Användning av ångestdämpande och lugnande läkemedel

Att en individ använder läkemedel mot ångest och sömnstörningar säger i sig ingenting, men om en stor andel av de boende behöver medicinera för detta så kan det vara en indikator på att vårdmiljön inte fungerar tillfredsställande.

Behandling mot ångest och oro är vanligt bland våra äldre. Vissa läkemedel mot ångest ger upphov till ångest då behandlingseffekten avtar efter en tids användning. Vårdtagaren hamnar i ett ekorrhjul och behöver då en extra tablett för att minska sin ångest. Många gånger kan en engagerad personal och en vettig sysselsättning som är anpassad till den enskilde, göra att behovet av lugnande läkemedel minskar och att det går att fasa ut beroendeframkallande läkemedel.

Personalens bemötande har en stor inverkan på klimatet på avdelningen. Bemanningen har självklart också betydelse. Tyvärr leder upphandlingar av äldrevård oftast till neddragningar av personal vilket drabbar den äldre som får sämre vård och sämre möjlighet att bibehålla sina funktioner och sin hälsa. Ofta är det oroligare kvällstid när personalen försvinner in på rummen för att hjälpa boenden att byta om till natten och de övriga lämnas ensamma.

På demensavdelningar är det viktigt att någon har tillsyn ute på avdelningen för att de boende ska känna trygghet. För att skapa nattro behövs lugn och ro på kvällen så att de äldre kan varva ner. Särskilt viktigt är det på demensavdelningar att det inte står TV-apparater och går. I stället kan lugn musik vara att föredra. Många av de som lider av en demenssjukdom, kan inte tillgodogöra sig TV-program och oljudet från TV:n ger upphov till oro. Den som vill se på TV kan hellre göra det inne på sitt rum.

Personal som arbetar på demensboende vittnar ibland om hur oroligt det kan bli när det kommer ny personal. Många har ingen utbildning och kunskap om demenssjukdomar och hur detta påverkar den enskilde. Därför behövs introduktionsutbildningar i samband med nyanställningar. Det räcker inte med att gå dubbelt några pass.

Alternativ eller komplement till ångestdämpande läkemedel

När de boende på ett äldreboende känner sig oroliga, ledsna eller ångestfyllda är det viktigt att erbjuda olika former av stöd och hjälp för att hantera deras känslor på ett effektivt och säkert sätt. Istället för att primärt förlita sig på ångestdämpande läkemedel kan äldreboendet arbeta med komplementära och alternativa metoder för att främja välbefinnandet hos de boende. Här är några strategier och tillvägagångssätt som kan vara till nytta:

Samtal och psykosocialt stöd:
En av de viktigaste åtgärderna är att erbjuda samtal och psykosocialt stöd till de boende. Genom att låta dem uttrycka sina känslor och bekymmer kan de känna sig lyssnade på och förstådda. Detta kan göras genom individuella samtal med personalen eller som gruppaktiviteter med exempelvis konst och musik.

Aktiviteter och sysselsättning:
Att erbjuda meningsfulla och stimulerande aktiviteter kan bidra till att distrahera de boende från sina negativa tankar och känslor. Aktiviteter som promenader utomhus, trädgårdsarbete, måleri, lätt motion eller djurterapi kan ha en lugnande och upplyftande effekt på humöret och välbefinnandet.

Avslappningsmetoder och Mindfulness:
Att introducera avslappningsmetoder och mindfulness-övningar kan vara till hjälp för att minska stress och ångest hos de boende. Genom djupandningsövningar, guidade avslappningsövningar och meditation kan de lära sig att hantera sina känslor på ett mer konstruktivt sätt och öka sin förmåga att hantera stressiga situationer.

Miljöanpassningar:
Att skapa en lugn och fridfull miljö på äldreboendet kan också bidra till att minska ångest och oro hos de boende. Det kan innebära att skapa rum för avskildhet och reflektion, minska buller och störningar, samt använda sig av färger och belysning som främjar avslappning och välbefinnande.

Främja socialt samspel mellan de boende:
Att främja social interaktion och gemenskap bland de boende kan vara en effektiv strategi för att motverka känslor av ensamhet, ångest och depression. Genom att arrangera gemensamma måltider, grupputflykter, spelkvällar och andra sociala aktiviteter kan de boende känna sig mer delaktiga och engagerade i gemenskapen.

Genom att arbeta med en helhetssyn på hälsa och välbefinnade kan äldreboendet skapa en trygg och stödjande miljö där de boende får den vård och omsorg de behöver för att hantera sina känslor av ångest och oro på ett hälsosamt och hållbart sätt. Det är viktigt att komma ihåg att varje individ är unik och att olika metoder kan fungera olika bra för olika personer, så man måste därför vara lyhörd för varje persons behov och önskemål.

Reflektionsfrågor - ångest
Undersköterska och vårdbiträde:
- Har ni många på er enhet som äter ångestdämpande läkemedel regelbundet?
- Vad kan ni göra istället för att ge ångestdämpande?
- Har ni struktur för att hitta alternativa arbetssätt när någon blir orolig?

Chef, sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut
- Har ni koll på i vilken omfattning ni använder ångestdämpande läkemedel som vid behovsmedicinering?
- Gör ni några jämförelser med andra enheter?
- Har ni diskussioner eller utbildningar kring hantering av oro och ångest?

Boende och närstående:
- Känns enheten som orolig eller lugn?
- Vad är det som skapar din känsla?

Erland Olsson
Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Sofrosyne
Bättre vård varje dag