fallet följs upp. Be medarbetare observera huvudvärk, illamående, dubbelseende eller tecken på smärta.
Använd lyft för att ta upp en person som ligger på golvet.

Planera för akuta händelser - de kommer att inträffa

För äldreboenden är det avgörande att ha en väl utarbetad beredskapsplan för att hantera akuta händelser. Här är några åtgärder som äldreboenden kan vidta för att säkerställa beredskapen:

Utbildning och träning: Personalen bör få utbildning och regelbunden träning i hantering av akuta situationer. Det inkluderar träningsövningar för brand, första hjälpen, och evakuering.
Utveckla en beredskapsplan: Ett skriftligt dokument som tydligt beskriver hur man hanterar olika typer av akuta situationer bör utvecklas och finnas tillgängligt för all personal. Planen bör innehålla kontaktpersoner, rutiner för att alarmera och evakuera, samt beskrivningar av olika scenarier.
Brandsäkerhet: Brandövningar bör genomföras regelbundet för att säkerställa att personalen vet hur man hanterar brand och hur man använder brandlarm och släckutrustning.
Första hjälpen: Personalen bör vara utbildad i första hjälpen och ha tillgång till nödvändig medicinsk utrustning.
Andra händelser: Vad händer om det blir strömavbrott, vattenläcka, matleveranserna inte fungerar, internet eller telefoni ligger nere under en längre period m.m.
Kommunikation: Ett effektivt kommunikationssystem bör finnas på plats för att varna och informera både personal och boende i händelse av en akut situation.
Förråd: Äldreboendet bör ha nödvändiga förråd av mat, vatten, mediciner och andra förnödenheter som kan behövas vid en nödsituation. Det bör också finnas utrustning för att hjälpa till med evakuering och räddningsoperationer.
Samarbete med myndigheter: Äldreboendet bör ha ett etablerat samarbete med lokala räddningstjänster och myndigheter för att säkerställa att kontakterna fungerar i akuta situationer.
Evakueringsplaner: Om evakuering blir nödvändig ska det finnas tydliga planer för hur detta ska genomföras, inklusive möjligheter till tillfällig boende för de äldre.
Uppföljning och utvärdering: Efter varje övning eller verklig händelse bör äldreboendet utvärdera sin beredskapsplan och identifiera områden där förbättringar kan göras.
Kommunikation med anhöriga: Informera de äldres anhöriga om äldreboendets beredskapsplan och hur de kommer att bli informerade i händelse av en nödsituation.

Genom att ha en väl genomtänkt och regelbundet uppdaterad beredskapsplan kan äldreboenden säkerställa att de är redo att hantera olika typer av akuta händelser och att de kan skydda sina boendes säkerhet och välmående. Det är viktigt att detta är en levande process för att hålla beredskapen på topp.

Hot och våld

Hot- och våldssituationer kan också orsaka akuta händelser. Läs mer Läs mer - etisk handlingsberedskap

Reflektion - handlingsberedskap för akuta händelser
Omsorgspersonal:
• Känner du till vilka rutiner som gäller när någon skickas in till sjukhus?
• Är varje boendes akutpärmen aktuell?
• Finns en fungerande rutin för när och hur ni ska kontakta sjuksköterska?
• Har ni bra rutiner för att hantera fallskador och skrivs avvikelse?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut:
• Använder ni SBAR som rapporteringsmetod?
• Kan alla medarbetare ta och rapportera vitalparametrar?
• Har ni utbildning i hantering av akuta situationer exempelvis i samband med förlängning av delegering?
• Har ni en bra rutin för undersökning av och förebyggande av fallskador?
• Fungerar teamsamverkan i samband med fallskador?
• Fungerar samverkan med sjuksköterska jourtid bra?
• Har ni medarbetare som har svårigheter att uttrycka sig på svenska som arbetar ensamma?

Boende och närstående:
• Vill ni bli kontaktade om något händer?
• Får boendet kontakta er nattetid?
• Har de tillgång till alla aktuella telefonnummer?

Läs mer - etisk handlingsberedskap

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Kvalitet i äldreomsorgen